Något jag kom och tänka på häromdagen att jag skulle skriva om var detta med nyfödda barn och förlossningens rekommendationer.

När Nellie var nyfödd så var hon väldigt gnällig, kunde inte sova på nätterna osv. Det var ju något man fick ha i åtanke, ett barn är ett barn. MEN, och ja, nu kommer vi till det stora MEN...
När Nellie var nyfödd fick man sådana restriktioner på vad som man fick göra och inte. Nu i efterhand skulle jag nog inte lyssnat så mycket utan gått efter min egen förmåga gällande detta med napp. Jag ska ta det från början...

Nellie var nyfödd, och ni vet säkert som jag att när man precis fött barn och allt är i sin ordning med att livmodern drar ihop sig och allt ser okej ut med bebis och amning så får man lämna förlossningen efter 6 timmar. Under dessa 6 timmar hann barnmorskorna säga till oss säkert en gång i halvtimmen att INTE ge Nellie napp. Jag blev nog som ett frågetecken här och mjäkig som jag var så verkade jag vara förstående samtidigt som jag inte riktigt förstod vad problemet egentligen var.
MEN, enligt barnmorskorna så skulle nappen förstöra träningen på att Nellie skulle ta ordentligt tag om bröstet under amningen. Jag litade helt fullt på detta, och för att Nellie skulle kunna vara lugn kvällen efter hon kom och 2 månader framåt så fick jag sitta och amma hela tiden. Nu vet jag att man måste amma ganska mycket för att allt ska komma igång, men att ha ett barn på sitt bröst 24 timmar sju dagar i veckan gjorde att jag fick sår och varje gång hon tog tag så skrek jag och gråt för att det gjorde ont. Tillslut sa jag till min mamma att vi måste försöka se om hon kan ta nappen för att hon ska hålla sig lugn när hon ska sova eller bara som trygghet. Så mamma var snäll och köpte napp till Nellie som vi testade med, eftersom dom jag köot inte dög 😂 och ja hon tog den som mamma köpte.
Nu blev denna historien väldigt rörig och lång, men det jag vill komma till är att vad hade det spelat för roll om Nellie hade fått napp så fort hon hittat tekniken för att amma, vilket hon kunde nästan med en gång? Hon blev ju lugn när hon fick napp, och även fast hon inte varit så förtjust i napp så har den kommit till stor hjälp nu på senare tid också. Hon använder mest nappen som en trygghet när hon är ledsen eller när hon ska sova, annars använder hon knappt napp.

Är det någon här inne som läser detta och kan förklara för mig så vore jag tacksam. För vad jag fått hört av folk som hade barn innan mig så har dom gett napp med en gång, och det har inte påverkat amningen ett dugg.

Likes

Comments

För ett tag sen skrev jag ett inlägg om att jag hade ångest. Responsen på det inlägget blev att vissa inte tyckte det var nödvändigt att lägga ut. Så jag vill förklara mig i detta inlägg för er.

För det första var det inget inlägg där jag ville att folk skulle tycka synd om mig. Jag använder mig av bloggen att skriva av mig och ibland komma med tips och funderingar som mina följare och andra kan kommentera och diskutera ifall man varit med om liknande osv. För det andra så väljer man själv att sätta sig ner och ta tiden att läsa mina inlägg, det är ett eget val. OM man stör sig på mina inlägg så hänvisar jag er vidare att inte lägga större delen av er tid att läsa min blogg, för som sagt, det är ert eget val och inte mitt. Jag vet inte vilka som läser den eller inte, men jag måste få kunna yttra mig om detta då negativiteten kommit upp.

