View tracker

Nelson Mandela tal

Kamrater, landsmänoch vänner. Idag var det 28 årsedan jag blev fängsladför det jag trodde på och två år senare dömdes jag till livstids fängelse. Men nu serjag att de åreninte var förgäves och vi som ett förenat folk har äntligen segrat. Detglädjermig att se er alla, svarta och vita ståbredvid varandra och lyssna till vad jag har att säga, det var inte så längesedan detta hade varit omöjligt.

Men vi fårinte glömmavad som har hänt idet förslutna.Det har varit alldeles förmånga som har har mistsina liv under dessa årmen vi måste kunnaförlåta dem somhar gjort ont mot oss, vi måstegöra detta för att kunna gå vidare och återigen göra Sydafrika till kronan av Afrika.

Närjag satt fast påRobben Island såvar jag till en börjanarg. Jag var arg påalla dem som har förnekatmig mina rättighetermen jag förstod till sistatt man kan inte vinna någonsrespekt men arga ord och blickar. Jag satte upp ett mål förmig själv, de skullekalla mig förMr, Mr Mandela. Och jag uppnåddedet, inte igenom hårdaord utan genom vänskapoch vänlighet. Ochdet har vi uppnåtthär idag, ochjag är oerhört stolt över er alla somhar gjort detta möjligt.

Jag växteupp i en lite by utanförde stora städernaoch när jag var klar med min utbildningoch skulle få ett jobb så slogs jag av en chock, Det var första gången jag såg vad som hände i mitt land, detland som jag har varit såstolt över.Jag såg människor delasupp efter hur de sågut. Människor som blev förtryckta och nedslagnabara för de varsvarta. Jag utbildade mig till advokat och började försvarade som hade blivit förnekadsin frihet och blivit oskyldigt anklagade, men en man kan bara göra så mycket.Det var då jag bestämde mig för att ansluta mig till ANC, där jag kände att jag kunde göra riktig förändring. Vi började med fredligaparader mot apartheidsystemet och allt vad det innebar. Fast vi höll det fredligt och bara hadeord som vapen så vardet inte uppskattat och de öppnadeeld mot oss. Det var dåjag förstodatt vi inte kunde lösadetta men fredliga gester utan måstefå dem att ta oss på allvar, det var den tankarnasom fick mig att hamna i fängelse.

Jag vet nu i dag att våld inte kan lösa våraproblem men det betyder inte att vi kan lägga oss på marken när vi ska mötadem, utan måste stå upp för oss självaoch skrika ut vårt budskap för att tillslut kommer det rätta alltid att segra, även om det tar några år.

Källor

"NelsonMandela's Life Story." YouTube. YouTube, n.d. Web. 04 Feb.2016.

https://www.youtube.com/watch?v=jgQBoXsxr8w

 

"NelsonMandela on Oprah Winfrey." YouTube. YouTube, n.d. Web. 04 Feb.2016.

https://www.youtube.com/watch?v=0i-BH3HXT24

"NelsonMandela - Mini Biography." YouTube. YouTube, n.d. Web. 04 Feb.2016.

https://www.youtube.com/watch?v=UqoYmx_L-Xs

       "THE STORY OF NELSON MANDELA - BBCNEWS." YouTube. YouTube, n.d. Web. 04 Feb. 2016.https://www.youtube.com/watch?v=yjYm78K6aNI

"MorganFreeman on Nelson Mandela - "I Am the Master of My Fate""YouTube.YouTube, n.d. Web. 04 Feb. 2016.

https://www.youtube.com/watch?v=d3dZngCraqs

PresidentNelson Mandela Inauguration Speech May 10, 1994." YouTube. YouTube,n.d. Web. 04 Feb. 2016.

https://www.youtube.com/watch?v=pJiXu4q__VU

NE.se." NelsonMandela. N.p., n.d. Web. 04 Feb. 2016.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nelson-mandela

vägen till frihet NelsonMandela (2013)

