Torsdag idag. Härligt!

Alla hjärtans var helt underbar. Vi bara mös och umgicks med varandra. Sen försöker jag inte framställa oss som någon sagorelation. Det är ingen white knight jag lyckats hitta. Nej, inte alls. De som känner oss vet att vi gnabbas och gnäller och irriteras bra mycket bäst på varandra. Men vi älskar varandra över allt. Och det är huvudsaken för mig.


Idag har vi sovit länge, legat i sängen och dragit oss och sedan gick jag helt frivilligt upp och gjorde kaffe åt oss. Utan tjafs. Woho!

Sedan tog vi en promenad och passade på att handla till helgen samtidigt. Nu är det kväller och vi chillar ner oss mest, Robert kollar fotboll och jag vet inte vad jag gör. Allt. Inget. Typ.


Imorgon ska jag till tandläkaren. Ni som känner mig vet att jag haft ett sår i munnen i över en månads tid. Pga. mycket jobb, lathet och snålhet (Har redan betalat en akuttid hos tandläkaren för några månader och dom vet allt hur man tar betalt) så har jag inte gått dit tidigare. Plus att jag vetat om att jag haft den här tiden hos tandläkaren så varför ta en tid 2 veckor tidigare för det dubbla priset. Na du tack! Men så idag så ringer de från tandläkaren och de informerar om att min tandhygienist har blivit sjuk och är hemma. Öööööö... Var det enda jag fick fram. Tyvärr är hon hemma och är sjuk. Jaha. Ja det är trist att hon är sjuk, såklart. Men mitt sår, då? Så jag sa som det var, jag har hållit mig fram till detta datum men det börjar brinna i knutarna med tanke på att jag äter ipren varje dag för att såret smärtar. - Ja men är det okej om du kommer imorgon klockan 15.00 istället och få träffa en tandläkare? JA TACK. Praise the lord. Mitt besök hos tandhygienisten hade garanterat slutat i ett besök hos tandläkaren ändå. Så slutet gott, allting gott. Eller a, det vet jag ju inte än. Dom kanske drar ut alla mina tänder plus mina bihålor liksom, vem vet. Men jag håller tummarna.


Skulle ha åkt till Valbo imorgon em med Mami, Sis och babyell. Uppenbarligen blir det ändrade planer. Men på kvällen får jag umgås med favvogänget iallafall - Angelica, Robert och Robin! GRRReat.

Och på lördag jobbar jag kväll. Surprise.


Här följer två trevliga bilder.


Ta hand om er!!!



Likes

Comments

Till Robert.


För varje gång jag måste tjata på dig för att plocka upp dina kläder från golvet. För varje gång du skrattar så högt att jag måste hyscha dig. För varje gång du väljer någon annans sida. För varje gång du tror att jag ljuger. För varje gång som du säger att jag är känslig. För varje gång du agerar nonchalant. För varje gång du får mig så ledsen att ögonen svider. För varje gång som tårarna bränner bakom ögonlocken. För varje gång du får mig att känna mig liten och dum. För varje gång du inte förstår hur mycket du påverkar mig. För varje gång du sårar mig. För varje gång jag trott att jag förlorat dig.


För varje gång du kittlar mig till skrattårarna rinner. För varje gång du tittar mig i ögonen och ler så att mitt hjärta smälter. För varje gång du säger att jag är vackrast i världen. För varje gång du ivrigt berättar om något du brinner för så att du börjar snubbla på orden. För varje gång du ser fram emot att träffa min familj. För varje gång du tar tag i min hand och trycker till. För varje gång du lyser upp när du ser mig. För varje gång du kramar om mig på natten. För varje gång du säger att du tror mig. För varje gång du inser att du gjort fel. För varje gång du pratar stolt om mig. För varje gång du intresserat frågar om min dag. För varje gång du pratar om vår framtid. För varje gång du skämtar. För varje gång du säger något riktigt smart. För varje gång du får mig att falla om och om igen för dig. För varje gång du får mig att känna värme och trygghet. För varje gång du ställer upp för mig, för att du sitter hos tandläkaren eller på sjukhuset med mig 8 på morgonen. För varje gång du håller humöret uppe när mitt sviker. För varje gång du inser dina svagheter och fel och ber om ursäkt. För att du varje gång bevisar att du vill vara med mig. För varje gång du älskar mig. För varje gång du kramar mig full med kärlek. För varje gång. För varenda jävla gång.

