En dikt om betygskriterierna till skolverket.

Den här dikten är skriven bara för er,

för att ni har så fullt upp med att gråta så ni missar hur vi ler.

Över era fantastiska kriterier som har gjort allt så tydligt och klart,

läsåren går nu med en så himla behaglig fart.

Kriterier fullspäckade med trams och konstiga ord,

att dessa skulle radera alla frågetecken, nej nu har jag fan fått nog.

Utförligt och nyanserat är målet i varje ämne,

när allt vi egentligen behöver är lite värme.

Allt är så lekande lätt om man gör det på ert sätt,

förutom det faktum att få alla rätt.

Ett högt betyg är nästan omöjligt att klara,

inte konstigt att så många elever låter skiten vara.

Tre år är ju enligt er så lätt att övervinna,

och ett jobb efter det är ju busenkelt att finna.

Speciellt i städer med hög arbetslöshet,

detta livet är ju definitivt det bästa jag vet.

Vi är den mest stressade generationen som vandrat på denna planet,

ändå är vi odugliga, lata och de sista som svaret vet.

Försök ni att leva vårt liv om det nu är så lätt,

hinna umgås med folk, sova, plugga och på prov få alla rätt.

Oavsett hur vi gör så är vi inte tillräckligt kanon,

lite som att köpa Triss och hoppas på en miljon.

Vi är inte sämre än våra föräldrar eller tidigare generationer,

det är vårt betygssystem som ändras så att alla svar plötsligt fick kloner.

Kolla på tekniken och vad allmänbildade vi är,

allting går framåt men ni vill tydligen stanna här.

Så medan vi fortsätter att låta samhället utvecklas för fullt,

kan ni ju fortsätta att i cirklar knata runt.

Ni tycker säkert att vi gnäller för mycket och är otacksamma för allt vi får,

men det finns ett enkelt sätt att ta reda på hur bra vi mår.

Fråga och låt skolan ta del av planer som har med oss att göra,

istället för att iväg våra klagomål köra.

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att vi är en så bortskämd generation,

men våra betyg ska inte vara inblandade i någon framtida vision.

Innan jag avslutar detta har jag en sista sak att nämna,

de jävla betygskriterierna kan ni faktiskt ta och bränna.

Skribent