Att ständigt behöva passa in och vara som alla andra är om någonstans väldigt tydligt i träningsbranschen. Du ska se ut på ett visst sätt, du ska träna 7 pass i veckan samtidigt som du ska leva, vara med vänner, prestera i skolan eller på jobbet.

Inte nog med att du ska behöva prestera för dig själv, du ska samtidigt prestera för alla andra. Du ska behöva visa upp vad du åstadkommit och det kan inte vara något banalt som att du har lyckat ta dig till gymmet efter en period utan fysisk aktivitet, eller att du inte har varit sjuk på ett tag eller att du helt enkelt mår så mycket bättre utan det måste vara att du gått ner 10 kg, gått promenader före frukost varje dag, eller att du har slutat äta gluten och laktos.

Jag är så otroligt trött på att man alltid måste vara så extrem. Du måste vara det ena eller det andra. Du blir placerad i ett fack och där får du stanna. – Sen när slutade det vara normalt att lägga en timma av sin dag på att gå till gymmet och träna och sedan kunna gå ut med sina vänner och äta en god middag och ta ett glas vin? Näe, då ska du minsann få höra.. "Du gör väl inte sådant.. Du tränar ju.." Varför kan man inte få mixa det bästa av två världar? Att vi som älskar att träna och röra på oss, gillar att leva hälsosamt och sunt, ska få skit för det gör mig otroligt frustrerad. Det är snarare så att vi ska behöva förklara oss för att vi väljer att avstå saker och ting. Sedan när blev vår livsstil den onaturliga?

Jag tycker det är dags att ge acceptans och faktiskt acceptera andra människors val. Det må sticka i ögonen på andra när man kan stoltsera med att hinna med allt livet har att erbjuda. För att det handlar inte om vad alla andra tycker utan om dig och du behöver absolut inte vara extrem. Våga gå på känsla, hitta din grej och tro på det. Då kommer resultaten att komma på köpet!

Skribent