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

I dag är en glädjens dag, en fri dag och därförhar vi alla samlats här för att prata om genomslagen, motgångarna och hurframtiden ska se ut. Vi har alla förlorat någon nära och kära i försök och hoppom ett jämställt samhälle. Vi kan inte fortsätta använda våld för att få detbättre, då sjunker vi till deras vårdslöshet. Vi behöver vara den störrepersonen då vi inte får ut något mer än sörjande av detta. Mina vänner, minakamrater. Vi är här idag för att fortsätta framåt mot frihet, jämställhet ochrättvisa. Vi har blivit nerslagna, våra vänner och kära har blivit dödade ochhaft flera motgångar men att ta det lugnt nu och slappna av skulle vara fel.Det är nu som staten har det som tuffast och vi kan inte ge oss ännu. Det harinte bara varit motgångar för oss, förbudet mot ANC har upphävt, vi är somstarkast just nu. De är inte slut ännu.

Vi har väntat så länge frihet, allt för länge ochvi ska inte behöva vänta längre. Att ge upp nu när vi är så nära skulle varaett misstag. När jag tillbringade min tid i Robben Island var de ett dåligttillstånd jag var i, liknande samhället vi lever i. Men med små steg tar vi ossnärmare rättvisan och tillsammans fick vi större makt i fängelset. Vi afrikanervar tvingade att bära kortbyxor som en diskriminering men tillslut fick vi vårvilja igenom om ett byte. Begäran om långbyxor slog igenom och det blev merbekvämt i fängelset. Vi fick mer att säga till om och det är exakt så här vimåste göra med samhället. Vi måste begära lite i taget för att kunna fårättvisa mellan oss. Inget våld var nödvändigt i den processen utan bara ge deen insikt om att vi inte är så olika efter allt. Vi borde inte behöva mer modoch vilja då vägen till friheten är precis vid andra sidan hörnet. Vi ska kallapå våra vita kamrater för att bekämpa orättvisa, de ska hjälpa oss att skapadet nya och bättre Sydafrika för tillsammans är vi som starkast. Som ensam kanvi inte uppnå många saker men tillsammans kan vi åstadkomma stora saker. Jaghar varit borta i 27 år, men jag står här idag och kommer stå här med er tillslutet. Vi står här idag tillsammans för att fira en ny start mot friheten.Ingen mer skada ska ske och ändringar skakomma till människorna i Sydafrika. Vi ska tillsammans få sanktionerna attupphöra, vi ska inte längre leva sämre än någon annan.

Vi ska inte längre behöva leva i ett sådant härorättvist samhälle, jag har hela mitt liv burit med mig ett ideal om hur ettdemokratiskt och fritt samhälle skall vara. Där vi ska leva i frid och alla skaa samma möjligheter. Jag står fortfarande kvar vid vad jag sa vid domstoleninnan jag blev fängslad. Gud, ifall det behövs, är det ett ideal jag är redoatt dö för.

Källhänvisning:

”Nelson Mandela”, Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Nelson_Mandela , uppdaterad 13 januari 2016 kl. 09:56, hämtad 4februari 2016 kl. 14:53.

”Nelson Mandela”,Wikipedia, https://en.wikipedia.org/wiki/Nelson_Mandela, uppdaterad 27 januari 2016 kl. 03:13, hämtad 4februari 2016 kl. 14:57.

”Nelson Mandela´s fivemost memorable speeches”, Firstpost, http://www.firstpost.com/world/nelson-mandelas-five-most-memorable-speeches-1270759.html , uppdaterad 6 december 2013 kl. 13:03.

Justin Chadwick, Mandela- Vägen till frihet, släppt2013

Khalo Matabaen, NelsonMandela: The myth and me, släppt 2013

Av: André

Likes

Comments

View tracker

Idag är en glädjens dag, enfri dag och därför har vi alla samlats här. Idag har jag efter tjugosju år ifängelse blivit frisläppt efter att hela världen har kämpat med mig, för mig.Under dessa år har stora förändringar skett i vårt samhälle men fortfarandestår vi under den vite mannen. Vi står nu i Soweto, en stad utanförJohannesburg, staden som jag gick till för många år sedan i början av min kamp.Min kamp började för väldigt länge sedan men än är den inte över. Vi, minakamrater och landsmän, vi svarta har ännu inte fått rösta i något val. Vi stårfortfarande under vit dominans och min kamp, vår kamp, kommer inte vara övertills vi alla lever i harmoni med varandra och styr tillsammans.

