​Caramelle och jag startade veckan med en tur i skogen när klockan slog 07.00. Låter kanske mysigt och det var det stundtals. Hon var väldigt spänd redan när jag gjorde iordning henne. Lite sur över att inte få gå ut i hagen med Maja och Arween som jag släppte ut innan. Hon var lite trippig och ville vända x antal gånger med löste de. 

Hon var helt ok framtill vi skulle galoppera där vi hade lite delade åsikter. Jag ville galoppera i en lugn arbetsgalopp i lätt sits i en lägre form medan hon tyckte vi kunde galoppera 2 galoppstprång sedan tvärnit och stå på bakbenen sen fram i galopp igen och så fortsatte de så. Konstigt dedär att man kan komma från trav som går galant till att växla upp gångarten och plötsligt sitter man på en vildhäst, haha!! Nej men hon är lite överpigg och spänd nu när hon fick ta de lugnare under förra veckan. De släpper nog om några dagar. Men hon ska gå gå på linan ikväll och få galoppera ur sig lite. Blev inte så jobbigt pass nu imorse ;) hade fullt upp med att hålla mig kvar!!

Nu väntar några skoltimmar sen tillbaka hem till stallet. Arween ska trimmas och majsan ska vila. 

Ha en härlig måndag <3

​Hon må va svår men hon är finast av alla

Emilia Lundins foto.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Gick ut till stallet runt 12 och började med att ta in Maja. Borstade henne och masserade henne med radital efter gårdagen. Skrittade ut barbacka med podd i öronen. Mysfaktor!

Släppte ut Maja och tog in Caramelle. Fixade henne och förväntade mig en galenpanna. Och de fick jag! Hon har haft en medveten lugn vecka och då är energin överladdad kan man säga. Skrittade och travade endast, galopp vågar vi oss på imorgon ;) Anar flygtur.

Sedan mockade jag, fixa höpåsarna, och fyllde vatten i boxarna och i hagen. Tog in Arween och min lillasysters ponny, Persian Love, även kallas Fille. Vi fixade iordning dom och red ut en lite längre skogstur med mycket galoppsträckor. Arween har fått en sån kondis!!

Imorgon börjar skolan igen efter en veckas hö(ä)stlov. Börjar senare på måndagar så ska rida Caramelle innan.

Persian Love, lillasysters fina ponny <3

Likes

Comments

Igår var vi i Linköping och tävlade på deras fina anläggning. Det var min och Majas första tävling inne nu i höst. Jag red LB LA och hade absolut inga förväntningar. Bara ha kul!!! Och det hade vi verkligen!!

I LB var hon väldigt fin på framhoppningen. Glad, sprallig och noggrann!! Nöjd Emilia och nöjd Maja.
Hon var väldigt taggad inne på banan sen och rundan var lite galen, precis som vi är ;) Men vi var dubbelnolla och snabba vilket räcke till en tredjeplats!!

Det var en väldigt lång dag. Vi kom dit runt 10 och jag startade LA vid 17-tiden. Lång väntan. Men Maja var på hugget igen!! Hoppade super på framhoppning och inne på banan!! Vissa hinder var ganska maxade men hon hpppade galet fint!!
Typiskt jag ska förstöra de med att plocka lite väl mkt i henne på en långsidelinje och fick ner en bom på hinder nummer 6. Klappade henne efter i och med att de va mitt fel och sötan saktade av för hon trodde hon var klar, haha!! Men fattade galopp igen och hoppade kombinationen och sista hindret i grunden!! Så nöjd med henne!

Maja är underbar och sprider sån glädje!!
Lyckopiller <3

Likes

Comments

Arween, Sparven, Sparris, eller Pari, ja kärt barn har många namn. Arween har jag inte haft så länge, ungefär 2 månader.

Arween är ett sto född 2012 e: Cabachon - Stanford.

Anna Berglunds foto.

Anna Berglunds foto.

Arween är uppfödd av min mammas bekant och det är hon som äger Arween idag.

Jag och mamma hade bestämt att vi inte skulle ha någon mer häst detta år. Vi hade en box ledig, men eftersom jag går sista året på gymnasiet så räckte det gott och väl med två hästar i full träning.

Men så hörde Arweens ägare av sig till mamma och undrade om jag hade tid för en till. Mamma skickade lite bilder och filmer till mig och jag tyckte att vi skulle åka och prova henne. Sagt och gjort. Jag åkte till stallet där Arween stod och jag möttes av en väldigt söt och snäll häst. Arween hade vilat nästan två månader så vi red ut en lugnare sväng i skogen. Hon var så snäll och gjorde ingenting trots hennes lite längre vila. Jag tyckte de kändes jättebra och vi alla beslutade oss om att hon skulle få komma hem till oss.

Så den 20 september i år kom hon hem till oss. Hon var så himla lugn och snäll. Skrittade ut med sällskap dom första dagarna och provade så småningom själv. Vilket gick lika bra de.

Arween är inriden och inhoppad, kan grunderna osv men inte mycket mer än så. En jättefin häst som tyvärr inte haft någon ryttare under längre tid därav lite efter i utbildningen. Men vi stressar inte fram något, Nu första månaden har vi mest lärt känna varandra i skogen, varvat med lite småhinder och en hoppträning.

Hon är underbar och det är en stjärna för framtiden. Hon är en tjej med lite att säga till om men så himla godhjärtad och omtänksam. Hon är egentligen den häst som passar mig mest. Pigg, alert, omtänksam, snäll men ändå lite attityd, en riktig Emilia-häst.

Tanken med sparvis är att jag ska ha henne under flera år, vilket jag är jättetacksam för <3

När man får chansen att få ha en sånhär fin häst tackar man inte nej. Så tack ägare Anna och min familj för att jag får möjligheten att få ha en sån fin häst. Jag är övertygad om att hon kommer bli en riktig superstar. Och även om de tar tid, är jag beredd att ge allt jag har.

Arween, du är något riktigt speciellt och du har mitt hjärta <3

Emilia Lundins foto.

Emilia Lundins foto.

Likes

Comments

För er som kanske kommer att kika in på min blogg och inte har en susning om vem jag är och vad jag har för hästar, känns det som en bra idé att skriva ett inlägg om varje häst så att alla hänger med i svängarna ;)


Caramelle, min absolut bästa häst. Hon är ett sto f. 01 e: Stanford - Trento. Caramelle är en sto med mycket vilja, talang och har alltid en räv bakom örat. En väldigt speciell häst som man inte alltid förstår hur hon tänker. Caramelle är riktigt skicklig på att kasta av mig, speciellt under okt-april när det är lite kallare.. ;) Men de resterande halvåret och dagar hon sköter sig utan något bus, ja dom dagarna lever jag på.

I och med att hon är som hon är så har hon inte haft några vidare framgångar innan hon kom till mig. Antagligen för att ingen orkat lägga ner den tiden som krävs. Hon har haft ett föl, som tyvärr är död idag och hon hade startat några 1m.

Men så en dag så erbjöds jag en provridning på henne. Jag eller mamma hade inte en tanke på att skaffa storhäst när hela stallet var fyllt med ponnysar men att prova dör ingen av.

Och jag kan med handen på hjärtat säga att det var den värsta häst jag suttit på. Jag var egentligen en väldigt mesig ryttare innan jag fick Caramelle. Ganska rädd för stegringar, bockningar osv. Och det var de enda hon bjöd på + ett par språng som egentligen var väldigt härliga. Men tänker jag tillbaka på den provridningen idag minns jag knappt dom. Hennes hyss övervägde nog..

Så här såg det ut


Men det slutade med att hon fick komma hem. Lastade ut henne med mellanväggen typ över henne. Första som hände var att jag tappade henne. Jag var förskräckt

Jag hade fått hem en väldigt vaken häst. Jag tyckte hon var så stor, de var ju min första storhäst.

Spänd, tittig, rädd, galen, ja det kan man sammanfatta första månaden med. Men jag började gilla henne mer och mer. Och hon mig. Jag fick hem henne i april -15 och det var under sommaren samma år som vi verkligen blev ett team.

Vi började tävla lite smått. Några 1m klasser och jag minns att jag vann över 40-50 startande dagen innan min födelsedag. Jag älskade henne <3


Emilia Lundins foto.

Vi fortsatta traggla på. Jag lärde mig henne och förstod hur hon fungerade sakta men säkert. Hösten 2015 red vi vår första 115. Debut för båda. Det var under DM. En fantastisk helg. Ösregn, men underbar häst!!

Emilia Lundins foto.

Hon blev lite vild under de vinterhalvåret men vi klarade oss rätt bra ;) Tränade och tränade för att bli bäst året efter. Avslutade med 2015 med vinst och började 2016 med vinst!!

Emilia Lundins foto.

Martina Lundins foto.

Under 2016 debuterade vi 120. Vi vann första klassen (110 cm) och fick ett litet nedslag i 120. DRÖMMIGT <3

Under sommaren red vi många meetings med många rosetter. Favorithelgen var på Udden utanför Kalmar. Superhelgen. Red 120 med placering och lyckades kvala till Kalmar Horse Show som gick under sensommaren och finalen var 125, vilket vi debuterade på en fotbollsplan mitt inne i Kalmar. Ett nedslag men fantastik känsla.

Emilia Lundins foto.

Emilia Lundins foto.

Emilia Lundins foto.

Caramelle är den häst som bjudit mig på flest ärevarv, avramlingar, tårar, glädje, tålamod och erfarenhet om allt egentligen. Hon har lärt mig att förstå hur viktigt det är med tålamod, vägra ge upp och jobba hårdare när det känns som värst. För det har varit så många gångar jag haft nästintill ångest när jag ska rida Caramelle, för att jag vet att hon kommer vara jobbig. Och när jag skriver jobbig menar jag inte att dendär man inte får igenom den där vänstersidan eller likande. Det finns dagar när jag inte kommer från stallplan och hon går på två ben. Jag har lärt mig att acceptera hennes beetende och det är inget att bli arg på utan man måste nästan låtsas att inget har skett för att hon inte ska få en motreaktion ifrån min sida och tända till. Ignorerar man de slutar hon, oftast ;)

Jag har fått kommentarer om att jag bara glidit med och åkt häst som en bortskämd unge när jag tävlat och fått massa rosetter med mig hem. Men nej, så är ju inte fallet. Caramelle är på jobbet när hon är på tävling och sköter sig alltid, vilket är tur. Jag struntar i vad andra tycker om oss som ekipage. Men folk som tror att jag bara rattar runt på rallyfux och vinner en massa, ni anar inte hur mycket tid, pengar och ENGAGEMANG de ligger bakom alltihop.

Och det finns inget som jag är såstolt över som min och Caramelles utveckling och resa. Hon är en på miljonen <3 På söndag debuterar vi 130!

Emilia Lundins foto.

Emilia Lundins foto.

Emilia Lundins foto.


Likes

Comments

För er som kanske kommer att kika in på min blogg och inte har en susning om vem jag är och vad jag har för hästar, känns det som en bra idé att skriva ett inlägg om varje häst så att alla hänger med i svängarna ;) 


Vi börjar med my no1. May Zuprise!

​May Zuprise, kallas Maja och är ett sto född 04. Jag har haft Maja snart 4 år och jag ångrar inte en dag men henne. 

Ska försöka korta ner så mycket som möjligt för att det inte ska bli för jobbigt för er att läsa. Men jag provred Maja en vinterdag i februari. Ponnyn som jag hade då hade dessvärre fått en senskada och tanken var att jag skulle hitta en d-ponny att ha på foder i ca ett halvår. 

Blev helt kär i henne direkt när jag såg henne. Min första tanke var att hon var så stor och FIN!! Jag provred och hon var så drömmig. Ärlig på hinder och lättreglerad. Pigg och alert, och det bästa av allt. Viljan. 

Var så glad, hon var allt jag ville ha. Och hon fick komma hem till oss. Vi red mest i skogen första månaden och började hoppträna lite smått när vintern börja övergå till vår. Startade ganska mycket, många LC, LB men inga med vidare resultat. Maja har aldrig varit en stopper men däremot var hon ganska så skicklig på att riva ;) 

​Såhär såg det ut i början.

Martina Lundins foto.

Ksenija Krantz foto.

Jagvar så glad i Maja och i slutet av vår första sommar så köpte vi henne. Vi fortsatte tävla lite då och då och placeringarna och vinsterna började rulla in. Jag var lyckligare än lyckligast!!

Martina Lundins foto.

Sen har det egentligen bara gått framåt och framåt. Idag har vi vinter upp till LA hoppning. Maja har blivit en riktig topponny och kommer mycket sällan hem utan rosett. Med Maja har jag alltid roligt, oavsett om vi trimmar på fält, skrittar ut barbacka, bara myser, galopperar på snötäckta vägar eller galopperar ärevarv. Hon kommer föralltid vara min bästa vän och kommer alltid vara i min ägo. För mig är Majsan mer än bara en häst. Hon är den mest fantastiska individ jag träffat <3

Emilia Lundins foto.

Emilia Lundins foto.

Emilia Lundins foto.

Emilia Lundins foto.

Emilia Lundins foto.

Emilia Lundins foto.

Emilia Lundins foto.

Likes

Comments

Hej på er!! Och välkomna till min nya blogg!!


Jag heter Emilia Lundin som ni kanske förstår med tanke på att det står över inlägget, haha ;). Jag är 18 år och läser sista året på gymnasiet, inriktning samhäll.

Jag är, och har alltid varit en riktigt hästtokig tjej som spenderar all min tid i stallet. Jag bor på en hästgård där vi har 5 hästar varav 3 är mina och 2 min lillasysters. För att inte dra ut på inlägget allt för mycket så kommer det separata inlägg om varje häst.

Men, jag har en d-ponny, May Zuprise som är ett sto f.04 och vi har vinster upp till LA.

Emilia Lundins foto.

Caramelle (52). Min första storhäst som jag tävlar upp till 130 hoppning. Sto född 01 e: Stanford

Emilia Lundins foto.

Och sen lilla Arween, som jag själv inte äger utan rider åt ägaren och kommer förhoppningsvis göra under flera år :) Hon är ett 5-årigt sto e: Cabachon u: Standford

Emilia Lundins foto.


Men somsagt det kommer att komma inlägg om dessa senare mer bakgrund och flera bilder :)

I denna blogg kommer du få följa min resa i fram/motgångar med mina fantastiska hästar. Allt ifrån uteritter till träning och tävling. Hoppas ni kommer stanna!!

<3


Likes

Comments