Jag skulle aldrig någonsin välja bort något av detta. För det gör du till dig. Och det gör oss till vi. Det är vår historia. Våra misstag. Och vårt liv.


Älskade Robert. För att jag väljer dig. Varje gång.

Likes

Comments

HEJ!

Det är en sen måndagskväll och jag har lite ledighet att se fram emot. Det spritter i kroppen när jag tänker på det. Av de senaste 19 dagarna har jag haft 2 lediga dagar. Det är inte hälsosamt, tro mig. Kroppen värker och psyket viker sig. Energin måste fyllas på, batterierna måste laddas. Så är det bara. Så nu har jag en härlig ledighet att se fram emot.


Idag har jag jobbat. Efter jobbet mötte jag upp Robert och uträttade lite ärenden.

Alla Hjärtans Dag har alltid varit en stor högtid i min familj. Vi köper (får) paket och äter god mat och visar uppskattning gentemot varandra. En dag full av kärlek. Och det sitter i mig. Alla hjärtans dag är en viktig dag i mina ögon. Det handlar inte om presenter. Men om en är dålig på att visa uppskattning i vardagen så är hjärtansdagen en utmärkt dag att köpa blommor eller göra något fint. Som en påminnelse till sig själv och andra.

Robert sa till mig när vi var på stan - att jag skulle få gå in på närmsta blombutik och köpa den finaste buketten jag kunde hitta. Så jag valde Junge Jim där jag fick plocka ihop mitt egna fina blomsterarrangemang. Tanten som stod bredvid oss sa till expediten att hon ville ha lika bukett som jag plockat ihop. Så det kan inte bara vara jag som älskade den.

Imorgon är det alltså Alla hjärtans dag. Vi ska ut och äta i Gävle och bara vara med varandra. Tänk att 1 & ½ år redan passerat. Tiden har flugit. Samtidigt som den stått stilla. Det finns ingen av oss som har en svag vilja eller diffusa åsikter. Vi är båda rätt hårda, sociala, framåt och åsiktsfyllda samtidigt som vi är känslomänniskor, och det skapar många gånger bekymmer för oss. Vi båda har ju rätt? Enligt oss själva dvs... Vissa gånger har vi sårat varandra då vi inte trott på varandra. Som när han sätter upp sitt pekfinger i vädret - skakar på det som om det vore någon kompass till vad som är rätt och sant. Jag skulle kunna bryta av det där fingret och skrika till honom - att du har fel!. Men när vi väl inser att vi måste stå upp för varandra så är vi starkare än vad något annat kan vara. Pratar någon illa om Robert (Samma gäller min familj!) så börjar det slå lågor inom mig. Kallar du min pojkvän för råtta så är du svartlistad i mina ögon - för evigt.

Jag kan inte tänka att några andra har det så roligt som vi har tillsammans: att några andra kan älska varandra så som vi gör. Att NÅGON ANNAN kan känna så som jag gör (Självklart finns det många som känner likadant). Han är den roligaste, den mest ödmjuka, den hetsigaste och den absolut finaste pojkvän en kan önska sig. Mina absoluta bästa stunder i livet är när vi bägge är lediga och kan sova hur länge vi vill. Ligga i sängen och kolla på nyhetsmorgon, skratta, kramas och bara må livet ur oss. Sen börjar vi småtjafsa om vem som ska ta på kaffe. Men så ser vår relation ut. Vi småtjafsar oss igenom livet.

Vi har ännu inga barn, inget stort hus vi köpt eller flotta bilar att skryta om. Vi har varandra. Vårt fantastiska trygga hem och vårt älskade liv. Om jag visste att man kunde må så här bra så hade jag aldrig tidigare trott att jag varit lycklig. Trots våra olikheter, våra tjafs och alla felsägningar.

