Header
Random, Vardag

"Höstterminen 2011 infördes ett nytt betygssystem i Sverige. Ett system som skulle ge oss elever rättvisare betyg samtidigt som lärares bedömning skulle underlättas. Detta tror jag alla redan vet.Men det jag tänker säga nu tror jag inte att alla vet. Det nya betygssystemet fungerar inte.

Det är omänskligt, orättvist och bäddar för misslyckanden. Det är ett betygssystem som är skapat för att elever ska misslyckas och ger inget utrymme för fel. För om jag som elev får A på alla prov förutom ett och får E så kommer mitt slutbetyg i kursen att bli ett D. Får jag C på alla prov förutom ett och får ett E så kommer mitt slutbetyg också att bli ett D.

Vad tror ni händer med studiemotivationen när man får det beskedet? Juste, den försvinner, putsväck, hejdå, adjö, ses aldrig mer. Varför ens kämpa för ett A? Varför ens klämma ur sig de där "nyanserade" och "välutvecklade" meningarna om de ändå inte kommer att väga upp någonting? Detta signalerar ingenting annat än att dåligt betyg väger mer än ett bra betyg. Detta är enligt mig helt orimligt. Ska inte skolan lyfta bra egenskaper och bra prestationer istället för att lyfta de lite sämre förmågorna? Betyget sätts alltså efter elevens sämsta prestation.

Enligt det nya betygssystemet får en elev alltså inte ha en dålig dag eller skriva ett mindre bra prov. Man får helt enkelt inte påverkas av omgivningen utan måste ständigt vara bäst. Läs: Man måste vara bäst. Och det är skillnad på att göra sitt bästa och på att vara bäst för i det här fallet räcker det inte att göra sitt bästa. Och det spelar ingen roll hur mycket lärare eller föräldrar säger till en att man inte kan göra mer än sitt bästa när betygssystemet och skolverket utstrålar något annat.

Ingen människa kan vara bäst på allt. Alla människor påverkas av sin omgivning. Men för att få ett A som slutbetyg i kursen så måste du vara bäst varje gång och det finns inga utrymmen för misstag.

Detta lägger större krav och ansvar på oss elever vilket leder till stress, press och prestationsångest. Jag vet elever som gått in i väggen på grund av detta. På grund av att deras drömmar och mål krossats under det nya betygssystemet. Jag har kompisar som vill komma in på gymnasielinjer där kravet är A i alla ämnen för att ens vara behörig för att söka. Dessa personer har inte råd med en dålig dag. De har inte råd med att vara sjuka en dag från skolan eller missa en genomgång. De har inte råd med att sova dåligt en natt och vara trötta och ofokuserade på provet dagen efter. Och hur lätt är det att sova med alla dessa krav och all stress som dessa krav medför? Svaret är inte så lätt.

Ni pratar om att det är absurt hur katastrofdåligt det gick för Sverige i förra årets PISA undersökning. Att Sveriges 15-åringar ligger under genomsnittet, helt galet eller hur? Ledsen att behöva vara den som förmedlar detta men omotiverade skolungdomar gör inte bra ifrån sig på prov. Oavsett om det är ett viktigt prov eller inte. Och tyvärr är de oerhört svårt (näst intill omöjligt) att vara studiemotiverad med dagens krav och betygskriterier hängande över sig.

Jag är trött varje dag i skolan. Dessa krav är orimliga. Jag vet att oavsett hur mycket jag kämpar eller hur bra jag gör ifrån mig så kommer jag inte att få A i alla ämnen. Jag kommer inte att gå ur högstadiet med toppoäng. Varför? För det nya betygsystemet vill inte att jag gör det. Det vill se mig misslyckas, gå in i väggen och få utmattningssymtom. Jag kommer inte få de betyg jag mest av allt vill ha för att jag är mänsklig och helt enkelt inte kan vara bäst på allt samtidigt.

Det nya betygsystemet är inte gjort för ungdomar utan utformat för maskiner som är programmerade att göra allt perfekt. Grejen är ju den att jag inte är mer än människa. Och det är ingen annan heller."

Den här texten hittade jag i ett inlägg på en blogg för ett tag sen, och allt som står i den är så jävla sant. DET NYA BETYGSSYSTEMET GRUNDAR SIG PÅ MISSTAG! Det är så det är.
När jag började 7an för två år sedan var jag sjukt studiemotiverad och as taggad för högstadiet och betyg och allt. Under hela 7an hade våran klass SJUKT mycket prov. Jag pluggade jätte mycket inför allt, jag blev jätte stressad så jag fick dålig sömn, jag slutade va med mina kompisar och jag kunde inte fokusera på träningarna. Jag har alltid, så länge jag kan minnas haft svårt att få in saker i huvudet och därför haft det kämpigt i skolan. Mina betyg blev max ett c och jag kunde inte förstå varför. När jag sedan slutade sjuan förstod jag hur betygssystemet var uppbyggt och hela åttan gjorde jag tvärt emot sjuan, jag pluggade knappt någonting. Alla betyg jag hade jobbat upp i sjuan rasade och inte förens halva åttan hade gått fick jag reda på att nians betyg grundar sig på sjuan och åttans betyg. Även om jag inte pluggade så extremt mycket under den tiden blev jag jätte stressad, och det var bara för att min omgivning gick och stressade upp mig för ALLT. Det kunde t.ex. vara ett läxförhör jag trodde att jag hade iaf lite koll på och var säker på att jag kunde tillräckligt mycket för att bli godkänd så kom alla och stressade mig genom att säga att jag skulle misslyckas totalt med det, vilket fick mig att må jätte dåligt. Jag visste att om jag skulle börja försöka få upp mina betyg när det var några månader kvar så skulle jag inte lyckas, men jag försökte ändå. Utan resultat. Nu i nian ska jag försöka göra mitt bästa men utan stress. Men problemet är att jag är såå skoltrött, jag är inte alls taggad på att börja skolan igen för då vet jag hur det kommer bli, jag kommer bli stressad på ett eller annat sätt, det är bara då det är. Skolan för mig har blivit kopplat till misslyckande, och så ska det inte vara, man ska inte behöva känna att om man misslyckas på ett prov så är det kört. Man måste kunna ha dåliga dagar.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments