View tracker

Vilken hemsk dag. Jag trodde ärligt inte att jag skulle reagera så här mycket. Jag har aldrig varit så värst intresserad av politik och de extrema valen sker ju ändå "bara" i andra länder. Det har liksom varit min inställning. Men nu? Nu bor jag här, i USA och idag den 20 januari 2017 blev Donald John Trump president. Vilken mardröm.

Om jag hade varit hemma i Sverige just nu, jag hade säkert reagerat på att USAs nya president är usel, efter vad jag hört och läst. Mer än så skulle jag nog inte veta. Min syn har förändrats så otroligt mycket. Jag förstår nu någorlunda hur hela det här valsystemet funkar. Jag har träffat människorna själv som röstar i det amerikanska valet. Jag har lyssnat på deras olika åsikter. Jag har hållit med, haft helt olika åsikter, nickat, skakat på huvudet och suttit tyst. Hur hemskt det än kan tyckas låta, men av en del människors åsikter här att döma så borde det inte ha varit så stor överraskning att vi nu har en president som inte tror på den globala uppvärmningen och vill bygga en stor mur vid den mexikanska gränsen. Jag sitter och skriver om någonting som jag inte hade någon större koll på innan jag åkte. Jag visste att Trump var "the bad guy" och den andra personen måste då ha varit "the good guy/girl?" Jag menar USA för mig var i stort sett ett land där man visste att presidenten var Barack Obama, de äter mycket mer där, hamburgare kommer därifrån, cowboys, ett stort land med kändisar och typ bra shopping? ärligt? innan hela grejen med att jag ansökte om att vara utbytesstudent, hur mycket visste jag egentligen? Jag antar att jag försöker övertala mig själv om hur mycket jag lärt mig? lärt mig så otroligt mycket att jag helt plötsligt har så mycket känslor för detta val, framtiden för USA och hur detta land har påverkan på andra länder. Det låter kanske konstigt men detta historiska val har fått mig att inse hur mycket man lär sig som utbytesstudent. Det behöver inte specifikt vara om ett val, det kan ju vara om andra kulturella saker också. Men valet för mig har som givit mig bevis framför mina egna ögon hur mycket jag lärt mig om landet i sig men viktigast hur vi människor verkligen lever olika liv. Saker som i mina ögon är helt idiotiska är helt fantastiska saker för någon annan. Fattar ni vilken möjlighet jag har fått att se saker på ett annat perspektiv.

Om vi nu ska vara specifika. Eftersom jag nu är utbytesstudent i USA under ett av valåren så har de så klart gett mig mer insikt i det politiska systemet än vad andra utbytesstudenter kanske har haft. Jag har lärt mig så pass mycket att jag kan känna mig så otroligt ledsen för det här med valet. Jag har fått mer insikt av vad det faktiskt innebär. Denna innebörd är för en del väldigt dedicated trumpovoters, väldigt bra, men som sagt, det gör mig ledsen. Men det är ju så, vi tycker väldigt olika i denna värld. Att det kan göra mig så ledsen men någon annan så glad är våra olikheter. Jag vill inte sitta här och säga rätt och fel, för även om två personer kanske tyckte om Obama väldigt mycket så kanske det var för helt olika anledningar. Jag kan även säga, även fast jag lärt mig så otroligt mycket så har jag så mycket kvar att lära mig. Mer om valsystem, mer om människor mer om historia mer om det mesta helt enkelt.

I morse så slog jag i alla fall i gång tv och kollade på "the inguaration of Donald Trump". Det var som att titta på en actionfilm. Se Hillary Clinton och Bill Clinton gå där, sedan Obama som glatt hälsade på alla. Jag satt på spänn och bara väntade. Jag tror att jag innerst inne väntade på att någonting skulle gå fel. Men nej, Trump snubblade inte på orden när han took "the oath" han höll sitt, (visserligen annorlunda) tal, blev president med Michael Pence som vicepresident. När jag suttit vid tv:n i ca 3 timmar och bara kollat på alla människor så var det dags för Barack Obama och hans vackra fru, Michelle Obama att ta helikoptern till flyget som sen skulle ta dom till Palm Springs, California. Tänk att ha vaknat upp som president och the first lady och sen helt plötsligt sitter man på flyget påväg på semester till California. När helikoptern lyfte, aeee då ville jag gråta. Hahaha. Min första tanke som kom upp var faktiskt då jag var i Indien för 5 år sedan, jag var alltså 12 år. På stranden så sålde de handdukar, kepsar och allt möjligt med ett fotoavtryck av President Barack Obama. Jag kommer ihåg att jag sa till Pappa "det där är presidenten i USA va?" hör ni vilken smart unge jag var, hahah. Men jaa, och sen nu när de flög iväg i sin helikopter så tänkte jag bara på nuvarande 11 åringar som ställer frågan "han var president i USA va?" till sin pappa eller mamma. Från Barack Obama, USAs första black president till Trump. Men det är väl som de säger. Gungar går först åt ena hållet, sedan åt andra. Jag tror däremot att gungställning håller på att gå sönder i år. .

