För ett år sedan bloggade jag om att jag hamnat i en svacka. Att jag mådde rätt dåligt och inte hade någon lust att kliva upp på morgonen. Så här ett år senare kan jag se varför.

Jag jobbade på ett arbete jag hatade. Varje dag jag skulle dit hade jag världens största klump i magen och ville verkligen inte vara där. Det bästa beslutet jag tagit i mitt liv, det är att säga upp mig därifrån. Jag tog en chansning som gjorde hela livet så himla mycket bättre.

Att ha ett arbete handlar inte bara om att tjäna pengar. Det handlar om att ha en motivation att kliva upp på morgonen, att känna att man gör något viktigt för någon och att man vill vara där för att man trivs och tycker om det man gör - i alla fall för mig.

Jag kommer aldrig säga att jag älskar att jobba. Måndag kommer alltid vara måndag och fredag kommer alltid vara fredag. Jag skuttar inte upp ur sängen när klockan ringer 07.00, men jag vaknar inte heller med ångest och överväger om jag kanske ska sjukanmäla mig fast jag inte ens är sjuk. Jag tycker om mitt jobb, jag blir glad av att träffa mina kolleger och att se kunder bli glada för det man gör för dem är alltid ett plus i kanten.

Jag sa upp mig från en heltidstjänst till ett sommarjobb på 2 månader, jag visste att jag nu kanske satt mig i en dålig sits. Efter dem två månaderna var jag arbetslös i en vecka innan jag fick ett nytt jobb och i dag, 6 månader senare är jag fortfarande kvar och mår bättre än någonsin.

Vi kommer att få arbeta tills vi är närmare 70. Ibland är det värt att ta en chansning. Vill man, så kan man.


Skribent
Josefin Haglander