Måndag, 9 maj, 2016, 13:50

Idag gjorde vi ett besök på Borås Textilmuseum och fick träffa en museipedagog vid namn Karin Olsson Lindström som vi blev guidade och vägleda av. Vi fick möjligheten att ta del av en exposition som hette Hybridernas Poesi och som skapades av en konstnär, Gunvor Nervold Antonsen. Expositionen började i november och pågick fram till mars. Det som verkligen var speciellt i mina ögon med expositionen var att det fanns flera varierande material som mötte varandra. Konstnären hade tillämpat sig av varierande kritor, textiler och objekt från naturen. En sån här exposition kan ge inspiration till barnen att ha mod att pröva och blanda varierande material och tekniker i skapandet. I Läroplanen för förskolan (Lpfö98,rev 2016,s. 10) lyfts det fram att förskolan ska utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Det som Olsson Lindström [1]talade om och förespråkade var att många gånger lär sig barn praktiskt och i undersökandet. Den uppfattning som jag har om många museer är att det finns flera konstverk som inte är tillåtet att röra. Jag anser att det ofta kan bero på att konstnärerna är väldigt mån om sina konstverk, vilket är något som vi måste ta hänsyn till. I Textilmuseet fanns det varierande konstverk som barnen hade möjlighet att upptäcka samt undersöka för sig själva. Detta hade varit något jag skulle värdera när jag gör ett besök på museum med barnen i mitt framtida yrke som förskollärare. Barn lär sig många gånger i leken och genom att använda kroppen. Jag skulle kunna tänka mig att tillämpa det som barnen har fått med sig från museét som inspiration för en praktisk aktivitet av skapande. Vid slutet av besöket fick vi pröva på tekniken som Gunvor Nervold Antonsen tillämpat sig av i Hybridernas lyrik. Vi fick pröva måla på ett stort papper med målarfärger samt speciella och unika oljekritor. Det var en rätt så fri uppgift och vi kunde måla precis vad vi tyckte med utgångspunkt i ordet natur. Enligt min uppfattning var idén med denna stund att få pröva nya materialer och använda fantasin och låta den flöda.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

[1] Olsson Lindström, Karin. Textilmuseet. Borås 2016- 03-24


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Idag hade vi ett givande besök på Röhsska museét och vi fick träffa en trevlig museipedagog vid namn Tanja Axelryd. I detta besök på museét fick vi känna hur det är att vara ett barn och uppleva museét. Under eftermiddagen fick vi fundera samt komma in i ett barns synsätt. Denna upplevelse på museét fick vi erfara med hela kroppen. Jag anser att det var helt fantastiskt! Vi fick sedan gå runt och beskåda olika föremål som fanns där. Under hela besöket fick vi ständigt uppleva de olika rummen som fanns där med hela kroppen samt fundera kring olika konstverk. Vi gick runt och även tittade på andra konstskapelser och tittade på ett kort filmklipp från filmen Alice i underlandet. Majoriteten av barnen skulle ha tilltalats av detta och det skulle fånga deras uppmärksamhet och nyfikenhet. Efter detta hade vi en diskussion om känslor och i uppgift fick vi personliggöra olika känslor. I den gruppen jag medverka i fick vi personliggöra känslan glad.

Jag anser att det är viktigt att barnen får möjligheten att yttra sina känslor. Enligt min åsikt ska barnen ha möjligheten att uppleva ett museum med flera sinnen. Detta besök på museet var väldigt givande för mig då jag fick med mig många tips på vilket sätt ett barn kan uppleva ett museum med mer än ett sinne och med hela kroppen. Enligt min åsikt så är det viktigt att som pedagog att ta reda på hur barnen känner och upplever expositionerna som finns på museét samt att möjligheten ges för barnen att genomföra något konkret. Vi fick under detta besök samtala och samarbeta i grupper vilket jag hade velat göra om jag kom på besök med min framtida barngrupp, att barnen i grupper får uppleva museét samt samtala tillsammans med varandra.

Likes

Comments


Vår dag i Göteborg startade med att vi besökte konsthallen och där observera vi en exposition av Magnus Bärtås. Platsen var väldigt historiskt och det intrycket fick jag när jag var på expositionen. Det var en väldigt speciell känsla samt att det var väldigt kallt och kyligt i rummet. Expositionen pågick mellan 27 februari till den 4 april. Magnus Bärtås 7 april började med att berätta om konstens betydelse och dess historiska bakgrund vilket var väldigt intressant. Vi kom in till ett rum där det fanns en stor vägg med 1444 stearinbilder på varierande människor. Det unika med bilderna var att dessa människor hade olika ansiktsuttryck. Vårt uppdrag var att lista ut vilken historia eller bakgrund som dessa människor har. Vilka är dessa människor? Min gissning är att de flesta hade ett tufft liv för att de såg sorgsna och missnöjda ut. Vi fick sedan alstra eller tillverka våra egna stearinbilder. Det var väldigt spännande och lärorikt. Jag kan definitivt tänka mig göra detta tillsammans med barnen i mitt framtida yrke som förskollärare. Det gäller dock att vara aktsam och ha koll på barnen så att de inte närmar sig det heta och varma stearinet. Vi fick sedan generera en ny individ som hade anslutning till den första stearinbilden som vi studerat och undersökt. Därefter fortsatte vi med att gå runt och kolla på expositionen.

Expositionen enligt mig handlade om människors upplevelser, agerande samt deras identitet. Ifall jag hade besökt denna plats ihop med en barngrupp kunde vi diskuterat om känslor och hur varierande känslor kan upplevas. När vi var framför stearinbilderna fick vi uttyda bilden samt skildra på vilket sätt människan på bilden upplevde. Denna övning hade dessutom de äldre barnen kunnat få genomföra. Det är väsentligt att utgå ifrån barnens erfarenhet och upplevelse av museet och att tillåta dem att ta till sig vad som sker. Det är betydelsefullt att som pedagog försöka skapa en positiv bild av museum och konst. I läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev 2016, s . 10) står det att barnen ska ” utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa ”. Detta strävansmål är enligt min uppfattning passande för vårt besök på konsthallen. Vi fick se samt bli bekant med varierande typer av bild, konst, filmer samt ordbilder av broderat mönster. Vi diskuterade om de olika ordbilderna och deras innebörd. Efter det fick vi reflektera kring vilken koppling dessa ord har till vårt yrke.

Referenslista

Bärtås Magnus, 7 april 2016, Göteborg konsthall

Läroplan för förskolan Lpfö98. [Ny, rev. uppl.] (2016). Stockholm: Skolverket

  • Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442

Likes

Comments

Workshop Textil 1, 2 samt 3

Textil är något som hela tiden funnits som en del av samhället vi bor i samt vår kulturarv. Av den orsaken är det väsentligt att bibehålla samt överlämna insikten fortsättningsvis angående textil till den efterkommande släktleden (generation).

Textil ”workshopsen” som vi deltog i under kursens gång gav mig insikt om på vilket sätt det går att jobba med textil i förskolan. Dessutom gav det mig även insikt och lärdom om på vilket sätt varierande textilmaterial fungerar. Som förskollärare är det väsentligt att ha kunskap om bakgrunden när det gäller textil för att ha mod och kunskap att tillämpa det samt undervisa om det till barn. Vart vi än vänder oss så finns textil men det kanske inte är något vi ständigt är så uppmärksam på. Textil är något som har sitt ursprung i samtliga länder och det finns varierande metoder vi kan arbeta med textil. Olika sätt på hur det går att jobba med textil kan vara att sy, t.ex. korsstygn och trycka på tyg etc. Som förskollärare anser jag att vi ska låta barnen experimentera och tillämpa textil på varierande sätt. Vi får däremot inte glömma att det dessutom är väsentligt att ha ett syfte med de sysselsättningarna som utförs.