Jag hade en konversation med en av mina värdpappor idag. Jag frågade hur valet har påverkat hans relation med släktingar och vänner. Inte många av hans vänner som faktiskt röstar på Trump, men jag vet att min andra värdpappas släkt, där röstar alla i stort sett på trump. Men han sa att några diskussioner har han haft med några av sina vänner men de flesta var inte tillräckligt nära för att det skulle göra någon större skillnad. Sedan nämnde han att två systrar, två äldre damer som bor här, bara några hus bort som också röstar på Trump. Mina värdföräldrar har alltid gillat dom och varit bra vän med dom fram tills valet. De två kvinnorna är tydligen big time voters for Trump. Men sedan kom det även fram att deras bästa vänner har en dotter från Wilmington. Såklart är denna dotter gift med Trumps barn - Eric. Såå nu förstår jag mer varför Trump någonsin kom till lilla staden Wilmington för att ha en lite kampanj, för att hans daughter-in-law's släkt bor häär...egen teori, eller bara det faktum att vi var en swingstate.

Det har varit en jobbig dag för många amerikaner och för många andra länder idag inklusive mitt lilla huvud. Otroligt häftigt att ha det här valet som en av mina större upplevelser på detta utbytesår dock. Tänka sig "jag var i USA då amerikanarna valde mellan Trump eller Hillary Clinton." Precis som alla säger kommer detta nog gå till historien och den har precis börjat. Godnatt, nu orkar jag inte skriva mer på detta otroligt förvirrande inlägg.


Likes

Comments

​Jag har ju i princip glömt att berätta om min nyårsafton här i USA. 

När jag kom hit berättade mina värdföräldrar att de brukar ha ett "christmas party" på lördagen efter jul för att både fira jul och min värdpappas födelsedag som är den 27e december. Om ni inte redan har klurat ut det än så inträffade lördagen efter jul på nyårsafton år 2016. Oj, vad jag är ovan med 2017. Skriver såklart fortfarande 2016 på alla möjliga papper. Detta Christmas Party är en stor fest. Min värdpappa bjöd in i princip alla som han träffade, tror det var över 200 personer inbjudna och runt 150 personer dök upp under kvällen och fick även de njuta av våra cirkus 17 julgranar, god mat, alkohol och dans. Jag och Elsa (svenska utbytesstudenten som i sista minuten, mot alla odds kunde dyka upp på festen) klarade oss bara bra med all plock-mat och dans och bara allmänt snack med lite äldre människor. Vi sänkte medelåldern lite grann haha. Gary's jobbarkompisar kom till festen i limousin, så utanför vårt hus stod det en limousin hela kvällen, alltså haha. 

Kvinnan som står med mig och Elsa, det vi tre har gemensamt är Lucia. Vi har alla tre någon gång varit Lucia. När hon var yngre, så skulle de fira svenska högtider i skolan och Lucia var en av dom. Men hon tyckte inte om det så mycket då hon fick stearin i håret.

Vi åt mat, jag försökte ta lite bilder. Jag och elsa släppte loss och dansade både framför (de inhyrda) musikerna och ute på gatan. 

Likes

Comments

HALVA TIDEN HÖRRNI! HAHAHA FÖRSTÅR NI ALLTSÅ??