1 & ½ år har passerat. Vi vill inte ha barn nu. Jag avundas ingen som äger ett hus. Bara jag har dig, Robert, så har jag mer än vad jag kan önska. Sen ser jag gärna hus och barn i vår framtid. Men ett och ett halvt år är för kort tid för bara dig och mig. För vår kärlekshistoria. Vi behöver mer tid. Att bara få vara vi. Oss. Ingen kan missta vår kärlek. Någonsin. Inte ens om hundra år kan någon missta vår kärlek för något annat än en ren kärlekshistoria. Vi skulle aldrig svika varandra. Varför såra den du älskar mest? Ja det är nog ett stort huvudbry för många fler än bara mig. Men så här bra kan det inte vara möjligt att merparten har det. Eller så har dom det. Och det skulle jag bara glädjas åt. Men vi. Och vårt älskade liv. Låt oss njuta några år till, bara du och jag. För att få känna detta - en stund till. Det du ger mig är det finaste en människa kan få känna..

Det är som en god middag. Varför kasta i oss maten när vi kan njuta av varandra i lugn och ro. Var sak har sin tid. Låt oss bara vara vi en stund till. För mig är det lyx, att bara vara du och jag. Och att ändå känna sig så fullkomligt nöjd. Fullständigt tillfreds med livet. Jag vill ingen annanstans. Jag vill bara vara här och nu. Med dig. Människor har allt för bråttom.

Vi hinner. Vart vi än ska så vill jag dit med dig. I lugn och ro.

Älskade Robert.

Ever ours!

Likes

Comments

Nu är en av dom längsta arbetsveckorna jag haft gjorda. Kroppen är mör och psyket har varit bra svagt. Men skrattat har jag gjort. Inget konstigt med det, med tanke på att jag känner några av jordens skojigaste människor. Bandy-VM är som sagt slut, och kanske har det floppat på många sätt, men jag är mer än nöjd. Jag har haft en av de roligaste veckorna i mitt liv. Vi klämde in en personalfest mitt i allt, den ska vi nog inte prata mer om.

Idag var jag ledig för första gången på.. ja, jag vet inte hur många dagar? 12? 13? Orkar inte ens räkna. Så jag sov. Jag sov skiten ur denna dag. När Robert kom hem från jobbet så åkte vi direkt in till valbo för att lämna in hans dator på lagning. Vi passade på att handla lite nödvändigt när vi ändå var där.

Sen åkte vi hem och rensade ur kylen. Spännande ledig dag. Vi drog ut rubbet, tog bort alla lådor och hyllor och skurade skiten ur den där jävla kylen. De ba hände av farten. Och vad härligt det känns efter att man städat.

Belönade oss själva med bubbel, toast skagen, ostar, charkuterier osv. Så idag blir man inte långvarig i vaket tillstånd.


Oooo! Bilder på oss med min lilla favoritmänniska som jag saknar så att hjärtat värker!


Den här saknar jag inte riktigt lika mycket eftersom han är precis här. Men denna gosse ska då allt få lära sig ett och annat om han inte redan gjort det. Säger bara vad jag vet, och det är att en trevligare tjej hittar han inte. Så han ska få gå ett gäng kurser i att inte blossa upp i ilska utan rättmätiga grunder under arbetstid. Hemma är han alltid snäll som ett lamm. Lammköttet mitt! Fast han är gammal som en gata.. hehe.

Likes

Comments

Hej! Det är söndag men känns inte som en sådan för mig. Jobbat innan helgen plus helgen. Och imorgon. Och någon vecka framöver utan en endaste ledig dag.

Nu har Bandy-VM satt igång på Arenan. Det är med lite blandade känslor. Vi är som en familj, men många gånger som en dysfunktionell familj. Vi bråkar högt. Det är under stress man verkligen får lära sig att interagera med människor. Men oftast är det bra med skoj. På arenan har jag många bra vänner, då vågar jag vara arg och jag vågar vara utomordentligt lycklig.

Bry er inte om hur jag skriver. Jag har alltid hittat egna lösningar på språket. T.ex. så säger jag när jag har fyllt år - Jag föll år. Eller när jag ringt någon - Jag rang den.. Exakt som alla andra sexåringar. Inget konstigt med det.


Nu ska jag fortsätta ta det otroligt lungan. Så få ni ha de allt bra!

Bjur på en bra låt och någon fin bild från förra året.


Likes

Comments

Hallo landkrabbor!


