Kanske läste ni mitt inlägg igår om att våga eller inte våga bryta ny mark?
Oavsett, jag vågade inte denna gången. Förnuftet fick vinna och det känns okej.
Vi bor trots allt rätt bra här i våran 50’ tals villa i Träne.

Däremot planeras lite ombyggnad här hemma, så inom kort kanske jag kan dela med mig av mer än bara bebisbilder. Hah, sanningen kommer ifatt en och man hinner inte med så mycket som man vill med en liten tjej som vill jollra och mysa här hemma. Inte vill man heller missa en sekund av hennes utveckling.

Jag kan inte minnas hur det var att ha den där stora magen eller hur liten hon faktiskt varit en gång i tiden. Trots att det bara var veckor sen, konstigt hur snabbt man glömmer. Kanske är för att livet fylls av så mycket viktigare händelser än just det, man vill ju inte glömma en sekund av allt som händer. För visst går tiden liiite bara liiite för fort?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Jag (vi) står lite i valet eller kvalet om vi ska våga hoppa på vårat livs projekt.

Om vi ska vara de modiga tu som bryter upp okänd mark och lämna det trygga bakom oss. Det är inget lätt val att ta, jag som är världens spontanaste person gentemot Henrik som är mer en funderare.
Jag som blir rastlös i det vardagliga och han som älskar det välkända gunget här hemma.

Att våga är en sån otroligt skön känsla - att bara få kasta sig ut och se var de bär hän. Att våga testa något nytt, bryta ny mark och få skapa sig en framtid på de sätt man vill ha det.

Samtidigt som de är så otroligt skönt att bara leva i det man känns vid, att få ha lugn och trygghet men kanske inte den där enorma glädjen.

Jag vill så gärna, men frågan kvarstår - vågar vi?

Likes

Comments

Denna tjej alltså, sån glädjespridare hon är och vilken enorm kraft en sån liten kan sprida.

En så liten tjej på 59cm och 5000g som kan sammanföra människor i sån kärlek.
Kärleken till mitt barn är enormt, aldrig tidigare har jag känt sån kärlek.
Kärleken till hennes far, mitt livs kärlek har vuxit med enorm styrka.
Kärleken hon delar med sina far och mor föräldrar, kärleken de delar med henne.
Kärleken hon får av de personer hon kommer dela sin framtid med och kärleken hon kommer ge dem.

Är de inte fantastiskt, att en sån liten tjej redan kan göra ett så stort intryck på omvärlden fast hon inte ens är medveten om det?

Likes

Comments

Vi får många frågor just nu om vad lilla Tilly önskar sig i doppresent. Det är så svårt, vi vill helst att hon får saker hon kan nyttja inom snar framtid - inte massa minnessaker som hamnar i en låda och glöms bort.

Just nu på Tillys wanted lista är:

Vi här hemma gillar neutrala färger och bra att ha saker. Om någon vill köpa kläder till loppan så har hon s n a r t storlek 62.

När man skriver ”önskelistor” känns det alltid som om man tigger, vi blir självklart lika glada över vad hon än får. Vi är bara glada över att ni vill tillbringa denna dagen med oss.

Ser så himla mycket fram emot att träffa alla på dopet ♥️

Likes

Comments

Vi lastade hela familjen, både vår lilla och henkes syster sofies lilla och drog iväg på soffjakt.
Klubbkompis och Ikea stod på schemat, har nog däremot aldrig handlat så lite på Ikea någonsin.
Lillbönan sov igenom hela Ikea och hela kvällen, vi är så lyckligt lottade.

Däremot fick vi inte med någon soffa hem, jag hittar inte d e n d ä r perfekta soffan någonstans.
Tänkte dra med familjen in på Mio och kika där också, men tvivlar på att jag hittar någon just nu 😳. Haha, i-landsproblem.

Idag tar vi det annars bara lugnt, Henke är ju ledig måndagar med så vi bara njuter av hans sällskap!

Likes

Comments