Idag för fem månader sen stod jag där på flygplatsen i östra falmark och sa hejdå till mina föräldrar. Wow, vad jag grät. Nu fem månader senare har det skett en hel del. Jag är i halvlek nu, eller imorgon om man ska vara precis. 154 dagar i USA och 156 dagar kvar. Jag har lite blandade sidor om detta ska jag säga. Ibland har dessa månader känts som år, beror helt på vilket humör jag varit på. Sedan har det gått så otroligt fort. Jag är inte redo att åka hem. Jag vet inte om jag nämnde det tidigare, men jag säger det igen i alla fall. En av mina rumskompisar i New York hade ansökt för bara en-termins-programmet. Såå hon åkte hem förra veckan eller när det nu var?? Min första känsla när jag hörde det var bara "jag är inte redo?" Hallå? jag har ju precis börjat känna att "häär kan jag bo i 10 månader", jag öppnar munnen lite mer varje dag och vågar prata mer med folk som jag tidigare har känt någon undermedveten respekt för.

Jag är inte redo för att åka hem till Sverige.

Även fast det ibland är såå jobbigt att vara utbytesstudent så är det någonstans inom mig så bra? Ibland sitter det bara lite för långt inom mig och nästan allting känns jobbigt. Ni vet saker som att man jämför med andra utbytesstudenter, och hur man tänker att mitt utbytesår skulle ha blivit bättre om jag bodde eller att allt bara var på ett annat sätt. Men nej, detta är ju det som är MITT år. Ingen annans år. Sorry, men japp så är det. Menar inte att det bara ska handla om mig. Jag tänker mer att det är mitt år, och försöker övertala mig själv att sluta leva andras människors utbytesår samtidigt när du nu är på ditt egna äventyr.. Väldigt svårt det här med hur man ska sortera sina tankar kring detta. Men ingen annan vet ju hur det är att leva mitt liv här? jag kan sitta och förklara hur länge som helst om vad som är tufft/roligt/spännande osv, för att människor runt omkring mig, familj och vänner ska förstå. Jag vill att de ska veta. Men i slutändan är det bara jag som riktigt vet. Det faktum att det bara är jag som förstår MITT liv här kan vara lite frustrerande när man vill ha någon som förstår till 100 %. Jag har ingen kompis som har gått igenom det här med mig häär. Jag själv vet. Oj, vad det är jobbigt ibland att vara så ensam och självständig på det viset. Men i slutändan, wow så bra vi alla gör det. Hur bra jag gör det. Jo, ibland när saker inte är lika "kul" eller intressant som jag vill att det helst ska vara, så vill jag gärna skylla det på någon. Min värdfamilj, stället och människorna här. Men i sen egentligen handlar det nog mest om min inställning. Jag vet att som blivande utbytesstudent fick jag höra det ofta. "Det handlar om din egen inställning och dina förväntningar" och det är helt rätt. Men orden är fortfarande orättvisa på det sätt att man inte förstår. Orden räcker inte till, men jag kan inte komma på bättre ord att säga själv.

STAY POSITIVE! klyschigt men sant.

Även fast jag ibland jag gråter över att det känns lite jobbigare än vanligt. Jag vill inte hem. Jag vill uppleva så mycket mer. Jag vill ha så fler av rastlösa dagar i USA, äta 8 lager av ost på allt, bli irriterad på mina lata värdsyskon, gå på high school, dela rum, gråta, skratta, njuta, vara nervös och allt vad det innebär ett tag till kan jag säga.

Jag ångrar ingenting.

- Lovisa i halvlek av denna match.

Likes

Comments

SÅåå. Vi är alltså tillbaka efter lovet som sagt. Men inte betyder det ny termin inte. Utan nu är det bara mer stress att få allting gjort innan the final exams. Vill ha ny termin med folk i min egen ålder och kind of start on a new page?? Jaja, men det här får väl gå i några veckor till.

Den senaste helgen har jag gjort exakt INGENTING. Jag har haft några helger här då jag varit så fruktansvärt rastlös. Inte uttråkad, rastlös. Det är så tråkigt att det nästan är jobbigt och man känner sig typ sjuk? någon som känner igen sig? Det här med rastlöshet var väl ingenting jag tänkte på innan jag åkte hit, jag menar rastlös? men det kan nog lätt bli så. När man inte har skjuts någonstans och ingen kan hämta upp en. Det kan vara väldigt påfrestande det här med att uppleva en ny kultur. Haha men träning. Jag gick i alla fall en promenad i det oerhört "kalla" vädret.

I helgen skulle det snöa, vilket nästan aldrig händer. I lördags skrek Tony mitt namn och sa att det snöar utomhus. Så jag kollar ut genom fönstret och kan inte se en enda liten snö flinga. Jaja, för den där lilla snöflingan är det värt att sätta upp som status på facebook enligt wilmingtonfolket. I alla fall idag fick vi 2 timmars delay, alltså att vi började skolan 2 timmar senare för att det var så kallt ute så det var ju skönt med lite sovmorgon och kortare lektioner.