Idag är det onsdag och jag är dödstrött. I helgen jobbade jag, nu i helgen ska jag jobba, helgen efter det ska jag jobba och helgen efter det ska jag också jobba. Det vill säga världens tråkigaste liv några veckor framöver. Fast nej, så tråkigt är det inte. Har oftast väldigt roligt på arenan. Men livet mitt kommer inte bli direkt extraordinärt närmsta veckorna, bättre formulerat.

I lördags träffade jag Tora. Vi drack bubbel, vin, åt gött och snackade mängder med strunt. Slutade med en tripp till det lokala haket - Charlys. Hehe. Väldigt spännande. Där fanns mängder med underhållning. Vi blev bjudna på drinkar av en hemlig beundrare. Han var inte så hemlig länge till då servitören avslöjade vem det var. Tora var helt övertygad om att denne hemliga beundrare som slutade vara hemlig, var ute tillsammans med sin mamma. HAHA! Han skulle visa bilder på sin mamma för att bevisa att tanten som suttit bredvid honom tidigare INTE var hans mamma. Men Tora blev nog aldrig helt övertygad?


Måndag och Tisdag har jag och Robert haft jordens skönaste lediga dagar. Vi har sovit ut, bakat, lagat mat, kollat på serier och myst! Närmsta veckorna kommer i stort sett bara innefatta jobb, jobb och åter jobb. Jag vet inte hur jag ska överleva med mitt maniska tvättande. Jag måste tvätta varje vecka annars blir jag instabil och hispig. Vi får se hur jag löser det.




Likes

Comments

Ännu en dag på världens roligaste jobb. Blev 2 timmar övertid, men egentligen.. Spela Roland. Robert jobbar ju ändå vareviga kväll, då kan jag lika gärna vara kvar på jobbet 2 timmar extra.

På tal om Robert. Det eviga ämnet. Jag har pratat om honom konstant i 3 år (till en början som världens roligaste människa som börjat på mitt jobb). Men alltså jag terroriserar stackarn dagarna i ända. Jag ringer honom minst... 5 gånger per dag.

Grabben börjar ledsna ut. Låt mig berätta, grabben börjar tröttna brutalt på ma!

Men det är bara en av sakerna man får ta om man är med mig. Lev med det. Sen att jag fortfarande är löjligt barnsligt kär i honom, med en snudd på besatthet. Men han är för sköj pojken!

Låt han ledsna ur då. Snälla. Hur kul han än må vara så är det fullständigt omöjligt för honom att vara skojigare än mig. Jag kan få mig själv att flabba med ögonen stängda.


Så, Snälla Robert. Vad ska du jö! Du blir kvar här.


Imorgon är det jobbdags igen. 11 timmar. Igen. Men man kan inte be om ett roligare jobb. Believe - you - me!



Som ni ser. Det är fler, alltid samma, stackars drövlar som lär utstå mig.

​Vänta här nu! Nu har jag ändrat mig. Efter att ha sett denna bild igen så ska väl Satbert vara jäla glad att han har mig. Rassel 

Likes

Comments

Ligger i sängen och kollar på tv. Imorgon börjar jag 07.00 så det kräver tidig läggdags.


Robert jobbar och jag fick ett sms av honom där det stod "tänkte gå upp med dig imorgon". Tillåt mig småle. Ja, vi får väl se imorgonbitti hur pigg han är på att kliva upp.


Han är bra tokig, älsklingen min!


Likes

Comments

Idag har jag äntligen fått ha en ledig dag tillsammans med min älskling. För mig är ledig dagar tillsammans med honom det mest värdefulla som finns. Även om vi inte gör någonting alls så räcker det gott för mig, vi kan till och med tvätta och jag är nöjd med det.


Vi sov alldeles för länge idag, eller Robert gjorde. Robert sover alltid minst en timme längre än mig. Jag får roa mig med att titta på Nyhetsmorgon och att läsa på telefonen i väntan på att han ska vakna. När han äntligen vaknat så får jag vänta ytterligare 40 minuter innan han har samlat ihop sig själv, innan han förstår var han befinner sig och vem han är.