Jag har hela mitt liv fåttuppleva orättvisorna i världen, jag har fått se hur lagen inte gäller för devita och hur vi som svarta blir straffade från det att vi blir födda. Jag harkämpat för våra mänskliga rättigheter, några som vårt egna land har tagit ifrånoss. Vi är afrikaner men vi har inte samma rättigheter som de vita i ettafrikanskt land. Hela mitt liv har gått åt kampen där vi ska kunna bo i ettland som är demokratiskt för oss alla, både svarta och vita. Jag har vigt mittliv åt kampen där vi inte längre behöver vara slavar till samhället men riktigamedborgare. Jag har vigt hela mitt liv åt detta och kommer inte ge upp förränvi alla lever i harmoni.

Tjugosju år fick jagtillbringa fängslad men jag ser inte det som ett baksteg i min kamp. Minfängelsetid fick hela världen att vakna upp. När världen började protestera motapartheidsystemet, är inte det ett tecken på att världen är med oss i vår resamot jämlikhet? När världen gjorde allt i sin makt för att få ner apartheid ärinte det bevis på att vi inte står ensamma utan att vi alla står gemensamt idenna kamp? Tillsammans kan vi få även Sydafrika att vakna upp så att vi kanleva tillsammans i harmoni.

Senaste gången jag stod infören massa och höll tal var innan jag blev fängslad och skickad till RobbenIsland, jag talade då om ett ideal som jag var beredd att dö för, något som jagfortfarande är, och även om jag inte har kunnat tala för min sak är jag gladöver att andra har gjort ett sådant bra jobb i mitt ställe. Jag är förtjustöver att se att African National Congress har blivit större och att deras kampfortsätter och jag kunde inte bli mer nöjd över hur många som har anslutit sigtill oss och som vill hjälpa oss i vår kamp för rättvisa, kampen för att allaska få stå som lika inför lagen och där de mänskliga rättigheterna ska gälla påsamma sätt för alla och där vi ska leva i harmoni med varandra.

Vi har alla kommit tillvärlden på samma sätt och vi kommer även att lämna den på samma sätt, vi ärbyggda på samma sätt och känner samma saker. Trots detta så spenderar vi intevår tid här på jorden på samma sätt som de vita. Medan vi kämpar oss igenomdagarna, medan varje svart man någon gång har hamnat i problem med polisen översitt pass så lever de vita i lyx och behöver inte oroa sig över om de har glömtsitt pass eller om hur de kommer klara dagen. Alla borde gå med i vår kamp fördet gäller inte bara oss. Det gäller hela vårt land. Det gäller rätten att enfrån varje ras ska få gifta sig med varandra utan att folk säger nej. Detgäller att vi alla kan få samma chanser att lyckas och att våra barn inte skabehöva leva i rädsla eller att de inte ska behöva lära sig att hata från dagende föds. Därför är min kamp inte över och jag kommer fortsätta att kämpa ävenom jag nu har upplevt konsekvenserna. Därför borde alla hjälpa oss, vita somsvarta, i vår kamp för att harmoni ska uppstå mellan raserna för i slutändan såfinns det bara en ras och den rasen är människan.

Källor:

Simon Sebag Montefiore (2008),Odödliga tal i världshistorien,Albert Bonniers förlag, Stockholm

Nelson Mandela (1994), Den långa vägen till frihet, Macdonald Purnell

Justin Chadwick (2013), Mandela- Vägen till frihet, Videovision


Freja

Likes

Comments

Idag är dagen då mitt hjärta är fyllt av glädje. Idag ärdagen då jag får komma tillbaka till Soweto. Idag är dagen då jag får stå häroch dela min glädje med mina brödar och systrar. Idag är dagen då jag kanfortsätta min kamp. Kampen om allas lika rätt.