Frågor som kan vara viktiga att tänka på

Vad är anledningen till att textilaktiviteten genomförs?

Vad går textilaktiviteten ut på?

Var samt på vilket sätt är det tänkt att den ska utföras?

Det finns en hel del som vi måste ha i åtanke när det gäller arbetet med textil i förskolan som till exempel om vare sig ett material är säker att använda samt vad för material som ska tillämpas. Går det att återvinna sakerna, finns det möjlighet att tillämpa gamla material samt material som finns liggandes där hemma? Andra samt vårdnadshavare kan bidra med material så det är inte nödvändigt att textil inhandlas till förskolan för att barnen ska ha chansen att skapa med textil på varierande vis. Det finns många olika saker som barnen får lära sig genom textil förutom korsstygn, tyger etc. De får även kunskap om matematik och kunna diskutera samt även interagera och argumentera m.m. När barnen får möjligheten att utnyttja textil ges de även chansen att stärka vad som nämns i Läroplanen för förskolan 1998 (rev 2010, ss 9-10) på samma gång som de stärker insikterna angående vårt arv i detta samhälle. Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand Velicu (2010 s, 1) lyfter fram att barn ges insikt om språk och matematik och inte endast information om på vilket sätt de kan jobba med textil. Genom att få testa sig fram får barnen kunskap om något samt som de ges fakta om hur de kan gå tillväga vid arbetet med textil. Vid arbetet med textil finns det varierande moment som går att utföras tillsammans med barnen. Exempel på det kan vara att barnen får pressa på tyg och tillämpa varierande sorts material för att generera flera slag av tryck med hjälp av toarullar, sten-, plast och kam och så vidare. Jag fick lära mig genom textil workshoparna att det finns mycket som vi kan genomföra samt testa tillsammans med barnen. Under ”workshoparna” i högskolan gavs möjligheten för oss att testa på varierande material som barnen fick tillämpa och vi fick även information om på vilket sätt det går att tillämpa det. Tyg, ull, fingervirka kan exempelvis vara material som går att tillämpas. Något som är viktigt att ha kunskap om i textil är Tovning. De hem som Nomaderna hade var tillverkade av bitar ull och det kallas Jurta.

Tovning är värdefullt att lära ut till barnen eftersom de får öva på varierande begrepp inom matematiken som, skalor, antal, former, lägesbestämning osv. Barnen får dessutom använda språket när de skapar med ull och tovar, eftersom de ständigt talar med förskolläraren och varandra. I en utav de lektioner vi hade om textil fick vi upplysning om på vilket sätt det går att jobba med ull. Som uppgift fick vi placera ett lager ull på ett annat lager ull, sammanlagt tre lager. Sedan fick vi röra ihop grönsåpa i vatten vilket stänktes på alla håll och kanter på det material ull som placerats på en sopsäck. Ullen fick ligga på ena hälften av sopsäcken och efter det placerades den andra hälften ovanpå eftersom vi skulle pressa fötterna på den. Tanken är att de ska foga samman tillsammans och bli slät och platt. Vi öppnade sedan ena hälften och placerade bubbelplast ovanpå och vred och la materialet på en handduk.

Ullen fick sedan snurras runt ett rör med bubbelplasten samt handduken. Den skulle foga samman på ett bättre sätt och det var anledningen till att vi gjorde det. Med den här insikten som vi har fått med oss utav textil workshoparna kan vi stödja barns förståelse om teknik och de varierande verktyg som finns, även kunskap om olika ämnen. Det är bra att textil finns nära till hands så att barnen kan få möjligheten att jobba med det på egen hand. Självklart så finns det sysselsättningar i textil där en pedagog behöver vara närvarande och uppmärksam. I sådana fall kan dessa sysselsättningar planeras samt utföras på särskilda dagar. Vävar är något som pedagogerna kan låta barnen använda och att kunna väva krävs tid men efter att barnen har insikten om den och hur den ska tillämpas så kan de klara att göra det på egen hand. Det finns inget som kan stoppa pedagogerna att tillämpa textil utan jag tror att det många gånger handlar om att det saknas kunskap, kraften till det samt tid vilket resulterar till att det tillämpas ofta inte. Med detta vill jag även säga att det kan skilja sig från förskola till förskola hur mycket man använder textil och om man använder textil. Textil kan beskrivas som ett pedagogiskt och didaktisk grundämne samtidigt som det är en estetisk lärprocess som tillämpas till att stärka barns lärdomar. Vad som gör textil till ett didaktiskt grundämne är att förskollärarna ständigt har en didaktisk tanke vid utförandet av aktiviteterna.


Referenslista

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för förskolan Lpfö98 . [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Likes

Comments

Musik!!):)

Fredag, 28 april, 2017 , 11: 23

Musik

Musikworkshop 1 samt 2

Workshopen vi hade i musik hölls i musiksalen. I musiksalen genomförde vi varierande övningar med musik, som att klappa i rytm. Alla övningar vi hade var för att undervisa oss om takter samt rytm.

Karin Lindahl (1) förklarade vad begreppen rytm, puls samt takt betyder:

Rytm innebär varierande uppbyggnader av långa samt korta noter och ljud (oregelbunden).

Takt innebär att man har delat upp hjärtats slag vilket är pulsen i likadana stycken samt att det i vartenda stycke utgör samma mängd pulsslag.

I workshopen diskuterar vi också om varierande begrepp som jag kommer förklara lite mer utförligare men bara för att nämna dem först: Emotionell (känslomässig), Akustisk (ej elförstärkt) Fysisk samt Existentiell.

Nu ska jag förklara vad begreppen betyder:

Emotionell: Vad är det för känsla vi får då vi hör på en sång eller musiken, på vilket sätt kan vi formulera oss via musik, vad är det för tankar som uppstår.

Akustisk innebär vilka musikinstrument lägger vi märker till i sånger, svaga eller kraftfulla toner. Innan barnen är födda så har de redan lyckats få höra toner och ljud.

Fysisk som även är (kroppslig) innebär stabilitet, rörelseförmågan, finmotoriken samt grovmotoriken.

Existentiell handlar om hur barn ser på livet. Detta kan vara vilka ambitioner de har, samt vad för upplevelser de bär på och vilka de är som individer.

I nästa musikworkshop hade vi tillåtelse att testa varierande musikinstrument samt tillämpa varierande metoder att spela med instrumenten. Som förskollärare går det att ge barnen chansen att testa varierande musikinstrument men samtidigt även hålla i en musikstund och styra den. Vi gick igenom också varierande noter som åttondelsnot, halvnot, helnot och fjärdedelsnot. Det var en massa varierande sysselsättningar vi genomförde och det gav mig en större insikt angående musik och vad det innebär samt att det öppnade mina ögon till att det är så otroligt väsentligt att barn får möjlighet att tillämpa musik i sin vardag. Vi lärde oss mycket angående rytmik och hur man kan genomföra aktiviteter med det som verktyg. Genom rytmik kan man uppfatta samt uppleva musiken via varierande rörelser. Det finns mycket som ingår i rytmik som sånglekar samt rörelsegestalning m.m. Rytmik är så mycket mer än endast det, matten kommer även in rytmiken.

Musik kan beskrivas som väldigt väsentligt i små bebisars liv eftersom det är genom den som de bildar samspel och samhörighet (Riddersporre & Söderman 2012, ss 22-23). När barn får ögonkontakt med mamma eller pappa kan de exempelvis få erfara rytm.

Barnen kan fokusera mycket bättre genom musik (Riddersporre 2012, s.30). Jag håller med om detta eftersom det är något jag själv har fått se när jag vart ute på VFU. När jag satte på musik för barnen när de satt vid bordet och målade märkte jag att de blev mycket mer fokuserade och jag tror att det har mycket med att det finns en känslomässig koppling som barn har när de lyssnar på en sång. Vart man än är så existerar musik och det går nog inte att förneka att den har en stor inflytande över barn.

