Header

Jag vet inte ens vart jag ska börja någonstans. Jag väljer att skriva här för jag vet att det inte är någon som kommer läsa. Allt är mitt fel men på ett sätt inte. Jag värderar mina närmsta vänner högre än någonsin, jag är beredd att göra precis allt för att dom ska må bra. Frågar hur dom mår varje dag, om jag kan göra något, inte för att dom har nämt till mig att de har de jobbigt, utan att jag vill att dom ska veta att jag finns där någonstans om de skulle vara något. Jag minns knappt sist en vän skrev något i stil med "hej! Vill bara höra hur de är med dig hoppas du har en bra dag." Aldrog någonsin, och de jag går igenom kan ingen ens föreställa sig hur det är. Dehär med att jag faktist inte har någon. Ingen förstår. Att vilja dö, att vilja skada sig så himla mycket, att faktist inte vilja vara kvar på denna jord längre. Folk tror dom vet, men de gör dom inte. "Ska sluta lägga tid på människor som inte förtjänar de"- tänker jag och så undrar dom varför man lämna för dom har tagit mig så för givet. Jag vill inte vara kvar här jag vill verkligen inte. Har haft ångest och dessa tankar sen jag var 13/14 år. Nu är jag 18 och inget har förändrats. Dom är starkare och tydligare än någonsin jag jag är inte ens rädd för tanken längre. Jag vill dö.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Instagram
Blogkeen
Nouw