Jag har länge varit med om orättvisor. Orättvisor som jagbörjade märka av redan under den tiden då jag studerade vid University ofWitwatersrand år 1943. Det är nu år 1990 och orättvisorna har bara blivitvärre. Vi afrikaner är en separat art. De vita ser oss som folk utan känslor, folksom endast finns för att tillfredsställa de vita. Vi bor i egna områden, vi haregna bussar, vi har egna sjukhus, vi har inte lika rättigheter som de vita. Varförär det vi som blir behandlade såhär? De vita är rädda för demokratin eftersomde tror att de kommer förlora makt och dominans i samhället. Jag vill att allaska ha lika rätt. Alla ska bli lika behandlade. Alla ska ha samma rättigheter. Jagvill att vi alla ska kämpa tillsammans. Jag vill inte att afrikanerna ska hamer makt än de vita. Jag vill att alla ska vara lika.

Jag har varit fast i ett fängelse i 27 år. 27 år av mitt livhar jag inte kunna göra någonting. Borde jag ha gett upp? Gett upp när det blevjobbigt och hinder kom i vägen? Svaret är nej. Man ska aldrig ge upp. Hade jaggett upp i fängelset hade jag inte fått stå här idag. Fått stå här och kunnatkämpa för allas lika rätt. Jag gav inte upp för att jag vet att tillsammans kanvi hjälpas åt och besegra apartheidsystemet. Tillsammans ska vi göra skillnad.Tillsammans ska vi kämpa för vår rätt till frihet. Friheten till att kunna göravad vi vill.

En dag kommer vita och svarta kunna åka samma buss. En dagkommer vita och svarta kunna bo på samma område. En dag kommer vita och svartafå lov att gifta sig med varandra. En dag kommer vita och svarta ha sammarättigheter. För att detta ska gå måste vi kämpa. Alla måste hjälpas åt. Allamåste stå upp för sig själva, våga säga vad man tycker. De som hjälper till ikampen mot apartheidsystem kommer gå till historien. Vi kommer bli hjältar.

Nu när jag är fri vill jag göra allt som går att göra förallas lika rätt. Nu när jag är fri vill jag att alla ska gå med i denna kamp.Vi ska störta apartheidsystemet tillsammans, men utan våld. Det jag har lärtmig är att alla ska ta hand om varandra. Lyckas vi med detta kommer vi fåfrihet. Inte bara friheten att vara fria utan fria på riktigt. Jag är därför enormttacksam att jag fått vara här idag. Fått vara här och talat om för er att detkan bli bra. Fått vara här och mötas av denna glädje. Slutligen skulle jag velasäga att jag är villig att riskera mitt liv och kämpa. Jag hoppas att ni ocksåär det.

Tack så mycket.


Källförteckning:

Den långa vägen tillfrihet, skriven av Nelson Mandela, översatt av Rabén Prisma, 1994. Publiceradav Lennart Sane Agency AB. Tryckt hos Smegraf, Smedjebacken, 1995.

Odödliga tal ivärldshistorien, skriven av Simon Sebag Montefiore, översatt av MargaretaEklöf. Publicerad i Storbritannien av Quercus Publishing Plc, 2005. Publiceradi Sverige av Albert Bonniers Förlag AB, Stockholm 2008.


Matilda

Likes

Comments

Nelson Mandela är en man som inte kunde blunda för orättvisornasom har pågått i hans land, att en annan man skulle vara mindre värd en någonannan bara för att man inte såg ut som deras nazistiska ideal. Mandela kämpade helasitt liv för att få stopp på detta och även efter hans död, kan man fortfarandekan höra hans budskap.

