hej fuckers. för lite mer än ett år sedan, närmare bestämt på insparken 2016, blev jag utsatt för sexuellt tvång, något som är straffbart med upp till två år i fängelse. Personen som gjorde detta mot mig är tyvärr en vän till en av mina nära vänner, vilket gör att jag ibland träffar personen i fråga, något som gör mig högst obekväm. jag inser att jag skriver detta som om det vore en jävla debattartikel mot äckel i vardagen, så jag ska skriva lite mer som det är och som mig själv.

Detta avskum har gjort mig otroligt paranoid, jag tyckte inte i stunden att det var riktigt så obehagligt som jag tycker att det är idag, jag försökte säga emot och ta mig ifrån honom men inte fan gick det. innan detta hände mig tyckte jag inte att det skulle vara så jävla märkvärdigt, vafan det var ju inte våldtäkt, men jävlar, jag känner mig fortfarande smutsig.

att någon annan tar kontroll över min kropp och mina handlingar är nog bland det läskigaste jag varit med om. jag är fortfarande paranoid över att det ska hända igen när jag är på större fester. att behöva låsa in sig själv på en smutsig jävla toalett för att man är rädd att det ska eskalera till något grövre, för att man vet att personen är starkare än sig själv känns så vidrigt. Jag är så extremt jävla svinrädd att någon ska göra så mot mig igen, och att jag inte ska kunna låsa in mig och sedan försvinna in i en folkmassa den gången.

jag vet ju inte om det skulle kunnat eskalera, det vet man aldrig. hur många våldtäktsmän är inte "snälla, trevliga och omtänksamma" grabbar? jag menar i 8/10 av alla jävla våldtäktsfall känner offret och gärningsmannen varandra, och jag skulle inte vilja påstå att alla som blir våldtagna är vän med människor man vet är elaka och brutala rövhål. De som våldtar är ofta som sagt "snälla" grabbar (läs; äckliga jävla rövhål) som inte kan förstå ett nej. de ses inte som dåliga människor, de har många vänner och är trevliga, men ändå slår det slint i deras små jävla hjärnor.

detta är vad som gör mig rädd. Det har hänt mig förr och vem fan vet om det kommer hända igen. och gör det det kommer jag nog inte klara att göra motstånd för jag är redan så jävla smutsig.


så fuck off. sluta ta makten över min kropp. jag bestämmer.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Har idag haft studiedag, och även ett tandläkarbesök. När jag satt i väntrummet småkollade jag på Malou efter Tio, och dagens gäst var ingen mindre än sveriges (enligt mig) stösta stilikon genom tiderna, Marianne Bernadotte. Hon är 93 barre och STILL serving looks! Helt sjukt! Hon blev under sin ungdom också utsedd till en av världens bäst klädda kvinnor, vilket är något jag backar helt.


Hon kände Pierre Balmain personligen och Erik Mortensen såg henne som en syster. Förebild

Likes

Comments

Goder afton damer och herrar.

Jag har under ca två månader haft sån extrem ångest över det mest löjliga ever och det börjar äntligen släppa! Prisa Gud, Idag har jag inte gjort ett skit faktiskt, färgade håret, snackade facetime med Ella i 2,5-3h (vi är psykopater jag veeet) och såg på Bratz Rock Angelz för nostalgins skull.

Imorgon har jag musik, klassråd och engelska, så en helt okej dag om det inte vore för faktumet att min engelskalärare definitivt snortar kokain på rasterna och hatar mig. Men, men. Är så trött att jag knappt kan forma meningar men det är nog bra, borde sova nu med tanke på att larmet står på 05:15 :)) Älskar att åka med pappa till stan på måndagar.

puss, sug av mig och adjö.

Likes

Comments

Vill skriva lite om min ilska mot gul-trenden!

Sagan börjar vid årsskiftet mellan 2016-17. Jag blir kär på nytt i färgen gul; kläder, accessoarer, smink, jag ville ha ALLT. Men inte fan gick det särskilt bra med tanke på att det enda gula man kunde hitta i sveariket var något enstaka neon-gult linne på stadium typ. Men jag gav mig inte, köpte allt med rätt färg och bara mådde, helt unik och helt MIG. Snabbspola ett par månader till ungefär nutid och nu ser vi att MIN GUL HAR BLIVIT EN TREND? Jag ser numer vissna samhälle-brudar gå runt med MIN FÄRG på sig, besvikelsen är enorm. Jag är ju dock Sveriges mest avundsjuka, egoistiska och egocentriska människa MEN det är det som borde ge mig egenrätt till min egen färg.

