Header
View tracker

Tankespridd, deluxe.. Tycker helt ärligt att det känns förjävligt att människor jag bokstavligen skulle dö för, människor jag kallar mitt allt skriver personliga saker öppet till mig på facebook, dels stora delar som fortfarande inte stämmer. Jag lever som jag ska och borde, DVS det ni kallar "Normalt" Jag önskade ni fick känna varenda känsla jag känner, jag önskar ni fick gråta alla tårar jag får göra, jag önskar så innerligt hur ni skulle få känna hur det ni skriver sliter sönder mitt hjärta. Min familj är mitt allt, mina syskonbarn. Den finaste gåvan jag någonsin fått! Dra inte in de småliven som inte har en chans att försvara sig eller prata för sig. Jag skiter inte i någon i min familj, den här gången gör jag så jävla rätt och jag vet så väl om det. Jag önskar bara ni kunde vara stolt över mig även utanför behandling. Jag krigar, krigar hela jävla tiden. Jag önskar ni kunde höra hur jag mår, vad jag gör och hålla era löften när det lovats att vi ska ses. Jag är inget monster, jag är eran dotter samt syster, fortfarande. Jag har gjort jävligt mycket fel, men jag vet att tid för gottgörelse kommer. Försök bara se att jag försöker, för det är JAG som ligger och gråter på kvällarna för jag känner mig så jävla bortglömd och som om jag aldrig funnits. Jag finns än, och jag har känslor, jag andas luft. Det är lätt att skära sig själv i ett försök att laga en trasig person, men varenda skrapsår vore värt det. Jag har fortfarande samma blod som er i mina vener, samma gener som er i min kropp, och jag är fortfarande eran dotter samt syster. Och jag önskar bara ni kunde få känna all kärlek jag känner för er, mitt hjärta tappar ett slag utan er. Och jag vill skrika sönder min bröstkorg varje gång jag ser någon av er att jag saknar dig/er... Men jag vill inte höra, att ni faktiskt inte saknar mig tillbaka... För jag är fortfarande jag, och jag bär exakt samma hjärta som när du/ni lyssnade på mitt hjärtljud då mamma var gravid.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker



A lot of people keep their feelings to themselves because
they're tired of pouring their hearts out to the wrong person.

Likes

Comments

View tracker

Tänk alla gånger du märker att tjänster du gör för andra inte hjälper alls, tänk alla vänner som sagt att du är det bästa dom haft. Dom vill det bästa med allt och hjälpa dig fram, men när du verkligen behöver det så får du ingen hjälp alls..
Nej ingen hjälp alls....Ensamma hemma kvällar, fast i sällskap av mina tankar låter jag timmar vandra. Jag hade fler vänner förr än nu och jag tänker ofta på det, Torkar tåren efter jag fått mitt hjärta gång på gång krossat, och fuck alla dom som bara varit vän på låtsas..


Du snurrade min värld! Du var min bästa vän och världens bästa, absolut bästa människa! Och du var min <3. Sinä ja minä Markus <3 Dina armar runt min hals är absolut det finaste smycket jag någonsin burit..Du var det bästa jag kunde få, du räddade mig. Du fick mig upp på fötter, på båda dessutom. Jag vet inte vad du gjorde med mig, men nåt var det. Du lyckades öppna alla dörrar jag låste för 10 år sedan, och du fick mig att ge dig tillit. Du var äkta, så jävla äkta! VI skulle ju leva ihop, inte jag själv :( en enda blick på dig kunde laga allt som gjorde ont i mig.. Du var/är det finaste jag vet! "Jag & Du babe är världens minsta familj, men inte bara det! utan världens snyggaste familj också!" `Åhhh mitt hjärta skriker efter dig.! Jag hade aldrig klarat något sånt här smärtsamt om du inte hade hjälpt mig, byggt upp mig, Fast hade du funnits hade jag klarat allt! Du hjälpte mig att bli någon. Jag blev någon, och du var någon.. Någon jag hade längtat efter, någon jag behövde..Du var någon, jag var någon. Vi var några, vi blev en själ i två kroppar, En del av mig dog den dagen du bestämde dig för att bli en ängel., Och det gör så ont att du är borta. Jag känner mig så vilsen utan dig. Det ekar tomt... Varrför tog du inte med mig?!?!?!?! Dessa jävla nätter utav ensamhet och ångest, har känt det för många gånger..Tänk alla gånger jag saknar att hålla om dig, men somnar ensam.. Trasig som vanligt. Jag har gråtit och tänkt på stunder när vi var två, ta mig dit igen. Bara en gång till.. Och alla gånger jag drömt att du faktiskt var här, vaknar och känner din doft.. jag skriver det hära för den tid vi hade och för i hopp om att isen skulle bära  hela vägen, Det var då och klockan tickade, du lämnade mig fast du lovade mig hela livet., Jag somnar stillsamt. Skulle vilja komma fram i drömmen till det vi kunde haft.. Alla stunderna tillsammans är ovärdeliga. Jag minns varenda en, jag minns allt du, jag, vi sa.. Jag känner och jag vill så mycket mer. Jag vill att du ska vara här. När jag sluter mina ögon, är det dig jag ser..Nu har du lämnat allt, och mitt hjärta brast. Och nu när du är borta behöver jag änglavakt. Hör du hur jag håller andan? Kan du ta mig dit igen? För då skulle jag be dig stanna, stanna här hos mig. kan du ta mig dit igen? Bara en gång till...Jag har sett botten allt för många gånger, det enda jag vill nu är att du ska hålla om mig.., det går ju INTE ! Och vad spelar någon roll när du lämnat allt? INGENTING! För allting utan dig känns så kallt...Efter allt vi sa. slutade det med tårar.. Försöker titta upp mot himlen nu men jag ser dig ingenstans. Hann du klart, Innan natten tog din dag?
Ingen kan någonsin ta din plats i mitt liv, vad ska jag göra utan dig?  Ännu ser jag dina tårar, ännu hör jag din röst, Jag kommer ihåg ditt leende, jag kommer aldrig glömma dig.  Jag sitter här och längtar, och mina tårar blir bara fler och fler. I mina drömmar håller du min hand, du finns i mina tankar och i min fantasi. Där är vi två tillsammans igen, och där är det bara vi. Om du ändå var här hos mig.. 
Du är nu en ängel, och du är vackrast i mina ögon!
min sanslöst vackra pojke, någonstans inom mig är vi alltid tillsammans.






