Dramalektion 1

Detta drama föreläsning hölls av Gunilla Fihn. Hon berättade vad betydelsen av mediallärprocesser och pedagogik är. Sedan presenterade hon tre varierande grundsyn som brukar tillämpas när vi talar om drama. Hon lyfte fram att drama innebär att belysa via en gärning så att man kan utföra vidare ramar gällande den mänskliga tillvaron.

Vidare berättade hon att Plats, gärningar, Rum och tid är begrepp som beskriver vad Drama i teater rör sig om. Om man ska beskriva vad drama är på vardagen så innebär det att uttrycka sig i olika lägen och omständigheter.

Vi fick sedan vara i små grupper och läsa en bok som vi fick välja själva. Efter att vi hade läst boken fick vi göra en egen drama av bokens innehåll. Detta anser jag är något som går att tillämpa som verktyg i förskolan. Som pedagog kan man läsa en bok för barnen och sedan låta dem utföra en drama utifrån bokens innehåll eller efter det som dem minns av boken. Detta öppnar en möjlighet för pedagogen och barnen att diskutera samt reflektera om vad boken handlar om.

Dramalektion 2

I denna workshop vi fick vara i små grupper och bestämma oss för en bok som vi sedan fick introducera för resten av klassen.Detta var något vi gjorde däremot i slutet av lektionen. Workshopen började med att vi fick använda oss av strumpor som vi hade hämtat i hemifrån och lagt i en låda för att skapa handdockor.

¨

Handdockorna skulle föreställa olika ”personligheter” eller karaktärer i det drama vi skulle spela upp. Förutom att använda strumpor till att skapa handdockor tillämpade vi oss av bland annat piprensare, tråd, garn och nål samt varierande knappar för att skapa ögon till handdockorna. Varje person i varje grupp skulle ha gjort minst en handdocka och i våran grupp så blev det fem eftersom vi var fem personer.

I den gruppen jag var i valde vi att ha en bok som rörde sig mycket kring isolering och hudfärg. I denna bok lyftes det fram om olikheter samt likheter.Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev 2010, s.10) lyfts det fram att: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning”. För att motverka fördomar är det väsentligt att vi talar med barnen om likheter och olikheter, varierande traditioner och kulturer för att skapa acceptans och en samhörighet bland barnen. Vi måste lära barnen att respektera samt uppskatta varandra. Tyvärr så förekommer mobbning i många förskolor idag. Vi måste sätta stopp för det genom att visa att sådant beteende inte är acceptabelt och att fortsätta på olika sätt stärka relationerna mellan barnen. Vid aktiviteter kan vi exempelvis få barn som annars inte brukar leka med varandra att få vara tillsammans. Vi kan göra olika samarbetsövningar där vi övar oss på att lita på varandra och ha förtroende till varandra. Med detta vill jag avsluta detta inlägg genom att säga att vi inte kan blunda för det som sker utan när det sker måste vi sätta stopp för det omedelbart annars kommer det bara fortsätta. I vissa tråkiga fall även upp i skolåldern. Vi lägger grunden för barns lärande. Vi måste lära barnen bra etik och moral.

Dramalektion 3

Denna worskhopen var den sista som rörde sig om forumteater samt Forumspel. Gunilla Fihn höll i denna workshop. Skaparen bakom forumet av denna skådespelarkonst hette Augosto Boal. Han studerade först kemi. Med tiden växte hans intresse av teater och han blev engagerad inom det. Enligt hans uppfattning och efter det han observerat var människor utblottade samt förtryckta. Han använde sig då av forumspel samt forumteater till att underrätta dessa människor samt förmedla omständigheten fortsättningsvis.

Han tog sig en funderare och ställde sig frågan på vilket sätt han förmår assistera dessa människor?

Svaret på hans fråga ansåg han var att utföra olika framträdanden av människors omständighet på vägar och gator.Orsaken till att han gjorde detta var att få människor att vakna upp till verkligheten av deras omständighet och se allvaret i det hela.

Forumteater kan beskrivas som en form av pedagogiskt hjälpmedel och redskap enligt Gunilla Fihn. Detta är en effektiv metod att tillämpa i förskolor när det förekommer konflikter ansåg hon.

