Nouw Magazine

I veckan har vi haft fullt ös med att färdigställa det sista inför morgondagens bravader.
Runt om i vårat land kommer det gå en marsch, #barnvagnsmarschen som RFSU är grundare till, och här i Kiruna är det jag och Sofia som håller i trådarna. Riktigt skojsigt! :)
Detta för att visa vårt stöd till att ALLA HAR RÄTT ATT ÖVERLEVA SIN GRAVIDITET, att stoppa mödradödligheten.
Vilket är otroligt stort och viktigt samtalsämne, varje dag dör fler än 800 kvinnor av komplikationer vid en graviditet, osäker abort eller förlossning.
Bildresultat för barnvagnsmarschen

Jag tycker även att detta berör oss i vårt fina Sverige, nedstägningar av BB:n, nerskärningar av sjukvård, det är inte OK!
Det är inte OK att Vi skall behöva åka i timmar för att komma fram och föda säkert, att Vi skall behöva förbereda våra bilar till att bli en förlossningssal, att Vi skall behöva fundera på att våga skaffa barn, att Vi skall behöva ligga på för att få hjälp vid förlossningsskador.
Ingenting av detta är OKEJ! Vare sig vilket ursprung vi har, hur mycket skatt vi betalar, vilken by, samhälle, stad, fjällkedja, län vi bor i. Vare sig det heter Sverige, Pakistan eller Zimbabwe.

Alla borde ha chansen till att kunna välja när man är redo att bli förälder.
Alla borde ha chansen till att kunna njuta av sin graviditet, gå på läkarkontroller, göra ultraljud och se sitt barn, höra hjärtslagen i magen och få vakna upp och veta att sjukvården inte är långt bort och få föda sitt/sina barn i sjukhusmiljö.

Imorgon kommer jag och parvel stå på Folkets hus parkering från typ ca 10.20 och vänta på ert sällskap. För imorgon KLOCKAN 11.00 har vi chansen att tillsammans kunna visa vårt stöd till alla världens kvinnor, mammor att Vi bryr oss om varandra.
Marschen kommer gå från Folkets hus parkering vidare till Stadshuset. Och för att visa våran uppskattning till er som går marschen, så har Kirunas småföretagare gett oss presenter att ge vidare till er.
#lovefromlappland #yogaflowstudio #arcticgourmetcabi #kvadrat #mommosveranda #busmonstret #simhallsbadet

//En mamma med förlossningsskada.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Pirrigt, det här känns riktigt pirrigt. Blogga. Det är såååå länge sedan men ack så jag har saknat att skriva av mig. Få dela med mig. Till familj, vänner, er, mig.
Om vad?
Ska jag börja med 1 vardagsinlägg i veckan? Vi är ganska mycket i farten och vi har en del bollar i luften
- #rullavagnkiruna
- #förlossningsskada
- # hundträning
- #resamedbarn
- #inredahemmet
- #yoga
- men viktigast av allt #njutaavlivet , vilket vi försöker leva ut varje dag :)


Jag skall i alla fall inte lägga någon press på oss (jag & datorn) utan jag kommer fortsätta gå runt och fundera på hur alla morsor lyckas visa upp ett välstädat hem, strukna gardiner, lika sockor?!?, ihopvikta kläder, lyxiga måltider OCH BLOGGA allt för många inlägg på en dag?!
Hur lyckas man? En gåta jag ständigt kommer fundera vidare på. Extra nyfiken är jag på de som har flera barn, fast iofs så kanske de inte har hundar eller så prioriterar de inte sömn likt mig, som sover 8-10 timmar.
Så, vad vill ni helst att jag skriver om eller inte skriver om? Vad är intressant för just dig?


Hur som, på tal om att njuta av livet. Idag kom vi hem från stugan efter ett par dagar med bara oss.
Underbart skönt. Underbart.


Likes

Comments

De sa att knöliga bröst är helt normalt. De kommer och går, de växer och de minskar. Det är helt ofarligt.
Knöligt har det varit sedan första dagarna och lika fort har de försvunnit i takt med att Parvels mage har fyllts.
Men så en kväll i soffan så kände jag den där knölen IGEN, den där hårda ärtan hade vägrat försvinna och det skulle visa sig att den inte ville försvinna av sig själv.

Samtal med mvc, inbokad tid hos (bröst)sjuksköterskan, remiss till Sunderby sjukhus - mammografienheten.
De två senaste månaderna har minst sagt varit otroligt jobbiga, om helst inte nattetid när lugnet har lagt sig och man får den där tiden man aldrig har annars till att tänka och känna tårarna rulla nerför kinderna medan man samtidigt ligger bredvid och kikar på mina lilla två-fyrbenta familj.

- Knöl i bröstet och jag har inte ens hunnit fylla 30 än, extra orolig har jag även varit eftersom släktingar har gått bort i bröstcancer.
Men så igår fick jag äntligen göra mitt besök på mammografienheten och tankarna hann skena iväg ytterligare ett par gånger medan vi satt i korridoren och väntade på att få komma in på undersökning.
Eftersom jag ammar och min unga ålder beslutade de att göra ultraljud på mig efter att ha känt igenom båda brösten. Via ultraljudet kunde hon se och avgöra att det var en cysta, fylld med vätska och jag hade även en till på andra sidan och de är helt ofarliga. Behandlingen blev att tömma ut den onda på vätska och sätta plåster på såret och den andra är fortfarande kvar men den har jag aldrig känt av eller oroar mig över.


Älskade parvel, jag vill alltid finnas här för dig.

