Header

Nästan lika länge har vi drivit ett ekologiskt schampomärke och hälsokostbutik, och därmed dagligen träffat mängder utav människor med diverse hår och hårbottensproblem.
Ett stort antal utav de vi mött och hjälpt under åren tror sig ha mjäll, då det kan fälla lite vitt från hårbotten.
Ca 2% utav dem har faktiskt på riktigt haft mjäll, det är ingen överdrift utan ren fakta. De resterande 98% har haft så kallad skorv pga torr hårbotten, eller avlagringar i hårbotten från siliconerna i sitt schampo och stylingprodukter.

Så. Om man inte har mjäll, så känns det ju ganska meningslöst att använda ett mjällschampo?

Head & Shoulders marknadsför sig som att hela världen bör använda deras mjällschampo för att slippa få mjäll.
Men, om man slänger en snabb kik på siffrorna ovan så känns mjäll kanske inte som en så vida utbredd folksjukdom att det dagligen behöver behandlas med gift i gemene mans skalp..?!


Zinkpyrition är det aktiva ämnet i Head & Shoulders och det som motverkar mjäll och svamp, men också något utav det giftigaste som finns i den där kemikaliecoctailen flaskan innehåller.
Sedan ett antal år är Zinkpyrition förbjudet att använda i båtbottenfärg på småbåtar pga sin otroligt toxiska inverkan på fisk.

Ja, men vilken bra idé tänkte någon (troligtvis någon utan allt för höga studieskulder) – vi häller det i ett hårschampo..!

Häller man i drygt en halv tesked (3 ml) av ett mjällschampo med 0,8 % zinkpyrition i ett akvarium med 1000 liter vatten dör hälften av fiskarna inom fyra dygn.
En vanlig hårtvätt släpper up 88milligram zinkpyrition, och år 2005 såldes mjällschampo med,
sitt gärna ner nu – 10 ton zinkpyrition bara i Sverige!
Detta var dessutom innan den stiliga hockeyspelaren började göra reklam för skiten, så hur siffrorna ser ut idag vågar jag inte ens tänka på..


Tensid (den som gör att det löddrar) som busenkelt kan bytas ut mot tillexempel sockertensid som kommer ifrån ekologiskt odlad majs och kokos och det är också den som de flesta seriösa ekologiska märken använder sig utav.

Varför är nu dessa tensider så dåliga då? Oj, hur många rader kan ett inlägg vara tror ni?!

  1. Det torkar ut både hår och hårbotten då sulfaterna dels kan verka frätande på huden, och dels tränger in i hårstråna så de inte kan stänga sig och torkar ut håret innifrån. Varför använder man då en tensid som torkar ut kanske ni undrar? Jo, för att få sälja balsam såklart. Och får man sälja balsam får man ofta sälja stylingprodukter – och använder man stylingprodukter måste man tvätta håret oftare… Ja, ni förstår min tanke, inte för att jag är Sherlock men det där känns ganska obvius..
  2. Hormonella störningar och håravfall går också koppla till användande av sulfater. Tänk på att allt du smörjer utanpå tas upp av kroppen, huden är vårt största organ! (ni som säger emot – nikotinplåster säger jag tillbaka)
    Dessutom kan det krympa hårsäckarna, och du tappar därmed mer hår än vad som hinner växa ut.
  3. Sodium Lauryl Sulfate kan reagera tillsammans med andra ämnen och bilda samma cancerogena nitrosaminer som när man steker kött för hårt.
  4. Ögonskador, starr och försämrad läkningsförmåga i ögonen går också koppla till denna sulfat.. Kolla vad ni tvättar era barn med och bli mörkrädda vettja..
  5. De är enormt giftiga för fisk, vattenlevande organismer och svårnedbrytbara för miljön.


Öuhm, fett antiklimax tänker säkert många nu och har inte en susning om vad det är.
Men, som man kan misstänka då betäckningen slutar med -cone, är det en typ utav silikon.

Dimerticone används flitigt i hud och hårvårdsprodukter, och var tidigare vanligt som en del i bröstimplantat.
Denna silikon kan bilda formaldehyd vid sin nedbrytning, och har därför visat sig kunna leda till tumörer, och påverka njurar och lymfsystem negativt. Det är också extremt svårnedbrytbart för naturen.