Vad mer har hänt? Vår granne dog häromdagen, inget riktigt dramatiskt - 94 år gammal.
Pratade med min syster lite grann häromdagen vilket var roligt. Inget annat har nog hänt.

Imorgon börjar pre-season practice för Lacrosse. Om jag ska vara ärlig så är jag lite nervös då det är en sport jag verkligen inte har någon riktig tidigare erfarenhet av. Jag vet inte ens reglerna hahaha. Sen det faktum att jag inte ens är någon större sport tjej? Får väl hoppas att jag inte blir utkickad direkt i alla fall.

Tragiskt när jag inte har någon ny bild så får lägga upp en bild på min systers katt som hon skickade till mig.

Likes

Comments

wow, 6 år har gått förbi sedan jag skaffade min kära blogg. Eller ja, egentligen så är det ju denna (klicka på länk) blogg som startades 4 januari 2011. Men eftersom jag konvertade den hiit såå säger vi som att den här bloggen är lika gammal.

Igår var det även 1 år sedan jag satt med Smilla (längesen jag nämnde min bestfriendo till utbytesstudent) på Society Café i Skellefteå, blev utslängda och gick vidare till espresso house. Vi var som nyfödda och visste ingenting om vad som väntade oss. Här är vi nu. Jag i North Carolina och Smilla i Washington State.

Idag använde jag min golden ticket som jag fick i en av påsarna. Jag valde Tower 7, ett mexikanskt ställe som vi även åt på i början av oktober. Det är ett av mina favvoställen helt klart. Vi gick sedan ner till stranden en snabbis och det var kolsvart och stjärnklart. Älskart.

Såå, skolan har börjat och jag är minst sagt inte taggad på att ha samma klasser i ytterligare en månad men jag står väl ut.

Likes

Comments

View tracker

År 2016 börjar lida mot sitt slut, men fortfarande en dag kvar.

Jag hade bara tänkt göra en uppdatering om vad jag gjort de senaste dagarna i detta inlägg. Så småningom kommer det säkert ett inlägg om året 2016 också, men som sagt, fortfarande en dag kvar eller hur?

Annandag sammanfattar denna dag såhär; tråkigaste dagen på hela 2016. Gjorde ingenting i princip förutom att äta, sova och gå på toa, ärligt.

27 december så fyllde min brorsa 24 år och hela familjen hade ett långt skype-samtal. Så jag ringde dom ca 8 på morgonen, 14 i svensk tid. Min syster var i götet, jag i usa och mamma, pappa och brorsan i lilla skeå. Mysigt. Tror vi pratade i ca 2 och en halv timme. Men vi hann med paketöppning och en hel del prat om julen också.

Senare på dagen kom Elsa. Jag har säkert sagt detta ca 14 gånger förut men Elsa är i alla fall också en utbytesstudent från Sverige som också bor häär. Vi går inte på samma skola eller något och hon bor ca 30-40 minuter härifrån så vi syns inte allt för ofta, vilket vi båda nog tycker är ganska bra. Även fast vi bor i samma stad lever vi två helt olika liv. Men här i NC så är hon min andra halva kan jag säga.

Jaa, i alla fall Elsa kom hit och först fick hon följa med och kolla när jag prövade min klänning inför nyårs som tidigare hade behövt sys in lite grann. Så det blev fixat i alla fall. Sedan så gick jag och Elsa downtown och tog lite bilder. Men det blev snabbt mörkt så vi begav oss hem ganska snabbt.

Så i stort sett pratade vi mest. Spelade musik och sjöng också vilket var väldigt kul. Vi lärde även mina värdsyskon att spela bubblan (kortspelet) och för en gångs skull så var de faktiskt att spela mer när de väl hade förstått hur det gick till.

Dagen efter, så gick vi downtown igen till Port City Java och åt frukost. Vi satt där i flera timmar och bara pratade. Sedan gick vi till stället där Nathan och Haley sitter i One Tree Hill, ni vet den där bänken??

Att hälsa kom hit fick mig på bättre humör, då jag hade varit ganska uttråkad där ett tag, hahaha.

Den 28 fyllde Gary, en av mina värdpappor år. Så vi drog till Indochine ett thailändskt matställe och åt middag. Det var i stort sett min dag.