Workshopen avslutades med att vi fick vara i varierande grupper och författa en saga som skulle ha ett förfärligt slut. Alla grupper fick uppläsa sin berättelse och göra ett drama utav berättelsen inför alla. Sammanlagt var vi fyra grupper så det blev fyra sagor. Resten av grupperna fick chansen att utföra justeringar om de ville i vårt drama uppträdande.

Det här anser jag skulle vara en bra sysselsättning i förskolan. Som pedagog går det att exempelvis författa en saga ihop med barnen, behöver inte vara lång saga och efter det göra en drama uppträdande framför föräldrar eller andra barngrupper i avdelningarna. Drama kan främja barnens utveckling av språket och i drama får de även lära sig att interagera med varandra via språk men också kroppspråket.

Referenslista

18 februari, Gunilla Fihn, Dramalektion 2 , Borås högskola

  • Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
  • Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Bild 1 samt 2

Vad är konst?

Vilken blick har vi eller får vi när vi ser på konst. Det är det som är konst

enligt Bendroth (2012, s.41). Ett barns sätt att se på konst kan skilja sig från exempelvis en konstnärs synvikel på konst. När barn berättar sin uppfattning eller vad dem anser om konst är det väsentligt att som förskolelärare höra på och vara öppen för barnens tydning.

Som pedagoger behöver vi ge barnen rum att berätta hur dem uppfattar konst från deras sida.Eftersom vi alla har olika sätt att se på konst så kan det innebära och ha varierande betydelser men detta behöver inte betyda att just barnens tydning av konst är felaktig.

Som pedagog är det väsentligt att vara lyhörd vid bemötandet av barnens frågeställningar och respons.Låt barnen få skapa och medverka i konst med fria händer!

Enligt Bendroth Karlsson (1)så är konst något som man ska värdera och när vi arbetar med konst inhämtar vi en djupare insikt om den. Det är även väsentligt att vi som pedagoger tillåter barnen bli introducerade till det ärvande som har ständigt funnits med oss så att de i äldre åldrarna för detta vidare. Detta kan bli en möjlighet ifall barnen ges chansen att bli bekanta med konst för att de har rätt till kulturarvet.

Första bildlektionen

I början av lektionen fick vi väsentlig upplysning om varför det är bra för oss att tillämpa oss av bild i förskolan. Mats Andersson (2) talade om vart bildens centrum är etc. Tanken var väl också att lägga märka till olika mönstren samt att reflektera över det vi har genomfört och kolla djupare ifall vi ser något mer i bilden.

Efter detta valde vi en bild och den var ganska stor. Med saxen skärde vi sedan ett fyrkantigt hål på ett a4 -vanligt vitt papper. Hålet hade storleken av ett frimärke.

Sedan placerade jag pappret på bilden och tejpade fast den. Efter det fick jag ta färgade papper utifrån de färgerna jag såg genom det lilla hålet. De färgerna jag såg var: rosa, grön, gul, mörkt grön m.m.

Jag tog de färgade papprena och klippte och klistrade dem på ett vitt papper för att få det likna det jag såg i hålet av bilden. Det var en utmaning för att jag kunde bara skapa utifrån det jag såg från den lilla rutan. Jag gjorde sedan likadant med tyg. Detta var även svårt eftersom en del färger av tyg var tufft för mig att få tag i.

Sedan fick vi pröva på att måla med varierande sorts blyertspennor för att måla en bild av det som vi såg i den lilla rutan i bilden. Jag fick också testa att måla med kol. Resultaten var väldigt häftiga anser jag.

Andra bildlektionen

Lektionen började med att mats gick igenom vad vi skulle göra. Först fick vi fylla en låda med vatten och göra sönder tidningspapper i små bitar och lägga dem i lådan. Sedan med hjälp av en stavmixer vispade vi allt.

I en träram fångade vi sedan upp pappersmassan och det blev en papperstavla. Sedan fick vi valet att sprida lite glitter på eller färga den med olika färger. I denna lektion fick vi också generera varierande saker av lera. Vi fick smaka på leran om vi ville. Jag anser att det smakade surt. Det som är bra är att även barn kan smaka på leran och ändå inte bli sjuka vilket är väsentligt. I förskolan måste vi tänka på att det vi ställer fram ska vara ofarligt och säkert för barnen att leka med. Barn brukar ofta stoppa i händerna i munnen och smaka på olika saker vilket vi som pedagoger måste vara uppmärksamma på. Det är bra att vi finns där som stöd och vi får gärna hålla i olika aktiviteter. Som pedagoger är det viktigt att vi finns där i processen av barnens skapande.På samma gång är det väsentligt att tillåta barnen tillämpa sin fantasi och inte styra allt för mycket. Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev 2016 s, 7) så ska ”verksamheten ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek”.

Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek

Referenslista:

  • (1) 23Februari 2016, Barn möter konst, Marie Bendroth Karlsson Borås högskola
  • (2)Bild 1, 22 januari 2016 Högskolan Borås, Mats Andersson

Mårtensson, Åsa & Sten, Ulrika (red.) (2012). Konst och pedagogik. [Ny utg.] Gävle: Gävle konstcentrum

  • Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.] (2016). Stockholm: Skolverket
  • Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442

Likes

Comments

Min första Vfu vecka

Första veckan lärde jag bara känna barnen eftersom det var min första gång jag var i den förskolan. Detta var min första vfu dessutom i en förskoleklass. Det var väldigt spännande att se så många barn från varierande bakrunder, kulturer och länder. Eftersom identitet hör ihop med vart man kommer ifrån så blev jag motiverad och intresserad av att arbeta kring det. Jag valde att mitt didaktiska material skulle handla om identitet.I Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev 2016 s, 9) lyfts det fram att; ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den”. Jag nämner läroplanen för att visa att jag har även tänkt utifrån de mål som finns i läroplanen vid skapandet av mitt didaktiska material.

Jag ansåg också att det skulle kunna skapa en mer samhörighet och acceptans bland barnen. Innan jag genomförde mina aktiviteter gick jag igenom min momentplanering med min VFU-handledare. Detta tyckte jag var viktigt eftersom jag ville få hennes respons och vad hon ansåg om det jag tänkt utföra med barnen. Hon tyckte att det lät bra. Inför vfu:n fanns det ju även mål som jag behövde uppfylla men jag fick också tala om mina personliga mål inför vfu:n och vad jag ville få ut av vfu:n. Mina personliga mål inför vfu:n var att vara mer flexibel men också kunna självständighet hålla i aktiviteter utan en pedagog närvarande i rummet, vilket jag fick tillåtelse att göra. Detta gjorde även att mitt självförtroende ökade. Denna vecka var väldigt givande och upplysande för mig.

Jag hade redan skapt ett klart didaktisk material när jag hade kommit till förskoleklassen. Mats hade låtit oss låna bildsalen under flera tillfällen när vi var i högskolan, vilket var väldigt snällt av honom. Jag stannade ganska många timmar och arbetade på att skapa mitt didaktiska material i högskolan så när jag var i förskoleklassen så var det bara tråd och samt lim som jag lånade eftersom vissa saker hade åkt av. Mitt didaktiska material var en karta av världen som jag klistrade fast på ett gult stort papper på en vit tavla. Jag gjorde även ramar till tavlan med träpinnar och målade olika färger på dem för att det skulle se mer roligt ut. Färgerna symboliserade de olika länderna som finns i världen.

Min andra VFU-vecka

Den här veckan gjorde jag några av aktiviteterna. Till mitt didaktiska material ”världskartan” fick barnen skapa händer av olika färgade papper. På en projektor visade jag hur man gjorde genom att rita mina händer på ett vitt papper och klippa ut. I denna klass fanns det flera barn så jag fick ha flera färgade papper redo samt ett par extra ifall dem råkar göra sönder pappret eller något hände

Med pappret. Eftersom det går ganska många barn i klassen, 24, så är barnen i blå, röd och grön grupp.