Just i hud och hårvårdsartiklar används silikoner pga sin täta molekylmassa, då de gör smink och solskydd vattenfasta,
och i hårprodukter bidrar de till att skapa ett glid i håret då det sluter ytan på strået och håret upplevs då som mjukt och glansigt. Märk väl – upplevs som..!
För, eftersom silikoner är hydrofobiska, d.v.s. vattenavvisande, tvättas de oftast inte helt ur håret.
Därför byggs silikon upp och det bildas efter ett tag en hinna runt hårstrået och i hårbotten. Hinnan av silikon hindrar fukt och viktiga oljor från att tränga in i håret, och om man inte lyckas tvätta bort silikonet så blir hårstråna till slut som höstrån- torra och styva, och man tar gärna till fler produkter som gör håret mjukt. Tex balsam, som även det innehåller silikon..
Silikoners effekt på hud och hår kan alltså nästan liknas vid plastfolie, det stänger inne och ute allt, och kväver hårstrået och huden långsamt.

Det är också vanligt med diverse allergiska reaktioner som följd utav exponering för denna silicon, tex
Klåda och brännande känsla (vanligt i hårbotten), nässelfeber, andningssvårigheter och ansiktssvullnad.

Alltså, har vi även här en trolig bidragande orsak till alla dessa kliiga hårbottnar som verkat bli en ny folksjukdom.
Alla som tycker det verkar sjukt smart att häva det i ett schampo som säger sig kunna bota klåda i hårbotten kan ju räcka upp en hand…


Så, vad är nu det här för skit då?
Terasodium EDTA och Teranatrium EDTA är två ämnen som används allt mer flitigt istället för, eller tillsammans med parabener. (det brukar ju vara klassikern, när ett ämne hamnar i ropet som farligt, byter man ut det mot ett ämne som är samma skit men har ett annat namn, tills man kommer på det också.. o.s.v.)

Terasodium EDTA utvinns så intelligent ur de välkända cancerogena ämnena formalehyd och natriumcyanid, innan det stoppas i diverse skönhetsprodukter.
Det bryter ner hudens skyddsbarriär och hjälper därmed detta ämne, och allt övrigt innehåll i produkten, att bättre tränga in genom huden och vidare in i blodomloppet.
Ni förstår ju vilka konsekvenser detta kan leda till då övriga ämnen i denna kemikaliecocktail inte heller är något man äter på gröten direkt, och då EDTA dessutom visat sig ge fosterskador i djurförsök.

Dessutom binder EDTA sig till tungmetaller, och bryts inte ned i reningsverken utan rinner rakt ut tillsammans med de ämnen det bundit till sig, vilket givetvis kan få ödesdigra konsekvenser för vår miljö och vårt dricksvatten.
Som jag snabbt vidrört i tidigare inlägg är det både pinsamt bakåtsträvande att EDTA fortfarande används då det finns alldeles ypperliga ersättningsämnen, tillexempel fytinsyra som utvinns ur ris-skal.


DMDM hydantoin är ett ganska omtvistat ämne då det innehåller en formaldehyd-komponent och också bildar formaldehyd vid sin nedbrytning.

0,2% fri formaldehyd får ämnet innehålla, vilket kanske låter väldigt lite sett till sitt sammanhang, men se det istället såhär.
Hur många gånger om dagen använder du produkter som innehåller denna typ utav ämnen? Och hur många formaldehydkällor finns det i varje produkt? Hur många andra källor till formaldehyd utsätts vi dessutom för i vardagen genom plast tillexempel? Ett ganska stort antal om du tillhör genomsnittet och inte lyckats isolera dig i en hydda på alaska..

Att kemikalierna som kombineras i produkterna är testade tillsammans sker dessutom mycket sällan, och att denna formaldehyd-innehållande komponent därför kan göra ännu större skada tillsammans med tillexempel propylenglykol eller EDTA (som head & shoulders såklart också innehåller)som tar bort hudens skyddsbarriär och därmed ökar upptagningsförmågan känns mer troligt än otroligt.

Formaldehyd är som tidigare nämnt en känd hud-och-luftvägs irritant (i bästa fall) och även ett cancerframkallande ämne som är enormt omtvistat, men ändå används det fortfarande i stor del utav all kosmetik. Främst i nagellack, schampo, antiperspiranter, make-up, hårborttagningsprodukter och hudkrämer.
Att just DMDM hydantoin håller sig under gränsvärdet på 0,2% känns därför som en ganska klen tröst i sammanhanget.

Börjar vi bli överens om att lägga av med Head & Shoulders nu eller vad säger ni? Fortfarande osäkra..?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments