En av de som jag följer på YouTube har, liksom, jag erfarenhet av att leva med utbrändhet.

Hon har gjort en jättebra video där hon berättar hur vi fördelar eller bör fördela vår energi.

Titta gärna på den! 😘

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Idag fick jag ta del av beviset på att tidsresor verkligen sker.
Och, dessutom utan att den som reser är medveten om det.

Jag träffade en av de trevliga hästägarna på rampen till skitcontainern, och vi pratade en stund.
Då sambon och jag sedan skulle gå hem och fika så ville killen bjuda på kanelbullar som han fått på jobbet idag.

Det var då jag fått bullpåsen i min hand som det stod klart att killen inte alls varit på jobbet idag.
Han har idag varit på jobbet på söndag! 😱 Great Scott!

Nu undrar du väl hur jag vet att han varit på jobbet på söndag?
Jo... för att de dagsfärska bullarna inte är bakade än!
Dom bakas på söndag!
Och vi äter dom idag.

Eller... var det så att killen kom från i övermorgon?
Nä... han såg det ju som att det idag är fredagen den 20 oktober 2017.
Så, det är nog så att han jobbat in en dag.
Frågan är nu bara.... varför alla andra på jobbet var där på söndag... Har dom också rest dit i tron att det var fredag 20/10?

Jaja... vi får väl se om några fler bevis på denna tidsresa finns på jobbet på måndag. 😉

Likes

Comments

Tänkte bara berätta att jag inte slutat att blogga, och att jag finns här i närheten.
Läser hos andra, men lämnar inte alltid något spår efter mej.

I måndags var sambon på MR för att läkaren (neurologen) som ska hjälpa honom med fötterna vill veta om något är på tok i korsryggen, och möjligen påverkar fötterna, så att dom domnar och så att dom inte svarar som dom borde vid rörelse.
Medan sambon var inne i magnetkameran var jag så orolig att jag inte kunde sitta kvar i väntrummet, ihop med 3 andra som satt och kollade i varsin mobiltelefon. Så jag tog en promenad ut i korridoren.
Fotade de snygga krukorna och satt där ute i min ensamhet.

Jag har nu fått igång företagets hemsida , men e-shoppen är inte öppen ännu.
Man kan bara "fönsterglutta" lite just nu. Förhoppningsvis kan jag öppna den i helgen.

På fredag ska sambon tillbaka till neurologen, och då genomgå en stor undersökning där dom ska ta reda på hur nervtrådarna funkar.
Då måste jag ladda upp mej med stickning, så jag är sysselsatt hela tiden. Det skulle tydligen ta ca 1½ timme.

Jag behöver verkligen få tag i någon som kan hjälpa mej med mina ben... som inte funkar som dom ska.
Men, jag vet ju inte vart jag ska finna denna hjälp.
Vårdcentralen tror jag inte på... med tanke på hur svårt det varit för sambon att den vägen få hjälp med sina onda fötter.
Och, kuratorn på medicin på Danderyds sjukhus (som skulle hjälpa mej tillrätta med sjukskrivning - vilket hon inte lyckades med - då jag var nyopererad) gjorde ingen ansats att lotsa mej rätt då jag vid ett flertal tillfällen uttryckligen berättade att jag hade problem med benen, och att dessa problem kommit just innan operationen, och blivit mer påtagliga efteråt. Hon sa bara "oj vad konstigt". Och, på mina frågor om var hjälpen fanns sa hon bara att vi skulle koncentrera oss på försäkringskassan och ansökningen om sjukskrivning.
Då jag sen fått avslag inom 2 veckor sa hon att jag själv skulle överklaga.
Hon såg till att jag fick remiss till fysioterapeut (för att jag skulle få intyg på att jag inte kunde jobba). Jag pratade då med denna tjej om mina ben. Hon tipsade mej om ett par övningar som jag inte kan genomföra, då jag skulle göra det på golvet och jag inte kommer ner på golvet.
Och hon i sin tur remitterade mej till psykolog på samma ställe.
Psykologen i sin tur sa till mej efter 1:a träffen att jag aldrig kommer att få sjukskrivning eller hjälp på annat sätt där.

Så, nu vet jag att jag inte får hjälp där mot de tankar jag har på döden, som upptar mer än 75% av min vakna (och sovande) tid. Och, att jag inte kommer att få någon hjälp nu, när ångesten är en daglig följeslagare igen.

