Slogs av en känsla att aldrig vara ikapp. Alltid vara hak i häl men inte komma fram. Se målet men inte kunna nudda mållinjen. Jag känner mig efter och att jag måste ta igen allting jag missar, kreativitet, socialt liv, sociala medier, jobb och min självkänsla.

Acceptans av att jag inte är elak och dryg, egoistisk eller narcissist.

Förstå att jag kan göra så mycket mer än mitt utseende.

Trånar efter det min oro sätter mur om.

Att vara kortfattad är inget dålig.

Har inte sett min fulla potential än.

Vill uppleva eufori.

Spyr på hur jag glorifierar stunder som jag inte alls älskar.

Likes

Comments