Denna uppgift att klippa ut sin hand på färgad papper var ganska lätt för vissa men för andra var det svårt. Genom att klippa ut sin hand tränar dem sin finmotorik. I Lpfö98 (2016 rev s, 9) s nämns det att ” Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik. Som pedagoger ska vi försöka lära barnen att bli självständiga och stötta och hjälpa dem i processen så att dem lär sig.Jag gjorde denna aktivitet med alla tre grupper sedan samlade jag ihop alla händerna och la dem i en låda i klassrummet. Två dagar senare var det dags att skriva veckobrev till barnens föräldrar och jag var med och skrev den eftersom jag ville upplysa föräldrarna om det arbete jag genomför i förskolan. I veckobrevet nämndes det hur veckan hade varit och det vi hade arbetat med. Barnen fick med sig en läxa tillsammans med veckobrevet. Denna läxa var att dem skulle skriva ”hej” på sitt språk på en liten papperslapp som var häftad tillsammans med veckobrevet och sedan lämna den till mig eller till dem andra fröknarna. Så jag försökte påminna barnen att ta med brevet och lapparna så att dem inte skulle glömma av att lämna lappen till föräldrarna. Jag sa till barnen också att fråga föräldrarna hur man skriver ”hej” på deras språk om dem inte kunde det själva. Barnen fick också i uppgift att fråga var mamma samt pappa kommer ifrån vilket jag sedan skrev ner i ett anteckningsblock.Jag ville få föräldrarna inkluderade i arbetet, och detta tyckte jag var ett bra sätt att få dem inkluderade. Som pedagoger är det viktigt att vi har en bra kontakt med vårdnadshavarna och dem får information om vad som sker i verksamheten.Jag fick tillbaka lapparna ganska snabbt vilket var väldigt bra.

Min tredje VFU-vecka

Denna vecka fick barnen klippa ut hej: et som stod skrivet på deras papperslappar och limma dem på handen. Vissa målade även naglar på deras händer för att dem ville att det skulle se ut som en riktig hand. Jag lät dem göra det för att jag tycker att barnen ska kunna få använda sin fantasi och kreativitet vilket är väsentligt att vi låter barnen få göra. Efter detta klippte jag långa bitar av gult tråd, eftersom barnen var 24 klippte jag minst 35 för att ha i extra fall. Jag gjorde även små hål i händerna. Jag hade sedan en aktivitet med världskartan med varje grupp. Jag hade förberett material på bordet som vi skulle använda i rummet iförväg så allt var förberett.

Jag började aktiviteten med att fråga barnen vart deras mamma och pappa kommer ifrån. Vissa barn hade föräldrar som kom från olika länder. Mamman kom från ett land och pappan från ett annat. Alla barn fick svara på dessa frågor eftersom jag ville få alla inkluderade i diskussionen. Jag ville att alla barn skulle medverka i samtalet. Jag frågade även alla barnen hur man säger hej på deras språk sen fick vi alla upprepa och säga det högt. Sedan visade jag upp min världskarta och förklarade att det var en karta med alla länder i världen på.Jag visade sedan genom en egen hand jag hade gjort vad jag ville dem skulle göra med deras händer. Jag tog häftmassa och la på fingrarna på handen. Jag trädde sedan en gul tråd i det lilla hålet jag hade gjort på handen och knöt fast. Jag drog sedan tråden till det land jag kom från och tejpade fast tråden med tejp där. Handen fick ligga på ramen runt världskartan. En och en fick dem komma fram och göra samma sak som jag gjorde. Det var roligt och spännande tyckte barnen när jag frågade dem efter vi hade gjort aktiviteten. Jag ville få deras synpunkter och tankar. Enligt läroplanen i förskolan (Lpfö98 rev 2016 s, 11) ”ska barnen få chansen att kunna förmedla upplevelser och tankar ”.

Övriga reflektioner samt vad jag har utfört mer i dessa veckor

Mina tankar med detta var att barnen skulle lära sig mer om varandra samt om deras egen identitet. Det lyckades jag med tycker jag med dessa aktiviteter. Barnen fick samspela, samtala, diskutera samt träna sin motorik. Om jag skulle utveckla det vidare hade jag diskuterat om barnens olika kulturer och traditioner. Kanske få barnen att smaka på frukt eller något litet från allas olika länder?

Utöver dessa aktiviteter jag utförde hade jag även lektioner själv tillsammans med barnen där vi pratade om likheter och olikheter vi har på kroppen. Jag frågade barnen vilka likheter och olikheter har vi på kroppen och barnen svarade att vi har två ögon vilket är en likhet men vi har olika ögonfärg vilket är en olikhet. Sedan nämnde barnen andra exempel som längd, hår, öron, näsa, mun. Jag avslutade lektionen med att säga att vi alla har olikheter och likheter men vi är alla lika värda och att visar respekt och hänsyn till varandra. Detta går ju in i kroppsuppfattning vilket nämns i förskolans läroplan att (Lpfö98 rev 2016 s, 9): ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin kroppsuppfattning”.

Referenslista

  • Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.] (2016). Stockholm: Skolverket
  • Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442

Likes

Comments

Vad är Estetisk läroprocess?

