Det är en tidig söndagseftermiddag i oktober och det regnar utanför fönstret. Inte sådär hysteriskt och okontrollerat som det kan göra om hösten, utan mer lätt och graciöst.

Som att regndropparna dansar i luften för att sedan mjukt landa på de röd- och gulskiftande löven som hunnit frigöra sig från träden och fallit till marken vid det här laget. Ibland önskar jag att det var jag som frigjorde mig.

Jag önskar mig fri från alla de krav och måsten som kommer med livet. Önskar mig fri från alla tuffa beslut och de medlidsamma blickarna från folk när man säger att man inte vet vad man vill göra med det. Önskar mig fri från dig och det faktum att du kan vända hela min värld upp och ner utan att jag kan påverka det.

- Du måste släppa taget innan det äter upp dig inifrån. Martina, hör du mig? Du måste slägga taget nu.

Jag vet att du har rätt och kanske är det just det som gör ondast. Jag vill inte släppa taget. Jag vill krypa upp i den famn som så många gånger omfamnat mig. Älskat mig. Älskat hela mig. Omslutas av värmen från hans lätt brunbrända armar och känna lugnet sprida sig i kroppen när hans bröstkorg höjs och sänks till rytmen av hans andetag. Och så vill jag stanna där.

Men det funkar inte så och jag vet att du har rätt. För när kärleken till varandra dör ut och inte längre är annat än kall och destruktiv kan inte ens hans lätt brunbrända armar värma mig. Det slår mig plötsligt hur medveten jag är.

Det har slutat att regna utanför fönstret nu och jag lättar lite på filten jag virat hårt runt kroppen. Det är så vackert i Sverige såhär års. Så mycket renare i luften än under sommarhalvåret och jag tar ett djupt andetag genom fönsterspringan. Jag måste ha glömt att stänga det när det började regna för nu är det träfärgade laminatgolvet täckt av små vattenpölar. Jag stampar lite lätt med högerfoten i en utav pölarna så att vattnet skvätter upp på jeansen och för första gången på månader känns trycket över bröstkorgen inte lika kraftigt.

Jag hoppas att jag kan dansa lika lätt och graciöst som regndropparna en dag.



Text skriven av: @martinasjostrom

Omslagsbild: @sarasheart


Writer
Editorial staff