Funderingar jag har kring i Musik

Musik är något som jag anser är väsentlig för barns utveckling och bör användas i förskolan. Jag anser att pedagoger borde få mer insikt kring musik och jag tror att tillämpandet av musikinstrument bör öka för att idag ser jag att inte så många använder sig av musikinstrument. Jag tror att anledningen till att pedagoger inte använder sig av musikinstrument lika mycket är för att de är osäkra för att många inte kan spela. Jag tror att man kan lära sig om man är villig att lära sig och ibland kan man improvisera och använda sin fantasi. Jag tror om fler pedagoger får undervisning kring varför det är så nödvändigt att använda sig av musik så kanske dem börjar tillämpa sig av musikinstrument mer och musik i allmänhet.

I musiken får barn förmedla olika känslor som sorg, glädje men de får också interagera med andra barn. Enligt Läroplanen för förskolan (rev 2016, s. 12) ska ” Förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.

Referenslista

(1) Karin Lindahl Musik workshop 1 och 2 2 och 22 Februari 2016 Högskolan Borås

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Likes

Comments

Vad innebär didaktiskt material?

Vad innebär didaktiskt material? 2016- 01 - 25

I didaktik är det väsentligt att fundera på frågorna vad, varför och på vilket sätt. Dessa frågeställningar är bra att tänka på vid skapandet av ett didaktiskt material. Vad är anledningen till att denna aktivitet genomförs? På vilket sätt ska aktiviteten utföras? Vad ska aktiviteten handla om? Dessa frågeställningar som jag har nämnt är något som vi pedagoger bör fundera på vid utförandet samt planerandet av en aktivitet. Ibland kan det hända att man som pedagog har oplanerade aktiviteter tillsammans med barnen och då kanske man tänker på dessa frågeställningar efteråt. När det gäller didaktiskt material så handlar det om att man har tänkt på de didaktiska frågeställningarna vad, hur, varför och inkluderat dessa vid skapandet av materialet. Vad är det barnen får ut av aktiviteten? Vilka kunskaper och insikter får barnen genom aktiviteten?

Som pedagog finns det massor med aktiviteter som man kan utföra med barnen, ett exempel är: Vad är det som fattas? Pedagogen flyttar på ett material och barnen ska försöka klura ut vilket material som pedagogen har flyttat på. Denna aktivitet är väldigt bra eftersom det övar barnens minnesförmåga. Vad var det som fanns i lådan? Minns de det? Det är inte endast barns minne som övas i denna aktivitet men barnen får också samtala, interagera och även lära sig turtagning osv. Man kanske märker att barnen har ett intresse för att bygga sandtorn och detta kan bli ett didaktiskt material man gör tillsammans med barnen. Man kan utgå från barnens intresse. Det är inte tvunget att materialet bör vara det som vi har beslutat. I varenda aktivitet eller situation får barnen nya insikter och kunskaper. Det gäller att vi som pedagoger gör det mesta av varje situation. Jag anser att vi som pedagoger kan göra vilken situation som helst till en lärande situation, även i spontana aktiviteter. Det beror på vilken inställning och förhållningssätt vi har. Jag måste säga att denna föreläsning var väldigt givande. Jag fick svar på mina funderingar om didaktiskt material och vad det betyder. Jag visste inte riktigt vad det betydde från början men efter denna föreläsning blev det mer klart och tydligt för mig. Utifrån denna föreläsning väcktes det även tankar hos mig om vad jag behöver tänka på för mitt material. Vad för insikter samt kunskaper får barnen genom didaktiska materialet som jag tänkt skapa? Detta var något jag reflekterade över efter lektionen.