Igår städade jag och försökte få mina värdsyskon att hjälpa till. Sedan hämtade Mary Grace upp mig och åkte till the mall. Vi mest bara hängde. Men jag köpte min första bodysuit hahahha, men alltså va den var så skön att ha på sig? Sen så var det en väldigt fin färg också. Jag fick även testa på något nytt bröd med cinnamon, smakade i princip som kanelbullar i en annan form.

Idag, har det varit en sådan där tråkig dag. Jag hade ont i huvudet på förmiddagen och sedan försökte jag få mina värdsyskon att göra något, men icke haha. Så gick ut och tog lite luft här på eftermiddagen. Sedan fick vi främmande, några nära vänner till min värdfamilj som ska sova här nu vid nyårs. Japp så imorgon händer den stora nyårsfesten, över 100 pers kommer att komma hit och jaa, vi får väl se hur det blir!! Ännu en ny upplevelse.

Likes

Comments

Sista dagen på den här kalendern, men jag lovar att hålla uppe bloggningen med minst 2 inlägg i veckan i alla fall efter att julen är över.

Sista påsen och idag var presentkort på 25 dollar på itunes. Väldigt snällt även fast jag aldrig användt iTunes så mycket då jag fixar musik på andra vis. Men det nu jag kanske ska skaffa mig massor av coola ringsignaler haha?

SÅÅ, min juldag var väldigt annorlunda. Inget som i filmer men bra ändå. Den var väldigt lugn och ingenting likt någon annan jul kan jag säga då vi ofta har fullt upp hemma, men det var ju annorlunda jag ville ha.

Jag vaknade oerhört tidigt för att ha gått och lagt mig vid 2-tiden dagen före. Vaknade vid 7 och började slå in de julklappar jag inte hade slagit in ännu. (tidsoptimist, jaa) Tog sedan en dusch och medans så vaknade min rumskamrat och värdsyster upp, Vi väckte sedan mina värdbrorsor. Jag gick ner till köket, för jag kunde redan höra Tony sätta på julmusik i husets högtalare så jag visste att han var vaken.

När jag gick in i "the diner room" så låg det massor av saker på marken. Jag stod där och förstod verkligen inte vad det var. Men sedan visade det sig att det var allas julklappar. Förstod ju inte detta först då det inte var inslagna eller något så jag ba, "jaha vem har lämnat sina saker här inne" hahah. Han sa att jag och Brittney kunde börja och kolla på våra julklappar innan mina värdbröder kom ner om vi ville. SÅ, då hade vi alla barn varsin hög som var vår. Jättesnällt av dom. Jag fick bland annat en panda onepiece som jag har satt på mig direkt då jag börjat frysa då den är otroligt varm. Mamma och Pappa hade också skickat ett paket från Sverige till min värdfamilj. De fick t-shirts med vår skeå-logga, godis, osthyvel och lite andra saker. Så det uppskattade dom verkligen.

Vi åt sedan frukost (creme bruleé- french toast såklart) och sedan gick jag och ringde min familj på facetime. Blev två dagar i rad som vi pratade med varandra, men ville så gärna se när de öppnade mina paket. Det bästa med att ge bort julklappar och presenter är ju att se om de bli glada eller inte haha. Sedan hade ju de skickat två paket till oss. Ett till min värdfamilj och ett till mig. Mamma och Pappa hade sett att paketen var i tullen dagen före julafton och trodde det skulle fastna däär, men på julafton så var det här. Rolig överraskning. Så jag öppnade även julklapparna från min familj medan jag pratade med dom på facetime. Jag fick bland annat godis, hårdbröd, örhängen, almanacka, bok, mammas hemmagjorda rån och knäck. Även fast rånen mest bara var smulor i lådan så var det riktigt goda smulor måste jag säga. Min brorsa hade skrivit ett roligt brev tyckte jag. Han klargjorde minst sagt att jag inte fick öppna kuvertet före julafton, till och med "rest in piece" nämndes där någonstans, hahah.

Min syster som har åkte hem från Spanien för att fira jul i Göteborg med sin pojkväns familj kom även med i samtalet och det var mysigt. Vi ska prata igen den 27, då det är min brorsas födelsedag. Så många familjerenunions via skype denna vecka alltså, men det är inte helt fel vid juletid ska jag säga.

