Header

Det senaste har jag mått väldigt dåligt, vilket ni kanske har kunnat räkna ut på min uppdatering här. Men det är inte så konstigt egentligen, det har vart mycket nytt för mig. Har precis börjat min trauma-behandling, Max har blivit dålig, och jag sover inte jätte bra. Så det är lite tufft just nu..

Och när det är tufft så är det alltid viktigt att be om hjälp i tid, innan det går utför. Men det är så svårt för mig, jag känner mig mestadels i vägen. Och varför skulle någon hjälpa mig egentligen? Förtjänar jag den hjälpen? Och varför hjälpa just mig av alla som faktiskt behöver hjälp? Det är alltid så mina mörka ångestmoln gör när dom flyger runt i sånna här tankar. Jag nedvärderar mig själv. Personalen jobbar ju här för min skull, så varför är jag här? Jo, för att få hjälp. Av vilka anledningar skulle jag inte förtjäna hjälpen?

"jo för att jag är äcklig, värdelös, och har satt mig i denna situationen själv."

Men det är ju inte så, jag har inte valt att bli utsatt för övergrepp som liten, även om jag inte sa nej. INGEN, ska få röra min kropp, utan min tillåtelse. Och jag önskar att jag så lätt skulle kunna förstå det själv och inte leva i denna skulden och skammen kring det. Men det är det jag ska jobba med, och det kommer inte bli lätt...

För att för mig är det väldigt svårt att förstå att jag ska få hjälp, för varför just jag? när det finns andra som har det värre?

Och det är precis så jag inte ska tänka, jag måste validera mig själv mer, förstå att det inte är lätt. Men också hitta en acceptans i det och fortsätta kriga mot mitt långsiktiga mål.. Som jag faktiskt förtjänar.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Igår morse ville Max inte upp ur sängen. Inte ens när jag lockade honom med godis, då märkte jag, att något var väldigt fel. Så jag bar han ut medan jag skulle ta en cigg, och han gick väldigt väldigt försiktigt och ville knappt röra sig. Jag ringde veterinären direkt och bad en boende här förklara och fråga lite om råd, för jag hade brutit ihop i telefonen så jag lät en annan ringa.. Vi tog hans temp och den var normal, men vi åkte in akut med honom eftersom han var väldigt vinglig och avlastade höger bakben väldigt mycket.

Väl där inne så undersökte veterinären honom noga, men han visade inga tecken på smärta, trots att han haltade något extremt på ena bakbenet. Vi kunde inte konstatera vad felet var men han fick två starka sprutor med morfin och smärtstillande utskrivet som jag ska hämta idag.. Antingen är det något neurologiskt eller diskbrock, men skulle det vara diskbrock så är det inte såpass allvarligt med operation eftersom han inte reagerat något alls på prövningar på smärta.

När vi kom hem så åt han ingenting, eller drack. Vilket han heller inte gjort under natten, jag försökte få i han vätska på flera olika sätt i flera timmar men det gick inte alls.. Han varken åt, drack eller gjorde sina behov ute. Jag fick bära honom hela tiden, han skulle få vila några dagar framåt nu. Tillslut mot kvällen så började han äta och dricka, samt skita och kissa. Så det var en enorm lättnad, jag mådde såå dåligt. Usch vilket dåligt samvete jag hade, även om inte jag gjort så han blev sjuk. Och idag vaknade han med sitt vanliga goda humör som att precis ingenting har hänt.

Det är så skönt att se han med svansen uppe igen, igår var han så himla matt och smärtpåverkad.. otroligt jobbigt att se.. Men nu håller vi tummarna på att detta håller sig länge och att inga fler besvär kommer. Han ska få äta medicin några dagar framåt, även om han inte visar några tecken på skador eller annat. Så får vi hoppas på det bästa, Max! Du är stark! ✨

(här är han från igår... trött och matt, hängig av dels den dosen starka morfin han fick)

Likes

Comments

"Life goes on"

Det behöver jag ofta påminna mig själv om, att livet går vidare. Även när jag mår som sämst, är helt känslolös och inte känner någonting, känner mig död inombords, så behöver jag säga till mig själv att livet går vidare. Det här kommer passera, du kan inte må såhär för evigt.

Jag har inte bloggat på länge, men det är just för att jag varit ganska låg och trött. Vill gärna skriva av mig lite då och då, men vill inte vända denna bloggen till något deppigt. Jag vill hjälpa andra, samtidigt som jag också kanske behöver få ur mig lite saker, det kan behövas.. Och förhoppningsvis så är jag inte så ensam i dom känslorna jag känner. Men som sagt, när jag väl skriver av mig så låter det inte så peppande, men jag kanske behöver få ur mig det.