Lindstrand och Selander ( 2009 ,s .108) lyfter fram att estetisk lärprocess kan ha två varierande meningar. Den första meningen är att det bör finnas ett mer intresse för konst , estetiska frågor samt alstrande. Andra uppfattningen handlar om att tillämpa grundsynen estetisk lärprocess för att beakta lärandeperspektivet.

För att komponera pedagogik och konst tillämpas grundsynen estetisk läroprocess däremot är det svårt att sammansätta dessa. Det som lärande och estetik har gemensamt är att de bägge handlar om att särskilja och avskilja det sociala och personliga. Ifall jag ska förklara estetiska lärprocesser mer klart så kan det röra sig kring exempelvis när barn i olika aktiviteter eller situationer testar varierande saker, ger sin bedömning genom att jämföra, beröra samt undersöka osv. Det innebär att barnen tillämpar sin förnimmelseförmåga samt kroppen.

Estetiska lärprocesser innebär att tillägna sig och skaffa sig nya insikter i varenda sysselsättning som genomförs. I varenda sysselsättning är det viktigt att barn har möjlighet att samtala, ge uttryck åt sina funderingar , lyssna på andras uppfattningar och tankar för deras personliga utveckling. Genom dessa jag har nämnt ovanför kan barnen inhämta nya insikter samtidigt som dem växer i deras sociala färdigheter vilket är viktigt. Genom varierande sysselsättningar vinner barnen insikter om världen samt samhället och de öppnar deras ögon till insikt kring deras omvärld och genererar sympati för andras omständigheter.

Jag anser att barnen har rätt till sina åsikter och uppfattningar och kan få uttrycka sina åsikter även om dem varierar från varandra. Det huvudsakliga när det gäller estetisk lärprocess är att barnen får tillägna sig nya kunskaper samtidigt som dem alla får likadan grundkunskap . Detta är väsentligt för barnens vidareutveckling. När vi som pedagoger namnger varenda begrepp korrekt får barnen chansen att tillägna sig de rätta orden och dessutom få insikt. Detta vill jag nämna eftersom det är väsentligt för barnens lärande. Mycket av estetisk lärande rör sig om det synsätt vi har som pedagoger. Förhållningssättet som vi har som pedagoger spelar en stor roll ivår sysselsättning med estetisk lärande.

Referenslista

Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan (red.) (2009). Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Likes

Comments

Workshop Textil 1, 2 samt 3

Textil är något som har ständigt varit en del av samhället vi bor i samt vårat ärvande. Av den orsaken är det väsentligt att bibehålla samt överlämna insikten fortsättningsvis angående textil till den efterkommande släktleden (generation).

Textil workshopsen som vi deltog i under kursens gång gav mig insikt om på vilket sätt det går att jobba med textil i förskolan. Dessutom gav det mig även insikt och lärdom om på vilket sätt varierande textil material funktionerar. Som förskolelärare är det väsentligt att ha kunskap om bakgrunden när det gäller textil för att ha mod att tillämpa det samt undervisa om det till barn. Vart vi än vänder oss så finns Textil men det kanske inte är något vi ständigt är så uppmärksam på. Textil är något som härstammar i samtliga länder och det finns varierande metoder vi kan beartbeta med textil. Olika sätt på hur det går att jobba med textil kan vara att sy, genomföra korsstygn och pressa på tyg etc.

Det är väsentligt att låta barnen få experimentera och tillämpa textil på varierande sätt. Vi får däremot inte glömma att det dessutom är väsentligt att ha ändamål med de sysselsättningar som utförs.

Frågor som kan vara viktiga att tänka på:

Vad är anledningen till att textil aktiviteten genomförs?

Vad går textil uppgiften ut på?

Var samt på vilket sätt är det tänkt att den ska utföras?

Det finns en hel del som vi måste ha i åtanke när det gäller arbetet av textil i förskolan som till exempel om vare sig ett material är säker att använda samt vad för material som ska tillämpas. Går det att återvinna sakerna, finns det an möjlighet att tillämpa gamla material samt material som finns liggandes där hemma?Andra samt vårdnadshavare kan bidra till material så det är inte nödvändigt att textil inhandlas till förskolan för att barnen att ska ha chansen att alstra med textil på varierande vis. Det finns många olika saker som barnen får lära sig genom textil förutom korsstygn, tyger etc.De får även kunskap om matematik och kunna diskutera samt även att interagera och argumentera m.m.

När barnen får möjligheten att utnyttja textil ges de även chansen att stärka vad som nämns i Läroplanen för förskolan 1998 (rev 2010, ss 9-10) på samma gång som de stärker insikterna angående vårat ärvande i detta samhälle.Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand Velicu (2011 s, 1) lyfter fram att barn ges insikt om språk och matematik och inte endast information om på vilket sätt de kan jobba med textil.Genom att få testa sig fram får barnen kunskap om något samt som de ges fakta om hur de kan gå tillväga vid arbetet med textil.

Vid arbetet med textil finns det varierande moment som går att utföras tillsammans med barnen. Exempel på det kan vara att barnen får pressa på tyg och tillämpa varierande sorters material för att generera flera slag av tryck med hjälp av toarullar, sten., plast och kam och så vidare.

Jag fick lära mig genom textil workshoparna att det finns mycket som vi kan genomföra samt testa tillsammans med barnen.Under workshoparna i högskolan gavs möjligheten för oss att testa på varierande material som barnen får tillämpa och vi fick även information om på vilket sätt det går att tillämpa det.

Tyg, ull, fingervirka kan exempelvis vara material som går att tillämpas. Något som är viktigt att ha kunskap om i textil är Tovning.De hem som Nomaderna hade var tillverkade av bitar ull och det kallas Jurta.

I en utav de lektioner vi hade om textil fick vi upplysning om på vilket sätt det går att jobba ull.Som uppgift fick vi placera en lager ull på en annan lager ull, sammanlagt tre lager. Sedan fick vi röra ihop grönsåpa i vatten vilket stänktes på alla håll och kanter på det material ull som placerats på en sopsäck. Ullen fick ligga på ena hälften av sopsäcken och efter det placerades den andra hälften ovanpå eftersom vi skulle pressa fötterna på den. Tanken är att de ska foga samman tillsammans och bli slät och platt. Vi öppnade sedan ena hälften och placerade bubbelplast ovanpå och vred och la materialet på en handduk.

Ullen fick sedan snurras runt ett rör med bubbelplasten samt handduken. Den skulle foga samman på ett bättre sätt och det var anledningen till att vi gjorde det.

Med den här insikten som vi har fått med oss utav textil workshoparna kan vi stödja samt på olika sätt bistå med hjälp att stärka barns insikter och förståelse om teknik och de varierande verktyg som finns, även kunskap om olika ämnen. Då det existerar flera tidpunkter där förskolelärare försöker avhålla sig från att tillämpa textil för att det saknas tid och insikt om det. Det är något som är bra att ha åtkomlig för barn och att de får en möjlighet att välja att jobba med textil därför att majoriteten av barn kan faktiskt jobba med textil på egen hand.Självklart så finns det sysessättningar i textil där en pedagog behöver vara närvarande och uppmärksam. I sådana fall kan dessa sysselsättningar planeras samt utföras på särskilda dagar. Vävar är något som pedagogerna kan låta barnen använda och att kunna väva krävs tid men efter att barnen har insikten om den och hur den ska tillämpas så kan dem klara att göra det på egen hand. Det finns inget som kan stoppa pedagogerna att tillämpa textil utan jag tror att det många gånger handlar om att det saknas kunskap, kraften till det samt tid vilket resulterar till att det tillämpas ofta inte. Med detta vill jag även säga att det kan skilja sig från förskola till förskola hur mycket man använder textil och om man använder textil.

Textil kan beskrivas som ett pedagogiskt och didaktisk grundämne samtidigt som det är en estetisk lärprocess som tillämpas till att stärka barns lärdomar. Vad som gör textil till ett didaktiskt grundämne är att förskolelärarna ständigt har en didaktisk tanke vid utförandet av aktiviteterna.

Referenslista

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Likes

Comments

Mitt besök på navet 1 och 2

Min upplevelse av navet var både berikande och intresseväckande eftersom det har en inverkan på vilket sätt vi som förskolelärare kan resonera och fundera vid utförande av aktiviteter tillsammans med barnen. Det är viktigt att barnen får tillfälle och chans att hitta på samt utveckla sina tankar till den sysselsättning som genomförs. Som pedagoger är det därför väsentligt att vi är lyhörda för barnens funderingar och de idéer som dem har för att vidareutveckla den sysselsättning som barnen kommer att utföra.