Att hitta en knöl i bröstet är ingenting i jämförelse med smärtan att föda barn*. Tack och lov har vi sån bra sjukvård och de tar alla knölar på lika stort allvar, så finner du en knöl uppsök läkare och få den/de undersökta.
(*Föda barn är numera det näst värsta jag varit med om - den smärtan alltså!)

Hur känns en knöl? Det är svårt att ge svar på men du känner när det inte stämmer.
Lägg in en rutin och känn igenom ordentligt, be även din partner om du har en att känna igenom så kan h.n säga om det känns konstigt någonstans.



Eftersom internet är fylld med läsning som ger en sjuklig-döds-ångest så hänvisar jag enbart till 1177.se
och här är en länk där du kan läsa och få lite information om knöl i bröstet
http://www.1177.se/Norrbotten/Sok/?q=knöl+i+bröstet





Likes

Comments

2 månader, 61 dagar. Vad tiden har fluget iväg!
Det är som de säger att tiden bara rusar och nog har den gjort det och vi har gjort och gör vårt allra bästa för att ta tillvara på den.

Det är så fascinerande över hur allting fungerar. Att vi har skapat lilla dig. Att jag har bärt på dig i 9 månader. Att du har gett mig sådan smärta att jag bara ville bli av med dig för att sedan älska dig. Att få se din utveckling, se hur du förmedlar din mening genom att snutta på dina händer, dina ljud och blickar. Att få hålla dig nära, smeka din mjuka sammetshud, lukta på dig och känna din värme. Stå å spegla oss i spegeln och möta din blick, se ditt leende och få känna att tiden står stilla.

Älskade parvel, vi ska göra allt för dig.

Likes

Comments

- Ska du med ut på promenad?
- Ja det kan jag väl.
- Träningsklöäder å joggingdojjor.
- Var det inte promenad?
- Jo men ingen slögång.

15 minuter senare möttes vi upp och promenerade till gruvstadsparken där vi körde ett helkroppspass i 20 minuter innan vi promenerade tillbaka och hemåt var för sig.
50 meter utfallsgång, jogging+sprint i ring, dips mot bänk, armhävningar mot bänk, armar+axlar med snodd.

En promenad helt i min smak.

  • Nollställande
  • Rogivande
  • Pulshöjande
  • Skoj med hund


Promenader likt dessa gör både tvåbent, fyrbent och rullhjul nöjda och glada.

Likes

Comments

Våra fem första veckor har passerat och i måndags återgick vi tillbaka till vardagen. Fartfyllda, lugna dagar med soliga, regniga, blöta, snöiga promenader. Soffhäng med mys och pyssel. Hundbus och hundmys. 
Vardagen, precis som förut men ändå så annorlunda​, helt annat än bara för ett par månader sedan. 

Så att, en lugn stund före stormen. Hundarna ligger lugna på deras plats, Parvel har somnat, diskmaskinen mullrar, kaffekoppen börjar vara tom och här sitter jag och njuter av VÅRT KÖK!! UNDERBART! 

Likes

Comments

Möten, papperstrassel med fk, mvcträff, pyssel, fotografering, påhälsningar från vänster till höger, födelsekalas, bilkörning, dop - Dagarna har rusat iväg, ständigt fullt upp vilket inte är ovanligt för våran del. Givetvis existerar lugna dagar och den här veckan njuter vi av lugnet nere i Västerbotten hos mamma/mormor och umgås med delar av min familj.
Promenader, soffhäng, korsstygn, doggi och Parvelmys - det är så dagarna ser ut.

På tal om fantastiskt, idag har vår älskade Parvel förgyllt vårat liv i hela 4 veckor <3 och Ystra förgyllde våran dag rejält och gav oss en massa skratt när hon gick loss och raceade omkring på den lilla upptinade gräsplätten intill huset för att äntligen springa in att våren har kommit. (stackars hund, kommer bli svårt deprimerad när vi kommit upp till Kiruna igen)

Likes

Comments

Medan Parvel låg och snutta ett av sina flertal morgonmål kom Akleja och bäddade ner sig tätt intill och somnade sött med huvudet vilande på honom. 

Morgonmys är guld och stunder likt dessa, lyckan är total <3

Likes

Comments

Dagens soliga timmar börjar gå mot sitt slut och den här dagen har varit en aning speciell.
Redan strax efter 03 i morse drog mannen iväg och räddade ett par strandade festprissar innan han drog vidare på arbete. Vilket betyder att vi - jag, Parvel och doggisarna har haft premiär på tumanhand och det har ju faktiskt fungerat riktigt bra så nu hoppas jag att morgondagen flyter på lika fint :)

Jag känner mig riktigt lyckligt lottad *peppar, peppar* att våran son är lugnet själv. Att han äter, fiser, skiter, sover så som han gör - för det mina vänner är en välsignelse för mig och doggisarna. 
Myslördag delux, vi fortsätter våran mysdag med att invänta mannen/pappa/Jens, fixa ihop tacos och för att sedan slutligen sjunka ihop i soffan och kika på Gladiatorerna.

Hur har ni spenderat eran Lördag? Säg inte till fjälls, avundsjukan bubblar inombords.  

Likes

Comments

Dagarna, veckorna, månaderna har tickat på och mycket har hänt sedan dess. Den första boken har nått sitt slut och den 17/3-16 slogs den nya upp. Sakta och säkert men lika fort som X2000 har de första sidorna fyllts med fina minnen medan de kommande är lika vita och orörda som nysnön uppe på kalfjället.
​​​
Parvel och doggimys, morgonmys är guld! 
Det här är helt annat och tänka sig, än är det nya kapitlet bara påbörjat, spännande! 

Likes

Comments