Nelson Mandela största mål var att krossa apartheidsystemet somdiskriminerade och förtryckte de svarta människorna i Sydafrika. Apartheidsystemetkan man säga är en regelbok för vad man inte få göra när men är färgad tillexempel var man få gå och inte gå och vilka straff man få om man inte följer. Sydafrikabröt mot 7 lagar i dem mänskliga rättigheterna (1,2,5,7,16,21 och 25).

För att kämpa mot detta system så gick Mandela med i ANC somkämpade för att få sin röst hörd. Mandela predikade med fredliga demonstrationermed stora folkmassor för att försöka få deras stat att lyssna men det varlönlöst. Mandela hamlade i fängelse några år senare. Men fast hen var inlåst såfortsatte han kampen för sina rättigheter genom att strejka och vägra göra någotförnedrande, och han skulle kriga i fängelset i 27 år. När han hamnade i fängelsetdet var då resten av världen tog intresse om vad som hände i Sydafrika, FNbeslutade sig för att frysa ut landet tills de hade upphört med systemet. Dettainnebar att de inte fick vara en del av världssamfundet och handeln mellan ländernaslutade abrupt.Efter ett tag så gav Sydafrika med sig och apartheidsystemetsystemet upphörde.

 Nelson Mandela är en men som har gjort stort intryck på helavärden och är en har kämpat för dem mänskliga rättigheterna nästan hela sittliv.

Likes

Comments

Nelson Mandela är en strålande man och blir oftakopplad till frihet. Han har ägnat hela sitt liv för att förbättra världen ochdet tycker jag att han har åstadkommit. Nelson Mandela ägnade 27 år av sitt livi fängelse för att demonstrera för det han tror på, rättvisa och jämställdhet.Han har mycket med den jämställda friheten och göra men även historian om attha förbättrat Sydafrika som land, befriat landet från apartheidsystemet.Apartheidsystemet var att man skildrade de olika ”raserna” från varandra. Desom var svarta fick inte gå överallt, åka vilken buss som helst, köpa överallteller sitta överallt. Detta var en ren diskriminering mot en hel del människorför det var inga raser, alla var människor bara födda på olika ställen.

Nelson Mandela slutade aldrig kämpa förjämställdhet oavsett vad som var hans motgång. Han hade sådan imponerandedrivkraft som exempel så berättade han innan han blev dömd till fängelse atthan var redo att dö för att få jämställdhet mellan de svarta och vita.

Nelson Mandela är en stor frihets symbol för hanär mannen som befriade Sydafrika från apartheidsystemet. Han blev fruktad avalla mäktiga vita män i Sydafrika och när Nelson åkte in i fängelse var hanfortfarande fruktad, de tog ner alla bilder och affischer på honom så man skulleförsöka glömma honom. Man försökte alltså mörklägga Nelson Mandela under hanstid i fängelset. När han kom ut ur fängelset så var det vissa som inte kändeigen han, människor som inte visste hur han sett ut. Men det varade inte länge.När han kom ut från fängelset fortsattes hans insatts och han blev snabbt enbetydelsefull person, han blev president för Sydafrika och styrde landet.

Hans drivkraft och insatts för världen har fåttmänniskor att tänka och se saker på andra sätt, som exempel att han blev såfruktad av många även när han satt i fängelse. Han hade en vilja som är unikoch genom att ha visat sin vilja och kämpat så får att få det lika mellan desvarta och vita har många artiklar i FN:s rättigheter tycker jag harinspirerats från Nelson. Som t.ex. artikel1, 2, 3 samt 4 alla dessa artiklar har med det som Nelson Mandela kämpadeför och utan honom hade vi nog inte haft dessa artiklar eller inte i alla fallinte haft liknande som dessa.

André

Likes

Comments

Nelson Mandela växte upp i ett samhälle där du betyddemycket mindre om du var svart än om du var vit. Han fick ofta se och/ellerutstå orättvisorna i landet och ville ändra det. Han ville se till att de vitainte hade all makt utan att Sydafrika var ett jämställt land istället. Dettavar något som han kämpade hårt för.