Däremot tycker jag det är synd att ni känner som ni gör, det måste jag med handen på hjärtat säga. Här inne är jag mig själv och förväntar mig inte en sprätt på näsan för att vissa inte tycker saker jag lägger ut är nödvändiga. Men som sagt, min blogg och min vardag. Absolut vill jag inte lägga ut hela mitt liv här, tex. på hur länge jag tog en dusch, sov osv. Men ibland är man inte mer än människa, och när man som jag älskar att blogga när det väl glöder i fingrarna så kan det bli inlägg som också folk kan gå in och läsa och faktiskt känna igen sig i. Jag försöker inte sitta här och låta som en psykolog nu, men så är i alla fall fallet. Sen räknar jag inte med att jag ska få bra respons jämt, men när någon (som jag) hade en ångestperiod så får man helt plötsligt en sprätt på näsan för att man skriver ut det. Och det är helt upp till var och en vad man vill lägga ut. Hade det varit till fel person så kanske denne hade mått betydligt sämre efter att få höra/läsa saker.

MEN jag håller huvudet högt och ber er som stör sig så på mitt bloggande att istället klicka vidare nästa gång, jag vill inte ha negativa människor runt mig, utan jag fortsätter mitt bloggande och tar istället åt mig av människor som faktiskt tycker det är roligt att läsa och kommer med bra idéer. För vem vet, jag kanske kan få just EN människa att känna igen sig så den slipper känna sig ensam i vissa saker.

Kram på er!

Likes

Comments

Efter jag fick Nellie så mådde jag bra, men det varade bara i 2 månader. Inte för att jag mådde dåligt över att fått barn, det var det bästa som hänt oss. Men efter man fött barn så kan man må dåligt ett tag efter för att kroppen är så omtöcknad som den är, och allt ska bli sig självt igen. Detta händer kanske inte alla, men det hände mig. Jag började må dåligt efter 2 månader, mådde illa konstant och kändes som jag var nära till spyan varje dag. Det dalade heller aldrig av utan det höll i sig dag som natt och det var fruktansvärt. Allt detta kom även när jag precis hade satt in en spiral. Och antagligen så tålde inte kroppen att något var insatt, trots att det egentligen inte skulle påverka något då hormonerna från spiralen håller sig i livmodern och aldrig går ut i kroppen. Men i alla fall, jag blev jätte dålig. Tänkte att det kanske skulle ge sig om någon vecka, så jag höll ut i flera månader!!
Tillslut orkade jag inte mer, jag fick helt enkelt ta ut den. Och eftersom jag mådde så dåligt så slutade även bröstmjölken att produceras som den skulle för nu hade kroppen annat att ta hand om, mitt illamående. Så här fick jag även sluta amma och ge Nellie ersättning istället.

Nu i efterhand vet jag inte om jag tog en förhastad slutsats eller vad jag gjorde med att ta ur spiralen. Det är nämligen så att vissa kvinnor kan må fruktansvärt illa efter förlossningen för att kroppen ska läka. Vet flera stycken som mått dåligt efter och länge. För mig har det där illamåendet precis slutat, och det är så himla skönt! Ett tag trodde jag att det skulle bli kroniskt illamående så jag aldrig skulle bli av med det, men så hände det en dag. Tänkte att detta inlägget kanske intresserar mammor som har samma problem, och att jag kan trösta med att det försvinner, men det tar tid så det är bara att hålla ut!

Likes

Comments

Idag ringde läkaren upp och skulle berätta hur provsvaren såg ut som dom tog på Nellie när vi var inne på akuten i förrgår. Hon sa att allt såg bra ut och att näsprov ett dom tog visade att hon hade en riktig influensa typ A och att det inte går att göra något annat än att vänta ut den och ge Alvedon vid behov och att hon dricker mycket så hon inte ska bli uttorkad.

Natten till idag hade Nellie även hög feber igen och frossa, så jag fick ha henne runt mig i soffan framför teven med täcke runt oss och blåbärssoppa så hon fick något i sig då hon vägrade äta på hela dagen. Så satt jag från det att klockan var efter 23 till 04 imorse. Tyckte så synd om henne, märktes verkligen vad jobbigt hon tyckte att det var. Så idag har vi varit helt slut bägge två. Imorgon bestämde jag tillsammans med shukvårdsrådgivningen att hon ska vara hemma resten av veckan från dagis då bacillerna i influensan även smittar någon dag efter. Man kunde räkna det som med spysjuka, 48 timmar. Jag hoppas verkligen att alla med barn på dagis tänker på detta, är inte roligt att det ska gå ca 5 dagar mellan gångerna hon blir sjuk för att det är så mycket baciller. Men sen kan man väl räkna med att sjukdomarna sprider sig mer nu under vinterhalvåret för att alla är inne tillsammans mycket. Så imorgon ska jag vabba och på fredag är det dags för jobb igen, då får Tobias vara hemma med lillan.