Efter att ha pratat med min familj i någon timme bytte jag om och vi for till grannarna som vi firade thanksgiving hos och de hade gjort soppa som vi åt till lunch. Mina värdsyskon blev snabbt uttråkade och ville hem och blev tvungen att gå hem med dom. Det är verkligen skillnad här hur vuxna ser på människor i min ålder, jag är som bara ett pyttelitet barn för dom haha. Även fast det kan vara väldigt frustrerande så får man leva med det liksom. När vi kom, spelade mina värdsyskon tv-spel och jag var otroligt uttråkad. Ingen ville spela kort med mig och min fina gotlandskortlek hahaha. Mina värdföräldrar kom hem ca 1 timme efter oss. De tog en nap i 4 timmar och såg dom inte förrän lite efter klockan 10 på kvällen nästa gång. Nä men kollade bilder och lite sånt på datorn såå det funkade väl det med.

Tacksam att jag fick erfarenheten av att en lite tråkigare jul än vanligt , träna på tålamodet och speciellt en ovanlig upplevelse att som 16åring inte fira jul med min familj. Kanske låter som något negativt, men det här blir bara någonting mer att minnas och en till erfarenhet.

Nu är det slut på den här bloggkalendern, men mer aktiva uppdateringar kommer ske efter detta då jag fått upp motivationen fakiskt. Hoppas ni alla hade en riktigt God Jul, i Sverige eller någon annanstans.

Likes

Comments

SÅ, ligger totalt två dagar efter i min julkalender. Julafton och juldagen.

Julafton, dagen som man som litet barn väntade på så ivrigt. Spänningen den 23 december och sedan vakna tidigt på morgonen den 24e, det var så det var för mig när jag var liten. I år så var det en annan känsla. Vi kan väl bara börja med det faktum att amerikaner firar på juldagen och inte på julafton.

Måste även säga att jag lyckades att läsa ut Harry Potter innan julafton, precis som lovat. Så jag gjorde sedan ett konto på pottermore och gjorde det berömda testet och blev placerad i Reavenclaw #nörd

Jag ställde klockan på 6 på julafton. Jag hann prata med mamma lite grann på FaceTime innan hon åkte till jobbet. Jag kan ju säga att hemma var allt som vanligt och det kändes verkligen lugnt för mig. Inte mycket till hemlängtan där inte, skönt.
Jag gick sedan och la mig och sov i ca 2 timmar till.

Som vanligt var jag ändå den enda vaken och jag gick runt i huset lite grann, sedan tillslut gick jag ner. Mina värdföräldrar var vakna och jag började fixa med att koppla min dator till tv:n. Sedan kollade jag på det sista avsnittet av julkalendern. Efter det, några klipp från pippis jul och det stora tabberaset i Katthult. Japp, det är något jag brukar se någon gång vid jul, fast brukar oftast se hela filmen "Astrid Lindgrens Jul" ni vet när Lotta fixar gran, Kajsa Kavat osv? Hahha jaa.

Senare vid 11 tiden tvingade jag även mina värdsyskon att se Kalle och hans vänner önskar God Jul. Jag tror mina värdsyskon tyckte att det var ganska underhållande även fast de i början var hyfsat negativa, speciellt när det skulle vara på svenska större delen av tiden. Men tradition är tradition eller va? Hade nog klarat mig utan kalle också, men nejdå.

Efteråt så kom det folk för att se hur min värdpappa nu mår efter att ha varit sjuk och jag satte faktiskt på mig en klänning för första gången på länge. Julafton bjöd på 24-26 graders värme vilket var otroligt skönt. Jag tvingade min värdbror på ännu en promenad, resten av mina värdsyskon vägrade att följa med som vanligt haha.

Vi gick downtown och vi fotade en hel del, dessutom tror jag att min värdbror tyckte det var roligare än han trodde det skulle vara. Efter ca en och en halv timmes promenad så gick vi hem. Vi gjorde i stort sett ingenting tills att jag Brittney jobbade som leveransgubbar. Vi tog bilen och åkte runt med massor av formar med "Creme Brulé - french toast" Enligt Tonys tradition, så gör han frenchtoasts till hans vänner som de kan värma upp på juldagen och äta till frukost. I varje frenchtoast -"Paket" fanns det ett kuvert med instruktioner om hur de skulle värma upp och laga till det. Så det tyckte jag var en väldigt bra tanke av honom.