Redan iArtikel 1 står det ” Alla människor är födda fria och lika i värde ochrättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handlagentemot varandra i en anda av gemenskap.” Detta var något som Sydafrikatydligt bröt mot. De svarta hade inte rättigheterna som de vita hade, de fickbland annat inte rösta, bara för deras hudfärg. Något som bryter mot artikel 2” Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalasi denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på̊ grund av ras,hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellteller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt...” NelsonMandela ville ändra på detta. Han kämpade mot apartheidsystemet men försöktegöra det så fredligt som möjligt då han var emot våld. För att ha gått emotregeringen så arresterades han och blev åtalad för sabotage motapartheidsystemet, ett system som var helt emot allas lika rättigheter ochville bara ha vit dominans i samhället. Hanblev dömd till livstids fängelse men kom ut efter 27 år då hela världendemonstrerade och FN stängde ute Sydafrika från allt.

Både innanoch efter sin fängelsetid kämpade Mandela för allas lika rättigheter och värde.Han höll tal, han demonstrerade och gjorde allt i sin makt för att få igenomdet han kämpade för och 1994 när svarta till slut hade fått rösträtt vann ANC(African National Congress) valet och Nelson Mandela som sedan länge varit medlemav ANC blev den första svarta presidenten i Sydafrika.

FN har medstörsta sannolikhet blivit inspirerade av Mandelas kamp när de mänskligarättigheterna skrev 1948 då hans kamp redan var igång men mest ut av allt såhar han haft stor betydelse för de mänskliga rättigheterna i Sydafrika. Han harhjälpt till att få fram lika rösträtt, lika rättigheter inför lagen och likarättigheter överlag för de svarta i Sydafrika. Han slutade aldrig med sin kampoch den fortsätter även efter hans död då det fortfarande finns orättvisor motsvarta världen över. Mandela har alltså hanf en stor inverkan på de mänskligarättigheterna, när de skrevs, men viktigast av allt innan och efter de skrevs föratt hans folk och hans familj skulle få leva i en rättvis värld där de inteskulle bli diskriminerade och underskattade för deras hudfärg. För att allaskulle ha en ärlig chans att klara sig.

Freja

Likes

Comments

Han bekämpade apartheidsystemet, satt i fängelse i 27år för att ha gått emot regeringen och blev slutligen vald till president iSydafrika. Han har även en egen FN dag varje år på hans födelsedag 18 juli dåhan hyllas för det han åstadkommit.

Tack vare Nelson Mandelas starka kamp har han fått en stor betydelse för de mänskliga rättigheterna. Ett exempel är i artikel 1 från FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna där det står, "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i enanda av gemenskap." Detta var precis det Nelson Mandela menade. Han ville att alla skulle få vara fria och ha en gemenskap och kunna samarbeta. Alla ska hjälpas åt utan att använda våld. Det var väldigt viktigt för honom att man inte skulle använda våld utan att komma överens och ha en gemenskap.

Ett annat exempel där man tydligt kan se att Nelson Mandela har haft en stor betydelse för de mänskliga rättigheterna är i artikel 7. "Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering." Han jobbade själv på en advokatbyrå där han märkte avorättvisorna i domstolen. Svarta hade inte samma rätt till lagen som de vita hade. Ofta skyllde de vita de svarta för något som de inte gjort.

Många andra artiklar i FN:s deklarationer om de mänskligarättigheterna tror jag har inspirerats av Nelson Mandela. Många artiklar handlar just om att alla ska ha lika rätt i ett samhälle. Det ska inte spela någon roll vilket kön man har eller vilken hudfärg man har. Nelson Mandela har påverkat många och gjort så att dessa mänskliga rättigheter finns idag för att han verkligen gav sitt liv för denna kamp. Han ville satsa allt och höll många tal och sa saker som övertygade många människor att hålla med honom och gå med i kampen om allas lika rätt. Han har gjort många uppoffringar i livet som att lämna sin familj, suttit i fängelse i 27 år och demonstrerat fast han visste att han kunde hamna i trubbel. Men han trodde att det skulle bli en skillnad och det blev det till slut. Han bekämpade apartheidsystemet vilket innebar att alla nu skulle få lika rätt i samhället. Han har visat att bara man tror på något och är villig att kämpa för det så kan det hända. Detta har gjort Nelson Mandela till en inspirationskälla som har en stor betydelse för de mänskliga rättigheter vi har idag.

Matilda

Likes

Comments

Mitt namn är Nelson Mandela. Jag är en kämpar förde svartas rättigheter i Sydafrika och jag är här för att göra min familj stoltöver mig, kämpa för min ras rättigheter och för vår jämställdhet, mot apartheidsystemet.Det var tre män som kom upp till mig och ville prata. De ville få med mig tillnågot som kallas ANC, African NationalCongress. Jag möttepersonerna på deras demonstration för att se vad de var för personer som villeha med mig till det så kallade ANC. Demonstrationen gick ut på att gå tillJohannesburg istället för att ta de vitas arrangerade bussar för de svarta. Detvar en fredlig demonstration, demontering var utan våld och vi fick igenom våråsikt bara genom att gå istället för att ta bussarna de vita erbjöd oss fördyrare pris. Så jag följde med demonstranterna som var där. Efter dettaögonblick kände jag att detta var min framtid, att bekämpa det orättvisa samhälletför min familj och vårt folk.

Jag gick med ANC och började kämpa för vår rätt,vi samlades utanför en polisstation för att demonstrera mot att vi behöver hapass för att bevisa för myndigheterna att jag bor i Sydafrika. Det var en renkränkning mot oss och vi kom dit utan vapen för att visa vår syn på detta, dåkom de vita på en lögn om att vi hade pistoler med oss och de började avfyra automatgevärmot oss. Det sättet vi lever i, att ständigt vara underlägsnare än de som ärvita. Orättvisan är inte rätt och vi behöver förändra det samhället vi lever i.Det är absolut inte rätt att vi ska bli behandlade som djur för att vi ser utpå ett annat sätt, för att vi är svarta. I Sydafrika där jag bor måste jagständigt fundera på hur jag beter mig, inte för att göra de vita människornairriterade men för att jag kan bli dödad eller fängslad för mitt agerande.

André

Likes

Comments

Nelson Mandela

Jag är Nelson Mandela. Jag är en svart man i ett vitt samhälle,där mina ord inte räknas och mitt eget land har vänd sig emot mig. Där jag,urbefolkningen är under de vita männen som har tagit över. Jag har kämpat imånga år för att alla ska vara lika mycket värda men jag har blivit nertrycktav min stat för många gånger för att kunna sitta tyst och titta på, som restenav världen. Denna stat som jag inte ens ha valt. Bara för jag inte passar in ideras värd, bara för att jag är svart.

Jag fick en bra start på mitt liv. Jag föddes i en liten bylångt från storstäderna. Jag hade inte ens sett en vit man. Min pappa varledare för min stam och jag fick en hög status och kunde bli skickad till dombästa skolorna. Jag utbildade mig till advokat och jobbade för att skiparättvisa för dem som hamlande under apartheid.

Jag anslöt mig 1944 till ANC (African National Congress) för attförsöka få ett stop på apartheid en gång för alla. Vi marscherade ner pågatorna i fredliga protester för att få staten att ändra sin uppfattning men istället för en protest utan våld så öppnade dem eld mot oss och flera dog påplats. Det var då jag förstod att vi kan inte lösa detta fredligt utan måste tatill våld för att få våran röst hörd. Det var då jag försvann, jag gick underjord för att planera och rekrytera mer folk för att få de vita ledarna attförstå att man kan inte tysta ner oss för alltid.

Jag blev arresterad några år senare och hamnade på Robben Island där jag skulle sitta en livstid för de brottjag har påståtts gjort, för att jag hade förrått staten, den staten som hadeförrått mig och mitt folk i så många år. Jag vet ej om jag någonsin kommer komma ut.

Likes

Comments