Likes

Comments

Nu ikväll/natt blev det en tur till akuten då jag pratat med 1177. Nellie har haft så hög feber sen igår natt och då inte något febernedsättande har verkat så fick vi åka in. Dom kollade först andningen, febern och puls. Sen kom det in en ny läkare som lyssnade på lungor, kollade öronen och halsen och allt såg bra ut där. För att vara säkra på att det inte var någon infektion så tjatade vi till oss blodprover samt ett urinprov, halsprov och näsprov för att kunna utesluta allt. Vi fick vänta i många timmar och tillslut kom dom in och kunde konstatera att hon i alla fall inte hade någon infektion och att hon antagligen bara fått en vanlig influensaförkylning. Så imorgon ska vi även få reda på blodproverna där man mer konkret kan utesluta massa andra saker.

Så nu ska jag ta natten som mina andra tröttisar gjort, det har varit en väldigt lång kväll/natt plus att jag heller inte är frisk, så det ska bli riktigt skönt att få sova.

Natti natti!

Likes

Comments

Ja då var vi där igen, ett nytt år, och det tog vi och började med att vara sjuka. Feber, förkylning och halsont. Imorgon ska vi ringa upp till sjukhuset och se om vi kan få en tid inom en snar framtid. Det håller på såhär varannan vecka och det kan ju vara så att vi bär runt på någon skit.

Så idag har jag och Nellie mest legat på soffan och kollat på bra filmer och försökt kurera oss. Vid fyra kom sambon hem och handlade hem lite nödvändigt så vi ska bli friska. Ikväll ska jag ta mitt stora täcke och slänga mig i soffan och dricka massor med té, känns ärligt talat som att min hals brinner och huvudet likaså. Nu är vi extremt trötta på att vara sjuka hela tiden och hoppas på att få hjälp imorgon så vi kan även få ta lite blodprover. Ska också blir bättre på att blogga, har varit ett ganska stort uppbrott mellan inläggen nu det senaste.

Till er, god fortsättning på det nya året och ta väl hand om varandra!❤

Likes

Comments

Vilket år det varit, vart ska man börja?

Vi kan väl börja med att säga att året började på bästa sätt, vi fick fira in ett nytt år med vår dotter som då var 3 månader gammal uppe i en stuga i Härjedalen. Det bästa som hänt oss ❤
Vi har även fått varit med om mycket vakna nätter, nya förändringar och allt har inte varit guld och gröna skogar. MEN det är underbart med barn så det är något man skulle göra 100 gånger om.
Under året har vi även fått firat vår lilla Nellies 1 års dag, min lillebrors student och födelsedagar därtill. Vi har även fått en till familjemedlem, Nellies kusin som föddes dagen innan Nellies 1 års dag, vilken present 😍
Jag gick även och köpte mig en egen bil och fick även en 100% tjänst i ett år framöver.
Nellie började på det världens bästa dagis och vi fick vara med och se hennes första luciatåg vilket var så rörande och roligt att få vara med om.
Och vi har även fått bevittna dop och bröllop på samma gång vilket var fantastiskt! 😍

Så detta året har varit helt otroligt! Så nu får vi hoppas att år 2017 kommer bli likadant, om inte bättre! Vi har massor av planer på gång. Jag söker massor av tjänster och vi letar hus. Så vi håller tummar och tår att allt kommer att gå vägen, det skulle betyda så mycket för oss att få vårt eget och slippa bo i en trång lägenhet, för planen finns ju att Nellie någon gång i framtiden ska få ett syskon ❤

Likes

Comments