Under min vistelse i Navet fick vi generera varierande katapulter med hjälp av bland annat hårband, glasspinnar och mjölkkartonger. Dessutom fick vi generera skyskrapor och alstrade skuggor vilket ledde till att skuggan frambringade varierande ytterlinjer.

I Navet hade de som utgångspunkt Tunda och Triton samt Bertas undersöknings (experiment) bok när de skulle alstra med barnen eller jobba med kemi och fysik. Idag hade vi Triton och Tunda boken vilket gäller alstrande. De inledde detta genom hög läsning av några sidor ur boken. När de hade läst sidorna fick vi en uppgift där det framställdes angående det vi ska genomföra. Uppgiften gick ut på att vi skulle tänka kring hur vi kan vidareutveckla dem aktiviteter som vi hade tänkt utföra så att det blir en förbättring av dem. När vi var färdiga med katapulterna fick vi efteråt generera skyskrapor som hög och small byggnad, ett högt hus med fönsterrutor etc. Detta gjorde vi för att observera på vilket sätt skuggan verkar se ut när samtligas skapelser sattes tillsammans.

Andra Besöket

Under detta besök fick vi upplysning gällande papper och plast samt vad för material som anses var farligt och icke farligt. Efteråt jobbade vi med varierande material exempelvis med plast men materialen fick inte sammanblandas. Plast är ett material som går att återvinnas men det kastas många gånger i papperskorgen. Detta anser jag är synd eftersom det är något vi kan använda återigen i förskolan samt alstras till annat.

Isamtliga förskolor brukar det finnas material som mjölkkartonger, ägg ochpapper etc. Flera material existerar som går att återvinnas till varierande pyssel vilket det finns ett pedagogiskt ide bakom hos förskolelärarna. Barnen borde få mer material anser jag för deras genererande. Det borde exempelvis existera större mängd plastskedar, tyger etc.

Besöket på navet var både nyttigt och bra för att jag fick nya tankar och funderingar om hur det går att jobba med alstrande som förskolelärare.

Navet var ett bra och nyttigt besök eftersom det friskade upp minnet och gav mig nya idéer om hur jag kan arbeta som pedagog med skapande. Läroplanen för förskolan 98 (rev 2016,s.7) nämner att språk och lärande hänger ihop vilket även språk och identitetsutveckling gör. Barnen utvecklar sina kunskaper och sin identitet genom att de får kommunicera med olika uttrycksformer som bild m.m. Detta görs även när de skapar eftersom barnen får använda sin egen fantasi och vidareutveckla en tanke eller ett ide dem har. För mig som pedagog är det viktigt att kunna ge barnen stimulans och möjligheter till att skapa för att barnen ska kunna få utveckla sin individ och sina kunskaper

Referenslista

Likes

Comments


Denna workshopen gav oss inspiration och ideer till vårt didaktiska material. Det didaktiska materialet skulle vi sedan använda oss utav på Vfu. Mycket av workshopen handlade i stort sätt om vilka egenskaper har vi, och vår identitet, Vem är vi som individer? Detta tyckte jag var bra att det togs upp och vi fick diskutera eftersom jag vill att mitt didaktiska material ska vara lärorikt men också ge uttryck för min kreativitet.

Vi hade sedan berikande och lärorika diskussioner i grupper och använde oss utav en möjlighetskarta som utgångspunkt. Varje grupp fick sedan tala om vad som hade kommit fram i diskussionerna utifrån möjlighetskartan. Efter detta sa Niklas till oss att tänka på varierande aktiviteter som det går att utföra med vatten.

Våran grupp kom fram till en hel del aktiviteter som det går att utföra med vatten. Vi kan använda oss av vatten som ett temaarbete. Vi kan hälla salt i vatten och lägga ner ett ägg. Vad händer med ägget? Vi kan prata med barnen om densitet . Vad betyder densitet? Vad är det som gör att saker flyter upp eller ner i vatten? Som pedagoger kan vi genomföra en massa varierande aktiviteter med vatten. Vi kan engagera oss och upptäcka och undersöka ihop med barnen om lika frågor om vatten. Ett exempel kan vara hur det kommer sig att på vissa ställen i världen finns det mer vatten? Utifrån från frågor som denna kan barnen få samtala och diskutera med varandra och säga vad dem anser och tror. Denna workshopen handlade dessutom om på vilket sätt det går att utveckla det didaktiska materialet som vi skulle skapa.