Oj... vad detta blev långt.
Jag skulle ju bara berätta att jag inte glömt bort bloggen.
Jag har bara inte känt mej pigg och glad nog för att skriva.
Du ser ju själv... 😉

Likes

Comments

Halkade omkull i leran i torsdags då vi tog in hästarna innan vi drog ut på akut häst-taxi-resa.
Då mina ben inte funkar som dom ska så kom jag inte upp, utan fick panik i väntan på att sambon skulle höra mej och komma till undsättning.

Igår var jag stel i ryggen och lätt yr till följd av fallet o landningen.
Idag har det varit ännu värre.
Jag hoppas det går mot bättre imorgon.

Likes

Comments

Under 2016, då jag hade Stall Savannah, så erfor jag hur lite folk vill göra rätt för sej. Inte mindre än 4 kunder fick jag ta hjälp av NoxFinans för att få in pengarna ifrån. 1 av dessa ligger fortfarande hos Kronofogden, och utsikterna för att det ska komma något till mej från den kunden är närmast obefintliga.

Sedan jag gav upp Stall Savannah har jag träffat på ytterligare kunder som inte riktigt prioriterar att betala för utförda tjänster. 1 av dessa har nu gått så långt att jag tvingats ta det till att låta någon annan ta över.

Den här gången får Inkassogram ta det, då jag är i övergång från FortNox till Visma eEkonomi för hanteringen av bokföring och fakturering.

Jag hoppas nu att kunden ska betala, då Inkassogram börjar med att skicka en påminnelse (efter att jag påmint ett antal gånger) och sedan blir det inkassokrav (om inte påminnelsen räcker).
Den här fakturan har legat här sedan förfallodagen den 20 maj 2017. Så, jag tycker att jag haft tillräckligt långt tålamod.
Och, jag behöver pengarna!
Det borde inte förefalla så konstigt, egentligen.

Så här långt gillar jag i alla fall Inkassogram !
Dom känns riktigt bra, faktiskt!

Likes

Comments

Det är nu ett tag sedan jag var med på EFIT (vilket står för Ett Foto I Timmen).

Idag gör jag en EFIT-dag.
(vill du vara med eller se fler deltagare, så gör du det på ettfotoitimmen.se 😉)

7-tiden:

Sitter med frukosten. Och, Loke får äntligen ligga på sängen.

8-tiden:

Vi kör häst-taxi.
Islandshästen Vidar ska till tandläkaren. Så då kallas vi in att köra honom dit.

(Vi lämnar honom och hans matte hos tandis, och ska senare hämta hem honom igen...)

9-tiden:

Jag mockar några av dagens boxar.

Mitt i detta minns jag att min redovisningskonsult kommer idag för att hämta bokföringen för augusti och september...

10-tiden:

Jag fixar i ordning bokföringen, och mappen blir nästan klar.

Mitt i utskrivandet av banklistorna så går skrivaren i strejk...

11-tiden:

Dags att åka tillbaka till tandläkaren och hämta hem Vidar, som fått stå och vakna i en utebox.

Han gick förbi ett antal trailers, som han ville gå ombord på vartefter han passerade dom.
Då han så kom fram till lastbilen så gick han nästan före sambon ombord på den.

Jag tror han inte riktigt gillade att var hos tandis. *förstår honom*

12-tiden:

Jag vloggar, och kom på att klockan passerat 12. Så, då knäppte jag en bild av laptop-skärmen.

Jag tappade fokus på EFIT under ett tag... så, då blev det inte några bilder av mera stalljobb och hundpromenader, samt överlämnandet av bokföringen till redovisningskonsulten.

16-tiden:

Skrivaren är fortfarande i olag. Så, jag får maila bankutdragen istället... och det tragglas en massa med denna skrivare.
Jag vet inte vad det är som gjort detta.

Plötsligt är den offline, trots att det står att Wi-fi har full styrka.

17-tiden:

Insläpp av hästarna.

Här går jag in med Dis och Disa.

18-tiden:

Kanelbullens dag... och vi som inte hade några kanelbullar... blev bjudna av en av hästägarna. ❤

Vi fick hela påsen, då alla andra var mätta! 😘

19-tiden:

Fullmånen kommer upp över skogen. Och, jag kämpar på för att försöka föreviga den.

Det är verkligen svårt att få en bild på en vacker måne, då man bara har en liten kompaktkamera.

Jag gör detta samtidigt som vi lastar ett lånat släp med saker som ska till tippen.

20-tiden:

Vi är inte sist... men dom stänger på tippen 20:00.
Och, vi sätter oss i bilen, för att åka därifrån 19:57.

Klockan hinner slå 20:00 innan vi kommer ut på vägen hem.

Väl hemma på gården låser vi släpet och jag går en tur i mörkret med Loke.
Och, så pratar jag en stund med Dis' trevliga och roliga matte.

21-tiden

Alla höpåsar packas, som jag inte hunnit/orkat packa under dagen.

22-tiden:

Estelle och alla andra hästar får sin kvällsmat.

Vi är väldigt regnblöta och går hem för att äta middag.

23-tiden:

Jag orkar inte äta... då jag är så trött.
Så, jag äter en liten paj.

Och, Loke ligger i min säng ända tills jag går o lägger mej strax före midnatt.

Likes

Comments

Ikväll, då vi var och veckohandlade, då sambon får seniorrabatt, på ICA Maxi, så valde vi de rosa produkterna och bidrog därmed till Rosa bandet med drygt 50:-.

Vi köpte:
2 st. 10-pack ägg
1 st 10-pack kökssvampar,
2 st 4-pack wettexdukar
4 rullar soppåsar
3 smålampor (reflex),
1 st Rosa bandet
2 st joghurt-bägare

Likes

Comments

Det regn som behövdes i våras och som uteblev kommer tydligen nu med full kraft.
Så nu får vi se om man tar sej runt insläppsrundan utan att behöva ta simborgarmärket.

Likes

Comments

Så var oktober här.

2:a höstmånaden tar sin början idag.

Det har varit riktigt kallt inne inatt, trots att elementet varit på hela natten.

Vi hann inte få helt klart här innan midnatt igår kväll, med allt som skulle vara klart innan 30 september.
Så, jag hoppas verkligen att det inte blir några hemska följder pga det.

Ha en toppenfin höstdag! 😘

Likes

Comments

Jag hade tyvärr ingen möjlighet att delta i skapandet av den här videon. Men, det hade andra.

Tack Molly Nutley och alla andra som gjorde denna video!
Den behöver visas och ses i tusen- och Miljonfalt.

Så, snälla Du: Titta på Videon, och dela det här inlägget på din Facebook!

För alla Flickor!!!

Något måste göras!
Och, det måste göras NU!

Likes

Comments

Vilken då?

Jo, ångesten!

Idag vaknade jag inte mindre än 4 gånger (under natten) innan det sen slutligen var dags att gå upp, vid 6-tiden.
Värk och domningar i fötterna och i ryggen, gör att jag vaknar varje gång jag vänder mej om i sängen (eller nästan varje gång). Och, jag sover så ytligt... och drömmer så jobbigt.

Innan vi ens kom hemifrån (då vi skulle åka till sambons träff med Neuro-läkaren) så var ångesten i min kropp och gjorde sej påmind.
Den höll sej fast hela vägen dit, under läkarbesöket, och en stund på vägen hem.

Sen var jag "slut" ett par timmar efter vi kommit hem.
Under den tiden tog vi också en tur till Återvinningsanläggningen, och lämnade in kläder till Human Bridge.
Jag kan inte med att kasta bort fullt dugliga kläder. Då är det bättre att dom kommer till glädje och nytta för någon annan.

Imorgon är sista dan som vi har på oss att fixa allt på tomten... och det känns riktigt svårt att hinna med.
Det (som ligger i bakvattnet till det) är nog till största delen anledningen till att jag numera har daglig ångest igen.

Det känns orättvist!
Men, det hjälper ju inte!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Förhoppningsvis på rätt väg...

Idag har sambon äntligen fått träffa en neuro-läkare.
Han gjorde ungefär samma typ av undersökning som läkare nr. 2 på VC gjorde, och sa (som läkare nr 3 på VC sa) att foten är infekterad.
Han sa att sambon ska fortsätta att äta Naproxen. Och han skrev ut en medicin till, som ska vara nervsmärtdämpande.

Han skickar remiss till MR på Löwenströmska, för att ryggen ska kollas.
Och, nervtest ska ske hos dom vi har hos idag 20 oktober kl. 9:00.

Så, nu är i alla fall något igång. Nu hoppas vi att det leder till att han kan få må bra.

Likes

Comments

En fördel med att rensa igenom allt man äger är att man äntligen hittar foton o annat man länge saknat.
En nackdel är att man till sist tvingas inse att vissa saknade saker förblir saknade.

Tänk att jag var så ful och så illa omtyckt i tonåren... men, att jag då skulle sett mej själv med de ögon jag ser dåtidens jag idag.
För, nu tycker jag inte att jag var ful då... även om "folk" då fortfarande gjorde det.