Jag har i alla fall tatuerat mig idag, för första gången! Detta är alltså min första tatuering, och jag är såsåså nöjd!! Jag älskar hjärtfrekvensen, det har en stor betydelse för mig, men är lite för känslig för att berätta vad den gör för mig just nu. Sen texten, den är superfin. Verkligen! Som jag skrev första delen av inlägget med, jag behöver påminna mig själv ibland, och speciellt nu när jag går trauma behandling.

Jag tänkte göra en video om tatueringen, typ svara på frågor om det gjorde ont, hur lång tid det tog osv. Så ställ lite frågor nedanför som jag kan svara på!

Vad tycker ni om den? ♡

Likes

Comments

Vågar man fråga om sommaren kommit? Det är ju så himla fint väder nu, tycker det kan fortsätta såhär faktiskt 😉

Jag är inte så jättemycket för värme faktiskt, tycker det kan bli ganska jobbigt, det påminner mig lätt om ångest attacker med denna värmen och lite svårheter med att andas. Så kan ligga en 20 min i solen och sola, sen måste jag in i skuggan en stund. Tycker inte det är så jätte skönt med sån värme, lite tråkigt när man så gärna vill bli brun hehe..

Denna helgen är det något som kallas familjeband här på behandlingshemmet, så mamma är här på en såkallad kurs. En kurs där föräldrar går på ibland för att få lite mer förståelse för deras barn, dom har chans att lära sig massor av saker vi lär oss, samt fråga utbildade terapueter om allt möjligt angående ångest. Jag tycker det är jätte bra att det finns en sån här möjlighet, och att mamma ställer upp i det! ✨

Idag blir det att bara umgås med mamma och mormor, nu när dom är här på besök. Och sola! ☀🌺

Likes

Comments

Jag är så rädd, vet inte vart jag riktigt ska ta vägen, men jag vet att det är dags nu. efter alla dessa år så måste jag ta tag i det.

Mina trauman.

Imorgon så börjar jag på min P.E behandling (trauma), jag ska börja bearbeta det som fått mig hit till detta destruktiva liv, det som har orsakat hela mitt mående, och till största dels förstört mig så mycket. Men det ska fixas, nu ska jag lappas ihop, och leva ett fungerande liv utan dissociationer, rädslor, PTSD och allt som kommer där med.

Ofta så tänker jag, varför mig? Samtidigt som jag inte önskar min värsta fiende få uppleva det jag gjort, utan det är kanske jag som förtjänade det. Förtjänade detta livet på något sätt, men jag vet också att det är tankar som är vridna åt helt konstiga håll som inte är logiskt någonstans, men sån är ångesten. Ologisk.

Men jag kan inte blunda mer, det har jag gjort i 6 år. Och det för mig inte framåt.

Men det är en lättnad att ha Max här, han ger mig glädje om dagarna. Och det känns tryggt att ha han jämt vid min sida, speciellt nu när det är tuffa är påväg.

Likes

Comments

Sponsrat inlägg

Jag fick hem ett paket med 6 drycker från SlowCow Sverige och har nu provat dom under en period och tänkte dela med mig av lite tankar kring dom! Första intryck var smaken, var inte helt förtjust i den. Men efter halva burken så hade jag faktiskt inget emot den längre, utan den var till och med god! Lite speciell eftersmak, sådär syrlig som jag älskar!

SlowCow är en dryck som fokuserar på både fysiskt och psykiskt välmående. Den har massor av olika nyttigheter i sig! 6 olika växt extrakt, bland annat kamomill och läkevänderot. den innehåller inget socker, koffein, taurin eller konserveringsmedel. Och helt kalorifri!

Ni kan läsa mer om drycken på deras hemsida här!

Jag har druckit SlowCow på kvällen, och kan helt ärligt säga att jag faktiskt sovit mycket skönare nu sen dess. Sover mer lugnt och inte oroligt, har hjälpt mig lite med sömnen. Hur bra är inte det?

Jag kan verkligen rekommendera SlowCow till mina läsare, speciellt er som lever med psykisk ohälsa. Är så glad att kunna få tipsa er om en såhär bra produkt, som funkar bra för stressade situationer som jag ofta har. Vet att många av mina läsare lider av ångest, kan verkligen säga att det är något ni borde prova. Hör av er till mig sedan hur det funkat för er! NYFIKEN TJEJ HÄR!

SLOWCOW, YOU GO!

Likes

Comments

Jag har haft 2 tuffa dagar nu dom senaste. Men det är okej, det är okej att inte vara okej ibland. Det kan behövas för att hitta sin styrka igen, främst känna styrkan som man inte känt på ett litet tag. Tar denna helgen och vilar upp lite, samlar min kraft för en vecka med massa jobb igen.