Jag minns allt du/jag/vi sagt, och jag lovar och håller det än boo. Angel of mine, i wont let you down..

Maddy Moo: När vi slutade vara vi slutade jag att vara jag..
"When you died a part of me died too"
 

Fredrik Jonsson - Sista Andetag
får mig jämt att tänka på dig!

 


Likes

Comments

Dagar går ihop jag måste hitta sidospår
klockan stressar mig, jag låter bara tiden gå..

ingenting bestämt idag, det känns som jag faller sakta
en massa tomma sidor i min almanacka, o när inte ens min natt blir en vilostund
identiska dagar cirkulerar runt o ingen hör fast man skriker o ropar
allting upprepar sig, repriser o loopar

Ingenting har hänt idag
har ingenting bestämt idag
o dagens agenda är en spiral (spiralen går runt)
samma gamla slentrian, ja, vinden måste vända snart



 


Likes

Comments




I just wish my life was like it was supposed to be...

Likes

Comments

Jag försökte gå rakt men jag föll av ändå, det måste ha varit vägen som svängde...
 

Tre månader att samla kraften, blev tre månader att tappa lusten. Kaos lever i allt.. Verkligheten sprang precis ikapp mig. Var på stan idag och lämnade in ringen jag ska gravera in Markus namn och dödsdatum hos guldsmeden med Janikka, och allt sprang ikapp mig så plötsligt och sprakade mig i nyllet. Kan fortfarande inte förstå, fast det snart gått 3 månader. 3 sjuka jävla månader,, Kommer jag någonsin bli människa igen? Går sönder varje gång jag hör någon nämna ditt namn.. Kollar mig runt omkring om någon ropar ditt namn på stan för att se om du finns där någonstans.. Men det är ju inte dig dom ropar på, du är borta.. Tappar andan.. Hur kan något som nyss funnits bara vara borta? Kommer jag någosin kunna hantera detta? Jag håller på att tappa kontrollen... Jag vill att du ska komma tillbaka nu :'(( !!!

 

Hur kan något som varit så fint bara bli skit? Jag vet inte hur när eller var.. Men det sägs, att någongång, någondag kommer det kännas "bättre".. Men hur kan det kännas bättre när det bästa är borta? jag hajar ingenting.....
jag behöver dig.jag vill ha tillbaka mitt liv..

 





Likes

Comments


Handlöst faller jag. Varför lämnade du mig här? DET GÖR SÅ ONT!!!!!!!!!!!!!
Baby var du än befinner dig, så finns du alltid här i mitt inre
Jag blöder kärlek..