Likes

Comments

Museum, Världskulturmuseum

Eftersom jag bor i Göteborg ansåg jag att ett utav mina museumbesök skulle vara Världskulturmuseumet. Det var längesen jag sist var där eftersom jag först var där när jag yngre. Expositionen jag kollade på heter Tillsammans och var väldigt spännande. Jag upplevde omgivningen som en plats passande för barn, riktigt inspirerande! Många varierande färger och mycket man kan kunna undersöka. Mörka rummet fanns också som jag kallar det och det är ett kolsvart rum. Eftersom det är mörkt ligger utmaningen i att barnen får tillämpa förmågan att känna efter, detta eftersom det existerar varierande saker att röra på.

Ett kolsvart rum kan nog vara skrämmande för de flesta barnen vad jag kan föreställa mig eftersom jag som vuxen hade en rysande känsla i kroppen vid vissa stunder. Jag var nog inte helt skrämd men lite läskigt var det måste jag påstå. Många saker hade ställts fram på expositionen som jag ansåg var väldigt intressant som pennor, papper, instrument, spel och varierande hinderbanor bland annat. I framtiden hade jag kunnat tänka mig att besöka detta museum med en barngrupp. Det är en perfekt plats för barnen att leka samtidigt som dem får undersöka och upptäcka! I leken får barnen lära sig olika saker, samspela, turtagning och dem får även röra på sig. Vi som pedagoger måste låta barnen får leka frilek, lek överhuvudtaget, eftersom i leken lär sig barnen socialt samspel.

Likes

Comments

Detta inlägg ska kort handla om ett museum besök jag gjorde i Borås som var väldigt intressant. Expositionen hade mycket korv som var skapad av en konstnär vidnamn Peter Johansson. En korv som fanns var falukorv. Denna korv var i varierande strukturer samt former och med detta ville konstnären få fram budskapet att i sin barndom var han utnyttjad sexuellt. Dessutom betydde det även att en dag i veckan satt de alla i familjen och hade falukorv som mat. Det fanns saker dessutom som var tillverkadeav glas som var små och det skulle ge en bild av och framställa korvskivor.

Jag anser att även enkla konstverken kan ha en djupmening och tanke bakom. Konstnären använde sin kreativitet och skapade något enkelt men vackert av något som var en tuff tid i hans liv. Jag uppskattade verkligen hans konst.

Likes

Comments

Mina Vfu-fältdagar


Under mina fältdagar på vfu var jag med på alla lektioner som barnen hade. På morgonen brukade dem ha matte och svenska och sen även frilek. När en grupp har svenska brukar den andra matte och den tredje frilek. Det var kul och vara med barnen genom hela dagen . I förskoleklassen arbetade dem också med alfabetet , så varje vecka arbetade dem med en bokstav. Barnen lyssnade även på bokstavslandet och sifferlandet. När klockan var tjugo över ett var det dags för fritids och då brukar många föräldrar komma och hämta barnen och en del gick över till fritids. Det var kul att vara med på båda verksamheterna. Jag var även med på informationsmöten som rektorn hade med alla fröknarna i skolan. Där fick vi väsentlig information om användandet av skolans skolhemsida . Vi diskuterade även sedan allmänt om resurser som kan behövas sättas in i varierande klasser. Hela skolan var från förskoleklass till klass sex.


I fritids brukar barnen ha frilek och då brukade dem måla, leka affär, samt spela olika kortspel. På torsdagar brukar barnen ha gympa vilket är bra då barnen få röra på sig och öva på sin kondition. Jag anser att det är viktigt att vi låter barnen få röra på sig och jag har märkt att barnen verkar kunna koncentrera sig bättre när dem ska läsa eller räkna efter dem har fått röra på sig ute eller i gympan. I andra dagar brukade vi sjunga sånger tillsammans med barnen och barnen fick även spela olika instrument. En sång som barnen älskade var känslosången som handlar om olika känslor som man kan ha, arg, ledsen, glad osv. Som pedagoger är det viktigt att vi ger barnen chansen att ge uttryck åt sina känslor och vi kan använda musiken till att göra det vilket är fantastiskt.

Likes

Comments