Jag verkligen avskyr att bråka med folk. Avskyr att göra folk ledsna eller arga eller besvikna. Fast vem gör inte det? Ibland blir jag så galen på mig själv. Kan jag inte bara hålla tyst istället för att babbla på om massa onödiga saker. Jag har lätt att bli väldigt negativ och klaga på en massa och sen så blir jag irriterad på att man säger till mig att sluta grina. Ni vet ibland så känns det som att man bara vill prata ner något. Man liksom skapar ett problem ur nästan ingenting och blåser upp det och gör det jättestort och sen några minuter senare när alla försöker hjälpa en att lösa det så inser man att, vad har jag gjort? Det här var ju inte ens ett problem, åtminstone inget stort och krångligt som behövdes lösas. Och så har man blandat i massa gammal skit som man inser att man inte förlåtit och glömt som man trodde och så blir det bara ett stort kaos av ett fejkat problem som ändå orsakar ilska, irritation och negativitet. Varför gör jag såhär? Mår liksom inte bra när det blir så. Vill bara krypa ner i sängen och gråta och stanna där. Har ni känt någon gång att det känns som om ni säger förlåt till någon gång på gång på gång för i princip samma sak? Och så känner man sig jobbig och som värsta hycklaren som säger förlåt hela tiden men gör om samma sak igen. Det kan vara både i relation till människor och till Gud. Även om jag tycker jag har blivit bättre på att förstå och verkligen ta emot Guds förlåtelse. Okej, I need Jesus refill. Godnatt

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Hejsan på er! Återigen har jag inte uppdaterat på några dagar... Ja, jag har faktiskt inte riktigt hunnit. Inte så att jag har haft fullbokat 24/7 men det har varit ganska mycket. Men nu kommer i alla fall ett inlägg, trots att jag egentligen borde plugga men jag tänkte att det här inlägget aldrig kommer att bli av annars! Och så tänkte jag nog ta lite inspiration från en studiebok jag precis läst ett kapitel ifrån så man får ju passa på medan kunskapen är färsk haha.

Hela förra veckan var verkligen undervisning, undervisning, undervisning och WOW man fick med sig så mycket bra grejer. Alltså tänk att hela ens sätt och tänka på vissa områden kan förändras efter en vecka, eller en dag, eller en timme till och med. Så coolt! Den här månaden så ska vi läsa boken "Livet jag längtar efter" av John Ortberg. Idag har jag läst ett kapitel som handlar om glädje. Att liksom vara glad trots omständigheterna och att ta vara på och njuta av allt det vardagliga. I Bibeln uppmanas vi till att vara glada och Paulus skriver såhär i Filipperbrevet 4:4 "Gläd er alltid i Herren. Än en gång säger jag: gläd er!" Man kan ju undra hur man ska kunna vara glad ALLTID. Går det ens? Alltså Bibeln talar om en glädje som sträcker sig djupare än våra omständigheter. En glädje som är rotad i Gud, så vad som än händer har vi vår glädje i Gud. Här är ett citat från boken:

"Du kan bli en glad människa. Med Guds hjälp är det faktiskt möjligt. Bibelns författare skulle inte rekommendera det om det inte vore så. Men glädjen är en konst man måste lära sig. Det är du själv som måste ta ansvar för din glädje. Inte din vän, inte dina föräldrar, inte din fru eller man, inte dina barn, inte din chef - din glädje är ditt eget ansvar. För somliga av oss är det här inte så enkelt. Din förmåga att glädjas kan vara skadad. Det här kanske är något du måste kämpa för - men det går."