 









Likes

Comments

FAN! Det suger att vara sjuk.. Trots det har jag tvättat, bakat, städat, lagat mat osv.. Hur grym? Typ jätte grym. För övrigt så tror jag att jag mår bra, helt säker på att det är bättre iallafall. Jag klarar av att leva utan all skit, jag gör verkligen det.  Och just idag, så tror jag faktiskt att jag lärt känna mig själv bättre. Jag har klappat mig själv på axeln, för jag har klarat mig hit. Det är lång väg kvar, men FAN vad jag är påväg :) Jag kan inte minnas sist jag andades och var nöjd över det, och jag kan inte minnas sist jag faktiskt kan svara "jag mår bra" när någon frågar. Det låter kanske fjantigt, men för mig är det hur stort som helst! De som känner mig vet vad jag menar :) Visst, jag kan fortfarande mindfucka mig själv, ha ångest på nätterna, spy av stress & gråta av huvudvärk. Men nu tänker jag "jag vet att det ordnar sig" istället för "låt mig bara dö!" och bara det, är stort. Jag är så jävla ledsen för all oro jag planterat i mina närmaste, så jävla ledsen för alla gånger jag fått dem att gråta, för alla gånger jag betett mig som ett cp, för alla gånger jag överreagerat och sagt något fult, framför allt är jag så jävla ledsen att jag inte bara svek mig själv. Utan alla dem jag bryr mig om också, och det krossar mitt hjärta. Men ja, det sägs. Att så länge man vet vad man gjort fel så är det ett steg i rätt riktning. Jag ska klara det här! Jag blir snart moster igen, jag har världens vackraste syster dotter, jag har min familj, mina syskon, mitt allt.. Så mycket att leva för som jag inte sett och tänkt på innan. Förlåt för allting jag någonsin gjort, förlåt för de gånger ni legat sömnlösa, förlåt för de gånger jag fått er att gråta, förlåt för de gånger ni fått sett mig nästan mista livet, förlåt att ni fått sett mina sönderskurna armar, förlåt för att ni fick sitta på sjukhuset i timmar, förlåt för de gånger jag supit och slagit sönder saker, förlåt för att jag varit ute och härjat och skitit i er, förlåt för precis allting jag gjort. Från djupet av mitt hjärta. Jag skäms när jag tänker på hur jag varit, iallafall den senaste tiden. Skäms så jag går sönder.. Vad fan har jag gjort? Och vad fan har jag hållit på med? Dumjävel! Och de som absolut inte heller får glömmas - Mina fina vänner, det få jag har kvar. Men hellre en sann vän än tusen falska, right? Jag ska bara komma på konsten hur man lagar allt jag tagit sönder, allt jag förstört så blir allting bättre. Hoppas jag, det vet jag! Jag har inte kommit på förrän i efterhand vilka folk jag haft omkring mig, som suger precis allt jag har. All energi som någonsin funnits, utnyttjat att jag är översnäll, även kallad DUMSNÄLL. Tanken gör mig besviken, för dem jag trodde var äkta, var bara en bit kol. Men, vad gör det om tusen år? Antagligen ingenting.. Jag är värd mer än så, mycket mer än så! Och jag inser det nu, klappar mig på axeln återigen! Madelene, kriga vidare!

Likes

Comments

Vaknade halv 8 imorse, bara sådär. Karro har tassat runt i mina drömmar i natt, jag undrar vad det betyder. Det gjorde ont att vakna, det gör fortfarande ont. Idag är en sån dag, då verkligenheten verkligen sparkat mig i ansiktet. Trots att jag stängde hennes kista, såg henne ligga där kan jag inte förstå.. Hur kan en människa bara försvinna? Går sönder lite till.. Fucking hatar det här! Hur kunde allting bli så jävla fel? Hur kunde det bli såhär? Det är väl egentligen ingen mening och älta. Önskar att ord kunde räcka till ibland.. Men det gör det inte nu. Det här är väl straffet för det man gjort, när man väljer ett bättre liv, så kommer den rikitiga verkligheten tillbaka. Och det är tufft att inse att man skjutit bort det på något vis. Förträngt... Ibland är drömmar bättre än verklighet. Jag önskar att du fortfarande fanns.. Du finns hos mig varje dag syster! Jag önskar jag kunde få en enda dag till med dig, jag önskar att jag hunnit säga vad du egentligen betydde. Men jag tror att du förstod det, jag vet att du förstod det. 22 års vänskap. Det kändes länge, men nu.. När man tänker på hur långt det egentligen kunde bli så gör det så sjukt ont, det krossar mitt hjärta. Jag hoppas du funnit din frid som du så länge sökt, och att du rockar himlen tills jag kommer! & då kommer vi ses, någonstans är vi alltid tillsammans.

Jag krigar vidare, klappar mig själv på axeln för att jag fortfarande står kvar. Trots att det kanske bara är ett ben än så länge, så står jag stadigt när det blåser. Och det är inte långt kvar tills jag står med båda fötterna! Jag klarar det här. FAN,  jag peppar mig själv. När hände det sist? Jag trodde aldrig jag skulle säga det här, men någonstans gillar jag livet trots allt. För allt börjar bli bättre, och det känns grymt. Jag har få vänner kvar, men de få är äkta. Och ord kan inte beskriva vad det betyder! Jag älskar er, jag älskar min familj.. Allting blir bättre nu!

 

Maddy Moo: Den enda vägen är upp om man vill skina.

Likes

Comments