Jag har tagit några snedsteg dessa två dagar, och helt ärligt så är jag inte förvånad. Återfall måste man få för att få en framgång, så är det ju.. Det är så tråkigt bara, jag klarade mig så länge. Menmen.. Får försöka släppa det, hamnar så så lätt i dåligt värderande tankar om mig själv, grubblar för länge om mina misstag. Det gör inte saken bättre, så nu ser vi framåt!

Har hämtat ut ett paket från en ny sponsor, har provat den idag och ska testa vidare. Sen får ni en recension! Men hittills, en stor tumme upp för denna produkt! Hoppas jag kan fortsätta samarbeta med detta företag, hade varit jätte glad över att få stå och samarbeta med en så bra grej! I think you would like it!😄

Likes

Comments

Jag måste säga att jag har fått bättre rutiner nu, att jag håller en bättre struktur om dagarna. Det har ju varit lite sisådär i början av behandlingen, men sen jag fick hit Max så har det gått mycket bättre, åh så skönt! Jag går ut och går mer regelbundet, well.. Obviously eftersom hunden är här, haha.

Men tänker mer att jag inte sitter på mitt rum hela dagarna, utan är mer aktiv, äter normalt och är inte lika deppig. Däremot är det fortfarande problem med sömnen, missade dagens behandling för att jag somnade.. Pinsamt faktiskt, skäms en del. Men jag kunde helt enkelt inte hålla mig vaken, så jag sov 3-4 timmar. Kom i alla fall upp till frukost, och för medicinen! Så lite har jag ändå att klappa mig på axeln för. Annars har dagen varit väldigt chill, och det behövdes.

I skrivandes stund så är klockan 23:33

Och jag är helt klarvaken, otroligt jobbigt. Men igår så var det tack vare Max att jag somnade tillslut faktiskt. Han kom och puffa på mig när jag låg med mobilen, liksom "nää Louiza, nu är klockan faktiskt rätt mycket, nu är det läggdags." Så la jag ifrån mobilen och myste med honom tills jag somnade. Han ligger gärna och sover vid mina fötter i sängen annars, men igår så sa han ifrån, haha han är så speciell den lille krabaten!

Har aldrig älskat en hund såhär mycket, han får mig att fungera. Min älskade Max, Maximilian.

Likes

Comments

Jag har ju totalt fastnat för wish nu det senaste, det händer att man ligger och har svårt att sova (som sker mig ofta..) och scrollar förbi där, ÅH! Den var ju fin, vad kostar den... OJ VAD BILLIG, DEN TAR VI. Många bäckar små haha..

Nu har jag ju ändå en helt okej bra koll på min ekonomi så det går ju inte överstyr. Men det är sånna små saker man egentligen inte behöver som man lyckas klicka hem hehe😉 Det dryga är ju att det tar sååå lång tid för sakerna att komma hem! Och jag som är så otålig heh, men idag har några av mina första grejer kommit! Är verkligen nöjd över det som kommit. Kvalitén har varit bättre än vad jag förväntat mig faktiskt, jag har ju inte så stora krav direkt när det dels är så billigt, och dessutom kommer från Kina.

Det lite roliga är att jag beställt piercingar, och jag har inga!! Men det är något jag sparar till faktiskt, och väntar på rätt tillfälle för. Så dom kommer komma till användning! ✌

Likes

Comments

Igår så fick jag sova 4 h under natten, men efter min terapi så gick jag och la mig igen. Sov stort sätt resten av eftermiddagen. Så det vart lite tufft att vara vaken och fokusera på DBT'n och annat på morgonen och FM där. Men försökte säga till mig själv lite att det inte är konstigt att jag mådde som jag gjorde, jag sov ju trots allt ingenting den natten.

Och inatt tog jag min medicin, jag sov helt okej. Fick någon typ av panikångest innan jag somnade. Jätte konstigt, kändes som det var någon i rummet och jag var helt fastklistrad. Riktigt obehagligt, kunde inte vända mig om, var i något freeze läge.. Aldrig hänt mig tidigare.

Dom senaste 4 nätterna har jag kallsvettats hela nätterna också, förutom 2 senaste innan dessa fyra så har jag fått riktiga myrkrypningar! Känts som jag haft kryp precis innan för huden, och det har kliat och kliat, fast ändå inte som på samma sätt som det gör när det kliar. Utan känts som små ben av insekter som varit på mig. Fruktansvärt äckligt! Men jag har det rent här på mitt rum så det finns inga varelser här, heh.

Men ibland kommer sånna här perioder när det gäller sömnen, ibland sover jag bra, ibland knappt något alls. Får väl någonstans hitta en acceptans i det, men fy, så trött man blir.

Likes

Comments