Ibland loooovar han att gå upp med mig tidigt dagen efter då jag ska jobba. Detta lovas givetvis kvällen innan. Allt låter så bra, han ska kliva upp tidigt och han ska fixa kaffe åt mig. När morgonen kommer, tror ni då att jag får något kaffe eller ens hans sällskap? Nej! Jag tjatar, tjatar och väcker honom om och om igen och det hela slutar med att jag sliter upp honom ur sängen 5 minuter innan jag ska gå. Tack för det sällskapet liksom.. Och ja, det är han själv som flera gånger övertygar mig om att han vill gå upp tidigt. Jävla grabbjävel.


Idag har vi tagit en promenad i finvädret som slutade på Ica. Sedan dess har vi tvättat i timtals. Vi har även lagat superdupergod mat. Vi passar alltid på när han är ledig. Nu ligger vi utslagna och proppmätta på soffan och försöker samla energi till att gå ner och hämta den sista tvätten.


Imorgon blir det tidig uppstigning för mig (Robert har lovat att gå upp med mig, tror vi på det? Nah!). Jag ska jobba och efter jobbet väntar tacotisdag med några härliga tjejer!


Nej nu ska jag tvinga Robert att tvinga mig att hämta tvätten. Sen ska jag tvinga honom att hämta vatten åt mig och klia mig på ryggen. Väldigt mycket tvång i detta förhållande, men Robert gillar det. Eller han har inte sagt att han gillar det men jag kan se det i hans ögon. Helt klart.

Tack för mig!


Likes

Comments

Ja, i denna takt så slår min blogg igenom vilken dag som helst.

December blev en månad fylld av sjukdom. Startade med influensan 2 december och när jag äntligen började piggna till mig i mitten av månaden, ja då blev jag fullständigt rubbad och sänkt igen.

Efter att ha ringt mamma från jobbet (vilket jag aldrig gör, att störa mamma på jobbet är ett stort NO NO) och frågat om skjuts hem så blev allt makabert sämre. Jag hann inte mer än hem innan jag kände att det inte var influensan som tagit om. Att svälja var inte ett alternativ. Jag försökte hålla mig vaken samtidigt som smärtan i halsen gjorde att jag inte kunde somna. SÅ, jag ringde mamma igen som hämtade mig och sen for vi till sjukhuset. Jag hade ju givetvis drabbats av halsfluss och fick penicillin utskrivet.

Ja, sen kan man tänka att det blev ett gott slut. Nej. I två dygn sov jag konstant från dess att jag kommit hem från sjukhuset. Jag reste mig för att gå på toaletten och för att förflytta mig mellan soffa och säng men vaken var jag knappt något.

Den 23 december, dagen innan julafton, vaknade jag upp av att hela kroppen värkte och att halsen smärtade av att bara andas. Så... Min stackars mamma fick hämta upp mig igen (för jag var inte kapabel till att ta mig någonstans själv i detta tillstånd) och vi for till sjukhuset återigen. Efter att ha tagit en blodsänka, som man ska ligga under 10 på, så visade det sig att jag hade 167. En ordentlig infektion i kroppen dvs. Jag har haft halsfluss 6 gånger och halsböld 1 gång, men detta var som utom denna värld. Fick en ny starkare antibiotika så kände jag mig betydligt bättre efter 5 timmar.

Så julen blev magisk och jag hann umgås med massor av människor. Och givetvis så gick jag på bio med min älskling på juldagen.

Nyårsafton spenderades med mina bästa vänner. Robert, Angelica, Robin och Ellie. Vi drack bubbel, åt vällagad mat och skrattade oss igenom hela kvällen. Tack gud för er.


Har också haft världens roligaste 25-årsfest. Tack för att ni finns tjejer. Nu är ovärderliga, varenda en av er.

Januari har bestått av jobb, jobb, after work, jobb, after work och umgängestid med min viktigaste.

Har även en visdomstand som växt ut pyttelite till, så den har skavt ett sår i kinden på mig och det läker inte. Sjukdomar och skador sammanfattar mitt liv... What doesn't kill you makes you stronger. Angelica säger att man tilldelas vad man klarar av. Tydligen ska jag bli nästa Messias.


Ska försöka minnas att jag har en blogg i fortsättningen, sånt är för lätt att glömma.

Aja, ha de gödd!




Likes

Comments