Jag ville göra något på kvällen och insisterade på att vi skulle gå till kyrkan som ligger nära, då jag tyckte det skulle vara mysigt att göra något på kvällen som jag i vanliga fall inte gör på julafton. Såå, vi gick till katolska kyrkan och det var väldigt fint. Däremot var vi ju där alldeles för tidigt för att de tyckte vi skulle vara tidiga och få bra platser, men istället blev det mest väntan. Det var roligt att få se allting där inne. Träffade en man som hade rest en hel del på 70- talet och hade bland annat varit i göteborg.


Likes

Comments

Nu är det nära till julafton. Närmare sagt en timme och 3 minuter i USA. Men spelar inte så stor roll här i USA. Jag vet att vi ska äta matrester till middag och inte göra något jätte speciellt efter att Tony nu blev sjuk.

Idag vaknade jag vid 7-tiden. Såg att pappa ringde men skrev till honom att jag orkade inte prata eftersom jag just vaknat. Men sedan såg jag att min kusin på pappas sida skrivit på facebook att hon väntar barn så då kände jag att jag var tvungen och ringa. SÅÅ jag pratade en kortis med mamma, pappa och brorsan.

På tal om min familj, Har jag hemlängtan nu vid jul? Man skulle ju kunna tro det. Jag menar nu när julen kommer har man ju också varit här tillräckligt länge för att det ska börja bli vardag. Men ärligt, julen har varit min bästa tid här hittills. Nu ska jag ju inte säga för mycket, för kanske sitter och störtgråter imorgon framför facetime, för att jag vill fira jul med min familj i Sverige. Men ärligt så har jag varit så glad om man ser från nu och cirkus 4 veckor tillbaka. Jag vände lite på ordningen. I vanliga fall brukar man kanske få en kulturchock när man precis kommer hit, vilket jag verkligen fick. Men sedan övergick det i andra känslor. Kom aldrig in i en vardag och hade ingen aning hur jag skulle hitta vänner och hur jag skulle anpassa mig till min familj. Jag grät för att jag ville verkligen inte att julen skulle komma så att jag skulle känna en sådan där hemsk hemlängtan. Jag har ändrat inställning eller vad jag nu ska kalla det. Jag har en känsla att det blir bra. Jag har fått en känsla av att wow detta år är så sjukt bra. Känslan kom i slutet av november och sedan har jag känt mig gladare än vanligt och därför har jag inte förknippat julen här med hemlängtan.

Idag så for vi till Best Buy ett ställe med massor av elektronik saker. Tvillingarna i familjen fick varsin iPhone 7, tog ca 3 timmar där inne. De skulle nämligen byta abonnemang för hela tjolahoppsan saken så de tog sin tid kan jag säga. Men bättre än att sitta hemma. Sedan åt vi på något mexikanskt ställe. Var inte så hungrig så tog något litet. När vi kom hem så skrev en av våra grannar till mig och frågade om vi skulle komma och carola (vet verkligen inte hur jag ska böja det verbet) med dom. Vi trodde det nämligen var imorgon på julafton vi skulle göra det. Ärligt dagarna juldagen och julafton förvirrar mig väldigt mycket. I alla fall snabbade vi oss och satte på oss kläder. Jag tvingade även med min värdsyskon även fast de verkligen inte ville följa med. När vi gick runt där på gatan kändes det verkligen som att jag var i en julfilm. Vi var kanske 40 personer, vuxna och barn som sjöng julsånger för massa olika hus. Det var verkligen roligt. Kanske något jag tar med mig till Sverige?? haha

Sen när vi kom hem har jag läst de sista 8 sidorna jag hade kvar av sista Harry Potter boken. I amerikansk tid hann jag läsa ut boken 3 timmar innan julafton. I god tid.

Måste verkligen säga, det känns inte som julafton. Jag skulle lika gärna kunna gå till skolan imorgon. Men julafton har ju alltid för mig varit med min familj så det har ju gett sin egen julkänsla så utan dom har jag inte riktigt koll vad en jul är för mig. SÅÅ en jul utan min familj men även utan hemlängtan vilket kanske är skönt.

Ligger just nu under min värmefilt och käkar skumtomtar för fullt och just kollat på det näst sista avsnittet av Julkalendern och ska snart dra täcket över mig och sova. Ska vakna vid 6 och förhoppnings säga god jul till mamma i sverige innan hon åker till jobbet.

ifall jag inte hinner säga det imorgon, GOD JUL FOLKET!!

Likes

Comments