Likes

Comments

Mina VFU-fältdagar

Under mina fältdagar på vfu var jag med på alla lektioner som barnen hade. På morgonen brukade dem ha matte och svenska och sen även frilek. När en grupp har svenska brukade den andra ha matte och den tredje frilek. Det var kul och vara med barnen genom hela dagen . I förskoleklassen arbetade dem också med alfabetet , så varje vecka arbetade dem med en bokstav. Barnen lyssnade även på bokstavslandet och sifferlandet. När klockan var tjugo över ett var det dags för fritids och då brukar många föräldrar komma och hämta barnen och en del gick över till fritids. Det var kul att vara med på båda verksamheterna. Jag var även med på informationsmöten som rektorn hade med alla lärarna i skolan. Där fick vi väsentlig information om användandet av skolans hemsida . Vi diskuterade även allmänt om resurser som kan behövas sättas in i varierande klasser. Hela skolan var från förskoleklass till klass sex.

I fritids brukar barnen ha frilek och då brukar dem måla, leka affär, samt spela olika kortspel. På torsdagar brukar barnen ha gympa vilket är bra då barnen få röra på sig och öva på sin kondition. Jag anser att vi ska låta barnen få röra på sig och jag har märkt att barnen verkar kunna koncentrera sig bättre när dem ska läsa eller räkna efter dem har fått röra på sig ute eller i gympan. I andra dagar brukade vi sjunga sånger tillsammans med barnen och barnen fick även spela olika instrument. En sång som barnen älskade var känslosången som handlar om olika känslor som man kan ha, arg, ledsen, glad osv. Som pedagoger ska vi ge barnen chansen att ge uttryck åt sina känslor och vi kan använda musiken till att göra det vilket är fantastiskt.

Likes

Comments

Fredag, 28 april, 2017, 12:32

Detta inlägg ska kort handla om ett museibesök jag gjorde i Borås som var väldigt intressant. Expositionen hade mycket korv som var skapad av en konstnär vid namn Peter Johansson. En korv som fanns var falukorv. Denna korv var i varierande strukturer samt former och med detta ville konstnären få fram budskapet att i sin barndom var han sexuellt utnyttjad. Dessutom betydde det även att en dag i veckan satt de alla i familjen och hade falukorv som mat. Det fanns saker dessutom som var tillverkade av små glas och det skulle föreställa korvskivor.

Jag anser att även enkla konstverk kan ha en djup mening och tanke bakom. Konstnären använde sin kreativitet och skapade något enkelt men vackert av något som var en tuff tid i hans liv. Jag uppskattade verkligen hans konst.

Likes

Comments

Museum, Världskulturmuseet

Eftersom jag bor i Göteborg ansåg jag att ett utav mina museibesök skulle vara Världskulturmuseet . Det var längesen jag sist var där eftersom jag var där när jag var yngre. Utställningen jag tittade på heter Tillsammans och var väldigt spännande. Jag upplevde omgivningen som en plats passande för barn, riktigt inspirerande! Många varierande färger och mycket man kunde undersöka . ”Mörka rummet” fanns också som jag kallar det och det är ett kolsvart rum. Eftersom det är mörkt ligger utmaningen i att barnen får tillämpa förmågan att känna efter, detta eftersom det existerar varierande saker att röra på.

Ett kolsvart rum kan nog vara skrämmande för de flesta barnen vad jag kan föreställa mig eftersom jag som vuxen hade en rysande känsla i kroppen vid dessa stunder. Jag var nog inte helt skrämd men lite läskigt var det ändå, måste jag påstå. Många saker hade ställts fram på utställningen som jag ansåg var väldigt intressant som pennor, papper, instrument, spel och varierande hinderbanor bland annat. I framtiden hade jag kunnat tänka mig att besöka detta museum med en barngrupp. Det är en perfekt plats för barnen att leka samtidigt som de får undersöka och upptäcka! I leken får barnen lära sig olika saker, samspela, turtagning och de får även röra på sig. Vi som pedagoger måste låta barnen få leka i frilek, lek överhuvudtaget, eftersom i leken lär sig barnen bl.a. socialt samspel.

Likes

Comments