Det värsta är ju att jag njuter av att se min gul, men inte när det är på någon annan. Ge fan

Likes

Comments

God kväll!!

Känner verkligen för att börja blogga lite igen. Har skrivit ganska mycket i syndernas bok om de spännande stunder jag haft under sommaren så nu vet du vart du ska läsa.

Jag har funderat på om det hade varit värt att blogga på riktigt? Tog mig tiden att göra en liten excel-karta på för och nackdelar;

Well, well!

För stunden ligger jag i sängen och har just kollat på lite kläder. (kommer upp ett inlägg om det sen pga. LÅÅÅÅT KREATIVITETEN FLÖDA!) och har nyss kommit hem från Anna! Vi (Anna, Anton, Agge, Ellika, och jag) såg på pistvakt och ba mådde. Mycket viktigt för själen att ta det lite lugnt ibland.

Annars har dagen bestått av sovmorgon, eller jag vaknade vid 8-8:30-tiden pga min mördarhosta men låg kvar i sängen i någon timme. Sedan gick jag upp, chillade galet, spelade lite piano och blev till slut hungrig. Gjorde guacamole och lade på två knäckebröd och stekte ett ägg.

Mitt bästa guac-recept är för övrigt följande;

  • 1 avokado
  • lite finhackad tomat
  • lite finhackad rödlök
  • en lite större vitlöksklyfta
  • lite lagom lime-juice
  • salt
  • paprikapulver
  • chilipulver

och sen bara blanda ihop skiten och toppa med sesamfrön bara för att!

Iallafall! Sedan pluggade jag lite (Nej vem försöker jag lura kollade youtubevideos om konspirationsteorier) och sedan övningskörde jag ner till farmor och vi drack kaffi med Roger och Nina. MYS!! Sedan lagade vi mat och vad som hände sedan vet ni redan.

Jag har idag också testat att få ur min hårfärg genom att använda c-vitaminmetoden! Man tar alltså C-vitamin och blandar med schampoo och ev honung och lägger i det i håret som typ en inpackning i 30-60 min. funkade faktiskt någorlunda! Skulle gissa att det funkar jättebra om man har nyfärgat hår, typ att man inte blir nöjd med färgen och ångrar sig. Jag däremot hade inte jättemycket hårfärg kvar i håret, det var ganska blekt redan och det som var kvar var inte direkt den färgen som sitter på utsidan av hårstråna utan det är liksom fast forever. Men iallafall! Ska dock färga håret imorgon tror jag.

Natti!!!

Likes

Comments

HEJ kära älsklingsblogg!

i fredags kom jag hem från england. dagbok från detta finns i lilla svarta boken och i denna video jag gjort.

https://www.youtube.com/watch?v=vrySJCsrJEY


denna vecka är FULLSPÄCKAD. och när jag säger fullspäckad menar jag FULLSPÄCKAD. Har under dessa 5 skoldagar 8 (!!) prov och redovisningar. KÄMPA LINNO!!!!!

Orkar ej skriva mer nu, måste plugga.

natti!

KÄMPA PÅ 💛

Likes

Comments

God kväll!!


Här ligger man och ba mår (typ) i sängen efter en lång dag av smärtstillande och rastlöshet.

Känner att jag vill skriva lite om operationen jag gjorde igår (med tanke på att detta är min dagbok-ish).

Hela proceduren har hållit på sedan den tredje februari då jag kände att det var dags för mig att ta tag i min ständiga smärta i fötterna. Jag fick en tid på vårdcentralen och en väldigt oförstående och ointresserad läkare som påstod att jag inte alls hade några problem och att det var väldigt vanligt med fötter som ser ut som mina. Men jag stod på mig och förklarade at jag mycket väl visste det, men att mina fötter inte alltid sett ut så här och att smärtan började bli outhärdlig.

(min lilltå har alltid vart ful)

Som man ser sticker knölen vid min stortå ut väldigt mycket. Tillslut fick jag en remiss till röntgen den 28 februari. De tog lite bilder och jag fick ytterligare en remiss till en annan läkare som var jätteduktig och förstod att jag hade ont. Han förklarade att ett ben i min fot växt på grund av att jag dansat balett i flera år (som jag var tvungen att sluta med pga smärtan) och att jag är väldigt överrörlig. Sedan rasslade det på, jag fick en tid på narkosbedömningen och dagvården den 11 maj då allt inför operationen bestämdes och förklarades.

