View tracker

Igår satt jag hela kvällen och packade ner mitt ex kläder i en påse. Jag la alla smycken jag fått från honom i en låda. Jag grät mig igenom varenda bild på honom/oss och tryckte på radera. Jag tog bort alla "våra" låtar från min spotifylista och jag radera alla mina konversationer där jag nämnt hans namn. Jag tryckte "ja" på alla killar på tinder för att få bekräftelse och jag duschade i timmar för att försöka skrubba bort känslan av honom.

Det är lätt för mig att dölja mina känslor när det verkligen kommer till kritan. Det är enkelt för mig att säga "men jag hatar honom/jag bryr mig inte längre/han var en dålig pojkvän ändå" DET ÄR SÅ JÄVLA ENKELT, men tro mig, det är inte lika enkelt att mena det.
Jag vet att ingen vet hur jag känner, att ingen kommer förstå hur det känns för mig eller hur jag egentligen mår. Ingen vet hur jävla ont det gör och jag önskar att ni aldrig kommer få veta det heller.

Jag menar inget illa när jag lägger kommentarer som "men du var roligare innan du träffade din kille" eller "du pratar för mycket om din kille" eller "du umgås jämt med honom". Jag menar verkligen inget illa och det hoppas jag att alla förstår. Men jag är så egoistisk och klarar inte av att se det eller höra det.
Jag är så extremt lycklig för mina vänners skull, det är jag verkligen. Jag älskar att se dom lyckliga och det värmer mitt hjärta att dom hittat någon som älskar dom. Men det är så extremt jobbigt för mig att alltid lägga mina egna känslor på hyllan för att se hur lyckliga andra är. När jag träffade mitt ex så var jag likadan, man är det. Jag accepterar det.

Men det blir en jobbigt att gå ifrån att ha någon som påminner om hur älskad du är varenda dag till att inte ha något. Det är jobbigt att gå ifrån att umgås med sina vänner till att sitta hemma medan dom träffar sina killar. Det är jobbigt att gå ifrån att kunna ringa någon när man är ledsen och prata i timmar till att nöja sig med en dag i veckan där man samtidigt får höra om allt "gulligull". Det är jobbigt att höra andras framtidsplaner när man själv precis har kastat sina i soptunnan.

Jag är så jävla egoistisk men det är så otroligt jobbigt för mig att se andra lyckliga för samma anledning som jag är ledsen. Det är jobbigt att se folk vara så lyckliga på grund utav kärlek när kärlek är anledningen till alla mina skärsår och alla mina sömnlösa nätter.

Jag är inte längre kär i mitt ex. Jag har blivit kär i andra efter mitt ex. Mina läppar har nuddat andra läppar. Jag har sagt "jag älskar dig" till någon annan än honom.
Jag är kär i kärleken. Jag är van vid att ha någon och efter 7 år tillsammans med någon så känns varenda sekund man är ensam som en evighet. Jag är ensam och jag är inte van vid det. Det är jobbigt för mig att vara glad när jag känner sån tomhet inom mig.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Du är det finaste jag vet/ lisa❤️

Likes

Comments

View tracker