Jag tycker det är väldigt intressant för jag har nog aldrig riktigt tänkt så. Efter det citatet ger författaren lite tips på hur man praktiskt kan göra. Det sista tipset han nämner är att man ska träna sig i att se livet ur ett bibliskt perspektiv. Han gör en jättebra jämförelse från ett bröllop men det blir för långt om jag tar med hela den historien men jag ska försöka dra en kortare version. Han berättar i alla fall att när bruden gick längs kyrkgången kräktes hon. Mamman till bruden hade spelat in detta och tio år senare hade man bjudit in gästerna till en fest för att fira just den händelsen då bruden spydde. Det låter ju konstigt eller? Men grejen var ju att trots att detta hade hänt, detta hemska, otänkbara som väl ingen önskar händer på ens bröllop, så hade ju bruden ändå fått sin brudgum. Det spelade alltså egentligen ingen roll om hon hade spytt eller inte, hon gifte ju sig med brudgummen oavsett. Vidare skriver författaren:

"Hur är det möjligt att vi kan få vara glada mitt i en värld med så mycket lidande? Titta på löftet som kommer nästan alldeles i slutet av Bibeln: Låt oss vara glada och jubla och ge honom vår hyllning. Ty tiden har kommit för Lammets bröllop och hans brud har gjort dig redo."

Alltså, vad spelar allt lidande på jorden för roll när vi en dag kommer att få komma till Gud och vara med honom för evigt? Visst, allt lidande vi och andra går igenom är jobbigt och hemskt och verkligen livs-utsugande ibland, men det kan inte påverka det faktum att vi när målet är nått kommer att få leva i fullständig glädje för evigt oavsett om vi har gått igenom en massa lidande fram tills den dagen vi kommer till himmelen. Därför har vi anledning att glädja oss oavsett för vi vet vad som ligger framför oss.

Oj, nu blev det rätt långt ändå hoppas ni orkade läsa ända ner hit! Ni får ha en fortsatt bra dag och tänk på att ta vara på stunderna i vardagen. Jag avslutar med ännu ett citat från boken hihi: "Vi inbjuds att glädjas varje ögonblick av livet därför att varje ögonblick är en gåva." Kram❤

Likes

Comments

Hallå allihopa! Sorry att det inte har kommit någon uppdatering på några dagar men jag har varit iväg på kursdagar med bibelskolan så jag har inte riktigt kunnat blogga. Jag borde använda funktionen där man skriver blogginlägg i förväg som sen släpps senare under dagen eller någon dag senare så att bloggen uppdateras även när jag inte har tid!

I alla fall. De här dagarna med klassen och vår kursledare har varit så fantastiska! Undervisningen har gett så mycket och att bara få umgås med familj (för så känns det verkligen!) har bara varit så nice! Alltså när jag umgås med min klass och kursledare (vi är 16 i klassen) så känner jag verkligen att det är det här kyrkan egentligen handlar om. Verklig gemenskap och att vi, alla som tror på Jesus, är familj! Jag menar mina klasskompisar har jag känt i drygt en månad (och då har vi bara träffats åtta dagar i augusti och tre dagar nu i oktober) och vi är redan så mycket tajtare än jag någonsin var med min gymnasieklass där jag ändå gick i tre år! Det kallar jag kristen gemenskap, man kan connect:a så fort för vi har alla samma grund! Underbart! Jag säger bara såhär: alla borde gå bibelskola! Att gå bibelskola handlar inte om att "jo men jag kanske vill bli pastor eller jag vill jobba i kyrkan eller jag älskar att läsa Bibeln" utan det handlar om att sätta en grund för hela ens liv. Bibelskola är något för alla som tror! Och man behöver inte vara ung för att gå bibelskola, verkligen inte. Jag vet att min ungdomsledares pappa går bibelskola just nu och jag har också en annan vän i 30-års åldern som går bibelskola. Och även om man har gått bibelskola för längesen så kan man gå igen, man kan aldrig bli fullärd om vår Gud! Innan jag började bibelskola så hade jag aldrig kunnat tänka mig att det skulle få förvandla mig så mycket som det gör. Jag tänkte mer bara att det blir kul att kunna va i kyrkan hela tiden, men WOW kursdagarna betyder så mycket för tiden jag är i kyrkan. Så gå bibelskola oavsett om du ska bli pastor eller byggare för det är till för alla och det kommer att göra en ENORM skillnad i ditt liv och i din tro!