operationsförberedelserna började i förrgår då jag fick ta två descutan-duchar (aka helvetet, man blir så torr!!!!), bädda rent och inte äta efter midnatt. Igår gick jag upp lite efter 06, tog en till descutan-dusch och åkte in till lassis. Vi var inne vid 08 precis som bestämt men det visade sig att jag blivit flyttad från andra operationstiden till den tredje, så jag blev inte opererad förrän 11. Snacka om att jag var hungrig.

först fick jag byta om till snyggaste outfiten och fick bästa nalleplåstren;

Sedan blev jag ivägrullad till kirurgen (satan va de gick brett i korridoren) och så fick pappa följa med mig in tills jag somnade. Var inte ett dugg nervös tills jag låg där och så kom kirurgen och frågade vilken fot det var som skulle opereras, "vänstern" säger jag och så drar han upp täcket och kollar på min HÖGERFOT!!!!! "öööh det där är fel fot" sa jag så han målade en pil på rätt fot... sen kom jag in i operationssalen och det var 5 sjuksköterskor som alla snackade med mig samtidigt. "Nu tvättar jag din fot", "nu sätter jag denna på din arm", "nu flyttar jag på dig", "nu gör jag såhär" blablabla. och sen kom sövningen, FYFAN vad det gjorde ont!!!!!!

Sedan vaknade jag vid typ 15 och så var pappa där. Jag frös så himla mycket så jag fick en värmefilt (NASA-filten som jag tydligen kallade den)

efter ett tag fick vi åka upp till ungdomsdagvården igen. Låg där halvknarkad och trött i typ en timme och käkade mackor tills jag ville åka hem. fick också en fett snygg sko som är det enda som går på det jävla bandaget;

Sedan köpte vi mjukglass i roma och åkte hem och sen sov jag.

Idag har jag inte gjort något. Har käkat mina smärtstillande och försökt sova lite. ville dricka kaffi i solen men det är ju omöjligt än så länge att bära något så jag filosoferade lite bara.

Sen kom pappa hem (jag var tvungen att skicka iväg honom på jobbet och tjata om att jag klarade mig) och grillade! Det var såå gott men har 0 aptit :((

om två veckor tar de ur stygnen och om ett par veckor till tar de ut skruven eller vafan de är ut benet (har noll koll, var helt borta när de berättade allt. pappa är killen med kollen)

Har försökt packa lite men det är som sagt omöjligt att göra något än. Ska nämligen till england på söndag (hur fan ska det gå?)


PUSS

Likes

Comments

jag är jättetrött på att leva. jag är jättetrött på att vara så jävla stressad hela tiden, på att inte vara tillräcklig, att bli utbytt, att vara en dålig dotter, att inte ha orken att göra något, att inte tycka att något är genuint kul, trött på allt. fattar ej hur folk faktiskt kan njuta av livet när det bara är en påminnelse att man fucking suger på allt. jag avundas folk som inte är mig, folk som inte fuckar upp allt de kommer i kontakt med, folk vars närmaste inte försöker ta livet av sig för att man suger så jävla mycket, folk som kan leva utan att önska att man inte gjorde det.

jag önskar jag kunde nå stora saker i mitt liv, jag önskar att jag kunde gå en dag utan att önska att jag inte fanns, jag önskar att folk skulle förstå att jag inte är så jävla glad; men tydligen får man inte allt här i livet, man får faktiskt inte särskilt mycket alls. idag slog jag sönder mina knogar mot ett träd, pappa sa åt mig att det var dumt gjort för det kan bli ärr som inte går bort, men vad gör man med ärren som inte syns, ärren inombords? ärren man inte kan tatuera över eller hitta på någon cool historia om? jag vet inte. jag vet ingenting.

jag vet inte vart jag ska ta vägen. jag är vilse och jag hittar inte hem. jag vill inte mer.

Likes

Comments

Årets första lärdom är att man inte ska förvänta sig att få tillbaka allt man ger. Bara för att jag uppskattar någon betyder det inte att personen i fråga måste uppskatta mig. Visst bör man ej uppskatta någon om man inser att man inte får tillbaka det man ger, men man kan inte tvinga någon att bry sig. Det är en lagom förvirrande grej att inse att någon man prioriterar högt i livet inte riktigt gives a shit. Men men.

Årets andra lärdom är att livet kan vändas upp och ner på ett telefonsamtal. Hur fast man än tycker att grunden är så kommer så småningom någon med sprängmedel och sliter sönder allt du trodde att du visste i småbitar. Det är inte heller en särskilt rolig insikt i livet men det är säkert användbart någon gång i framtiden, typ som algebra.

Årets tredje lärdom är att jag är ball godnatt

Likes

Comments