Nu ikväll ska jag på t-centralen i Värnamo vilket är en stor ungdomskväll med möte, konsert m.m. som anordnas av SAU (Svenska Alliansmissionens Ungdom). Vi är i alla fall sju personer som ska åka så det ska bli kul! Annars så har vi en gemensam helg med Missionskyrkan och en annan kyrka som heter Saron. Så under hela helgen kommer en som heter Stefan Gustavsson att hålla lite olika seminarier och möten typ. Och så kommer Josef (min storebror) hem i helgen så det blir kul! Hoppas ni får en bra helg, och om inte så är Jesus ändå där med er! Kärlek till er❤
...gå Bibelskola!

(Lyckades få någon bild den här gången även fast det inte var jag som tog dem... och ja, jag hade pyjamasbyxor på donken haha)

Likes

Comments

Och det är ny vecka igen! En tillbaka blick till helgen: I fredags var jag på kyrkans fritidsgård (Fabriken) som vanligt och var taggad på att kanske våga prata med någon av ungdomarna den här gången haha... men ovanligt nog (det har typ aldrig hänt innan) så kom det inte en enda tonåring! Vi ledare och de i servicegruppen (de som fixar fika, städar etc.) satt kvar till 21:30 (vi öppnar 19) och sen valde vi att stänga istället. Vi vet inte exakt vad det berodde på att ingen kom men vi gissar på att det var av flera anledningar bland annat en särskild film som gick på bio och sen verkade det som att det hade varit en fest i närheten också. Och man vet ju hur det är i småsamhällen - alla hänger på samma ställen. Så det var ju lite oväntat men det fick mig att tänka om lite vilket var bra! Kanske är det dags att vi börjar med något nytt på Fabriken och verkligen söker Gud och frågar honom "Vad vill du Gud?" som Hope for this nation förmedlade på ett lunchseminarium som jag satt med på. Förnyelse! - Som min ungdomsledare predikade om förrförra veckan. Alltså jag älskar när Gud sätter ens fokus på just ett visst ämne. Upplevt det någon gång? Att predikan du hörde tar upp samma sak som du läste i din bibel kvällen innan och som du också hörde på podcasten och som ni samtalade om i hemgruppen - typ så? Jag älskar det! Just nu är det det här med förnyelse, förändring och att hela tiden gå dit Jesus vill att vi ska gå och följa hans vilja och inte vår egen vilja eller kanske framförallt vår egen bekvämlighet. Som Judah Smith sa i en predikan - "We're gonna get comfortable being uncomfortable". I alla fall. Kvällen slutade inte där utan efter det följde jag med mina kompisar till Harrys (en pub/klubb eller vad det heter), eller ja egentligen var jag ju bara chaufför men det ligger ju 30 minuter bort så jag åkte inte hem emellan utan var med inne på Harrys. Att vara på en nattklubb med "druckna" kompisar är inte det roligaste. Det är inte jobbigt eller så bara tråkigt haha. Alltså Harrys är typ jättemysigt egentligen men de har ytterdörren öppen så då stinker det inne där man sitter och så sticker det i halsen av rök från alla där ute som röker. Det sänker typ mysighetsfaktorn, som hade kunnat ligga på typ 80-90% till typ 3% haha. För övrigt så dansar jag gärna inte till musik som inte är kristen eller åtminstone inte till musik med "dåliga" texter vilket 99% av all "vanlig" musik har så... Och ni vet, många dricker ju för att mer kunna slappna av och vara mer bekväma och öppna med andra människor, men det behövs ju inte när man är med sitt "gäng" om man säger så för de personerna känner man sig ju redan fri med. Så att umgås med ens nära vänner när de har druckit blir mest bara som att umgås med din kompis personlighet fast i 200% uttryckande känslor haha. Vad jag vill komma fram till är att det inte är direkt roligare att umgås med ens kompisar när de har druckit (om man själv inte dricker antar jag) än det är i vanliga fall, snarare tvärtom. Men whatever det var väl en helt okej kväll ändå! Hade det däremot funnits en kristen version av Harrys... en rökfri miljö (inte för att kristna inte får röka/röker men det är väl kanske inte lika vanligt... jaja Harrys fast i en rökfri miljö), alkoholfritt (samma sak här, kristna får ju dricka men det kanske inte är lika vanligt... okej en alkoholfri miljö helt enkelt inte för att det är kristet men för att jag föredrar alkoholfria miljöer haha), kristen musik (haha okej samma sak här, inte det att kristna inte lyssnar på vanlig musik men fler kanske väljer musik med bättre texter och jag lyssnar i princip bara på kristen musik... det här bli väl en kristen Lydia-version av Harrys haha) men framförallt den gemenskap man känner när man umgås bland andra kristna. Det är ofta så öppet och man kan många gånger prata lite med vem som helst (utan att ha druckit). Såklart så skulle det ju varit välkommet för alla att komma inte bara kristna, men att det är byggt på en kristen grund och kristen gemenskap! Okej nu låter det som att det här är något som jag tänker starta haha. Det blev en väldigt lång och lite crazy och confusing beskrivning av fredagskvällen och en annan typ av Harrys haha. Jag får nog inte plats att skriva om lördag och söndag nu för då orkar ni nog inte läsa allt haha Och tyvärr har jag inga bilder direkt, typiskt... ska be nån kompis skicka nån bild hihi God bless your week och passa på att njuta av livet även i allt vanligt och vardagligt!

Oh juste! Idag ska jag klippa mig! Vi får se hur det blir, kort som på bilden nedan?

Likes

Comments

Så igår var jag med på barnsamlingen för första gången. Hur gick det? Well, sådär. Jag kan ju börja med att säga att jag verkligen inte är bekväm med barn. Barn, nej det är verkligen inte min grej. Enda anledningen för att jag lägger tid av min praktik på att vara med på barnsamlingarna är för att testa på det, få en bild av församlingens alla områden och för att utvecklas/utmanas. Hade jag inte gått TTS (Teamträningsskolan) tror jag aldrig att jag hade bestämt mig för att vara med på barnsamlingarna. Som sagt var det första gången så jag tänkte att jag känner väl in lite, ser på lite hur det fungerar, hur barnen är och så. På TTS så följer vi lite principen:

1. Någon gör du ser på

2. Någon gör du hjälper till

3. Du gör någon hjälper till

4. Du gör någon ser på

(någon är oftast handledaren men ja man kan ju applicera "metoden" på vem som helst egentligen)

Det här ska spegla hur Jesus lär lärjungarna i Bibeln. Innan jag kommer fram till det jag vill komma fram till ska jag också nämna att bollsporter, lekar och sånt verkligen inte heller är min grej. Aldrig tyckt om det och frågan är om jag någonsin kommer att göra det. Så igår skulle barnen köra trashockey om ni vet vad det är, googla det annars😉 Jag stod där vid kanten "planen" med min pappa som också är med som ledare. Då kom en annan ledare fram och frågade om jag skulle vara med och jag sa att nja jag vill mer känna in idag. Så insisterade personen och jag fortsatte att säga ifrån och då började personen liksom "skämta" och frågade om jag var rädd för barnen och så. Jag fortsatte säga att nej jag ska inte vara med och personen gav sig till slut (trodde jag) och samlade ihop barnen för att köra igång. Sen när de skulle börja så fattades det en person i ena laget och då så frågade den ledaren såklart mitt framför alla om jag kunde vara med, vilket inte gav mig något val för skulle jag säga nej mitt framför alla barnen? Så jag kan inte säga att det var världens bästa dag då jag blev utsatt för två av mina obekvämaste miljöer på samma gång. Och ja jag vet att man ska utmana sig och att man ibland behöver en push. Men jag tycker också att man som ledare i kyrkan ska respektera de man arbetar med och ett nej är faktiskt ett nej. Kanske är det bara jag som är barnslig men jag tyckte personen gick för långt. Ännu en sak som jag verkligen inte gillar är när folk säger till mig vad jag ska göra så hela den här situationen blev ju en ultimat hat-situation för mig om man säger så. Alltså tre saker jag verkligen inte gillar tillsammans på en och samma gång. Jag vill bara påpeka att den här ledaren förstås är bra på massa andra sätt och är en viktig person i församlingen. Men jag tyckte att personen gick över en gräns, i alla fall på mitt fält. Och jag är inte direkt den bästa personen på att dölja mitt missnöje även om jag inte rakt ut säger något så kan man uppfatta vad jag tycker om något ändå. Om det är något jag hoppas att få växa och bli så är det en person som vågar stå upp för sig själv, våga säga emot och våga stå på sig. Jag vill inte va en liten fegis som tycker en massa saker men inte vågar uttrycka det när det väl gäller. En ny erfarenhet och alla erfarenheter lär man ju sig av så nu är det väl bara att gå vidare och försöka att inte bli anti mot den här personen utan att inse att alla göra misstag, alla gör fel, och alla sårar andra människor. Man får bara förlåta och gå vidare. Och fortsätta älska personen, för det hade Jesus gjort! So that's what I'm going to do! Wow nu lät det här som det var värsta big dealen, nja bara något som ger en bredare bild av temaåret kanske hihi, jag har nog redan glömt det imorgon😊 Hoppas ni får en underbar dag och och om inte så är Gud med ändå, det är han alltid!❤

Likes

Comments

Walking around these walls
I thought by now they'd fall
But You have never failed me yet
Waiting for change to come
Knowing the battle's won
For You have never failed me yet

Your promise still stands
Great is Your faithfulness, faithfulness
I'm still in Your hands
This is my confidence, You've never failed me yet

I know the night won't last
Your Word will come to pass
My heart will sing Your praise again
Jesus, You're still enough
Keep me within Your love
My heart will sing Your praise again

Your promise still stands
Great is Your faithfulness, faithfulness
I'm still in Your hands
This is my confidence, You never failed

Your promise still stands
Great is Your faithfulness, faithfulness
I'm still in Your hands
This is my confidence, You never failed me yet

I've seen You move, come move the mountains
And I believe, I'll see You do it again
You made a way, where there was no way
And I believe, I'll see You do it again

I've seen You move, come move the mountains
And I believe, I'll see You do it again
You made a way, where there was no way
And I believe, I'll see You do it again

I've seen You move, come move the mountains
And I believe, I'll see You do it again
You made a way, where there was no way
And I believe, I'll see You do it again

I'll see You do it again
Oh-oh

Your promise still stands
Great is Your faithfulness, faithfulness
I'm still in Your hands
This is my confidence, You never failed

Your promise still stands
Great is Your faithfulness, faithfulness
I'm still in Your hands
This is my confidence, You never failed me yet

And You never failed me yet
I never will forget
You never failed me yet
And I never will forget

Likes

Comments

Nu tänkte jag skriva ett blogginlägg. Vet inte alls vad jag ska skriva om... Jag brukar dock ändå lyckas skriva något även när jag inte har något direkt att skriva om så vi får väl se haha...
Idag har jag varit i kyrkan mest hela dagen. Eftersom vi är lediga måndagar så har vi en liten uppstart kl 09 på tisdagar. Efter den så var jag nere i kyrkans kök (älskar det, nyrenoverat och fräscht!
😍) och stekte lite pannkakor till frukost! Kom just på att jag inte tog någon bild att lägga upp här på bloggen, jag som ändå brukar lyckas med att i alla fall ta bilder på min frukost... aja. Sen vid 11 började jag plugga lite, sen var det redan lunchtid (fast jag åt ju ganska sen frukost så ingen lunch för min del) så då snackade jag bort massa tid med min ungdomsledare. Efter det hade jag ingen motivation till att plugga så då kollade jag på senaste predikan i Elevation Church (😍) vilken var så bra! Som vanligt haha. Och sen satt jag kvar och pluggade tills pappa kom och hämtade mig vid 16 ungefär. Det var min dag, hittills. Man blir så amazed av allt man lär sig av böckerna och undervisning man får genom bibelskolan, man vill liksom att alla ska gå bibelskola! Även inte kristna för det finns så mycket som ger en känslan att om någon som inte var kristen skulle få all den här kunskapen skulle den nog tro helt annorlunda! Inte bara av det jag lär mig på bibelskolan utan annan undervisning också. Och så bara älskar man Jesus ännu mer och blir helt 😍😱😍och man inser mer och mer hela tiden hur fantastisk han är och man vill att alla människor också ska få uppleva och lära känna Honom! Alltså ju mer man lär känns Jesus, ju mer man umgås med Honom, desto mer fantastisk förstår man att han är och desto fantastiskare blir livet! Man blir helt mind blowed typ hela tiden! Meningen med livet? Jesus!

Likes

Comments

Alltså något jag tycker är ganska jobbigt är att bara gå förbi tiggare utan att göra något. Jag tänker särskilt på det bibelordet i Jakobs brev där det står:

“Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men saknar gärningar? Den tron kan väl inte frälsa honom? Om en broder eller syster saknar kläder och mat för dagen och någon av er säger till dem: "Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta", men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? Så är också tron i sig själv död när den är utan gärningar.”
‭‭Jakobs brev‬ ‭2:14-17‬ ‭

Så känner jag när man går förbi dem och bara ger dem ett leende och ett hej, hur hjälper det dem menar jag? Man skulle vilja bjuda hem dem och bjuda på en god middag! Lära känna dem, förstå varför de gör vad de gör och försöka hjälpa dem in på en annan väg! Vad skulle Jesus ha gjort?

För övrigt hade jag en fantastiskt trevlig dag i tisdags då jag hälsade på min kusin i Jönköping som fyllde år! Hennes systrar och deras respektive var också med, supermys! Och vad god mat! Vi åt libanesiskt vilket jag aldrig smakat tidigare, men så gott!

Nu börjat strax min webbundervisning så detta blir allt för nu! Ha en fin dag, eller om inte, ha med Gud i den iaf så blir den lite ljusare
😉

Likes

Comments

Okej. Måndag igen. Nu när jag inte går i skolan längre så är inte måndagar särskilt jobbiga, snarare ser man nästan fram emot dem, vilket väl kanske beror en del på att jag är ledig på måndagar hehe. Men också för att man får en ny start. Vilket man fick varje måndag när man gick i skolan också men då kunde man få ett prov eller muntlig redovisning på köpet också...

Än så länge har jag inte ens käkat frukost eller fixat i ordning mig mer än att ta på mig linser. Mycket som ska hinnas med idag! Och varje dag känns det som, fast inte på ett jobbigt sätt. Kanske kan jag hinna skriva lite mer nu? Man vet aldrig så vi får helt enkelt se hur det blir!

Har ni (singlar) någonsin funderat på hur de runtomkring er skulle reagera på den ni blev tillsammans med? Alltså inte på att ni blev tillsammans med någon utan just den personen. Något jag känner lite såhär oro slash rädsla för är att de runtomkring en eller framförallt ens nära och kära liksom kommer bli förvånade eller typ inte vara nöjda med den man valt typ. Förstår ni vad jag menar? Jag tänker mig att när ens föräldrar eller syskon eller kusiner eller vänner (inte mina vänner i Squad faktiskt, de är så öppna på det sättet så det känns inte som att de skulle judge:a på något sätt) får se vem man tycker om eller vem man blir tillsammans med att de kommer tycka en massa. Eller typ säga du kan få bättre eller något och man ba va? Jag tycker det känns ganska obehagligt att tänka på att ens familj inte skulle vara "nöjda" med någon man tycker om. Ush, vad hemskt. Jag menar de borde väl acceptera vem man väljer oavsett right? Alltså såklart inte om det är någon som slår en och har sådana egenskaper men jag menar annat som jobb, utbildningen, utseende, personlighet etc. Sådana saker... Jag vill inte tänka på killar nu, inte crusha på någon, bara fokusera på Gud. Jag menar Gud måste ju alltid vara fokus nr ett. För även när man hittar någon så kommer man bara vara excited över det ett tag, sen kommer det blir vardag och man längtar efter något annat. That´s why Gud alltid måste vara vår nummer ett, vår första prioritering, vårt största fokus.

Nu borde jag gå och äta frukost och fixa mig så att jag hinner få så mycket gjort som möjligt av det som behövs få gjorts! Confusing mening haha aja, have a good day! Och ta till er av bibelordet down below!

Likes

Comments

Friday yay! Nu är helgen här! Inte för att det gör mig jättestor skillnad för det känns lite som att jag har helg hela tiden haha. Jag gör ju massa saker under veckan men man bestämmer sitt schema ganska mycket själv ju så då lever man i frihet! Jag mår lite bättre nu än i förrgår kväll och igår morse. Fast fortfarande känner man lite människofruktan och jag blir lite arg på mig själv för att jag är så feg! Jag menar när jag pratar, pratar jag så tyst att ingen hör mig... Well, man är ju som man är eller hur? Och, så jobbar Gud på en hela tiden så att man blir bättre och bättre för varje dag! Hittills idag har jag haft min morgonandakt, käkat frukost, kollat mail och lite sånt och jobbat med en uppgift som ska skickas in till min kursledare, för Bibelskolan, idag. Och så gör jag hemgjorda Snickers! De ligger i kylen nu så om några minuter borde de vara klara! Så spännande att få se hur de smakar! Om ni är sugna på att testa så länkar jag receptet här! Receptet är ifrån Fridas bakblogg och det är inte alls komplicerat! Jag funderar på att börja med typ "dagens negativa" och "dagens positiva". Dagens negativa är ju inte nödvändigt egentligen. Det är mer att om jag skriver något negativt, ex. något som är jobbigt eller så, så ska jag skriva något positivt också även om det bara är något jättelitet. Det finns väl alltid något positivt att hitta på en dag eller? Mycket handlar ju om hur man ser på saker, från vilket perspektiv. Jag vill i alla fall tacka Gud för att han löste en grej som varit ganska jobbig för mig. Alltså det är helt crazy. Jag trodde att det skulle bli en ganska lång process och massa jobbiga samtal och grejs men Gud bara löste det på en sekund typ. Jag insåg faktiskt inte ens förrän någon dag senare att Gud hade löst det för Han gjorde det så fort och enkelt. Det känns så skönt! God is amazing! Nu borde jag diska efter mig (det blir en del kladdig disk när man gör Snickers men, jag tror det är värt det!) och sen ska jag väl städa också för idag är det städdag hemma hos oss! Och så måste vi ju ha mat också! Det märks att mamma inte bor hemma mån-fre haha. Och Josef har ju flyttat hemifrån nu så under veckan är det bara jag, pappa och lillebrorsan. Det funkar ändå helt okej hittills. Ni får ha en superfin dag och en superbra helg!

PS. Jag försökte ladda upp några bilder på mina nu färdiga Snickers men det krånglade så bilderna blev helt konstiga, men ni kan ju se hur de ser ut på Fridas bakblogg! Mina blev inte riktigt lika snygga haha men inte så långt ifrån😉

Likes

Comments