Tänk om man kunde få resa tillbaka i tiden och berätta för sej själv ett o annat... då skulle jag se till att nutiden blivit mycket bättre.

Jag älskade mina röda Peter Pan-stövlar i mocka.

Likes

Comments

Jag hoppas det känns bättre snart.

Ångesten är tillbaka i nästan lika full kraft som 1989, innan jag brakade in i den berömda väggen.

Minuterna per dygn som jag slipper ångesten är inte många.
För bara nån månad sedan minns jag att jag var så glad för att jag inte haft sån ångest oftare än nån gång per månad... trots att ångesten och rädslan för att sambon ska dö varit på besök till o från sedan han fick beskedet om cancern för 1,5 år sen.

Nu tickar tiden på och det blir allt svårare att fungera.

Men jag hoppas, som sagt, att det snart känns bättre, om än bara för en stund.
För idag ska vi besöka mellandottern o låna badkaret.

Likes

Comments

Planerade att åka på 100-årskalaset på ICA Maxi idag, och såg fram emot det.

Men, det visade sej vara en miss.
Då vi kom dit var det så mycket folk att köerna till alla öppna kassor gick nästan ända upp till slutet av lokalen. Nästan alla scanners var upptagna och de få som satt i hållare på väggen gick inte att få ut, pga överbelastning på systemet.

Vi lyckades få tag i en scanner vid utscanningen.

Det var så mycket folk i butiken att man knappt kom fram nånstans.

Coca Cola, som vi tänkt köpa till bättre pris under kalaset var slut, fast det var 3 timmar kvar av "kalaset".

Något "kalas" såg vi inte skymten av för övrigt. Utom en fiskdamm för små barn.

Enda spåret av tårta var ett par papperassietter på parkeringen då vi skulle åka hem.

En stor besvikelse - då jag sett fram emot detta!

Men, det är inget ovanligt då det gäller mej o mitt liv... då jag oftast inte får vara med på kalas.

Man ska inte se fram emot saker... Att jag aldrig lär mej det!

Likes

Comments

Så var då höstdagjämningen här.
Vad betyder egentligen det? Mer än att det är höst... vilket man ju märkt på kyla, regn, blåst och röda löv på träden.

Idag var det också 3 år sedan Min Mamma urnsattes. Så, jag tände ett ljus i lyktan i blomsterlandet som jag gjort till ära och minne av henne och alla andra som vi har på andra sidan.
Jag knäppte en bild med blixt... och kan nu räkna till 9 blåa orber.
Så, det känns som att det är några som kommer till ljusen i den lyktan.

F.ö har vi idag jobbat stenhårt på att hinna ikapp tiden... som vi fått utsatt för då vi ska vara klara här med det som ska ge oss en "Kanske" bostad över vintern... och förhoppningsvis även i framtiden.
Det är inte lätt att för sambon ta sej fram på endast en halv fot... och mina oroliga nätter, fyllda av mardrömmar, bidrar självklart till att man inte orkar på dan sen.

Men... det som inte dödar.... osv...

Imorgon fyller ICA 100 år.
Så, då ska vi på kalas på Maxi, en stund.

Nu ska jag försöka få lite vila i kroppen.
Bäst att passa på medan man har en säng att ligga i.

God natt!


Likes

Comments

A M A Z I N G ! ! !

Tänk vad ett par dockor kan göra för en blyg liten flicka! 😊

Likes

Comments

Det är verkligen inte konstigt att jag får skov i tarmen igen nu, när tillvaron är så oviss.
Jag hade verkligen hoppats att slippa det.
Speciellt sedan jag uppenbarligen kickats från vården igen.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Igår såg jag en annons på facebook som @lottashullerombuller lagt ut. Jag kände genast att "Den vill jag ha!", och skulle skriva detta till henne via annonsen. Det gick inte, meddelade facebook mej. Så, jag skrev i pm istället.
Det visade sej att hon tagit bort annonsen igen, och att det troligen var därför som jag då inte kunde skriva därigenom till henne.

Jag fick absolut köpa den.
Vadå?
Jo... hennes nästan nya surfplatta, som hon kände att hon inte ville ha kvar.

Hon postade den bara nån timme senare. Och, idag kom den fram hit.

Jag hade då redan hunnit bestämma att det blir sambon som får ta den surfplattan, istället för att surfa på telefonen som blir så full på nolltid.

Han blev jätteglad!
Och, nu när jag installerat den åt honom och kollat igenom ett par få funktioner och finesser... så känner jag mej lite avis. 😜
Han har verkligen fått en supertrevlig och häftig surfplatta!

Och, nu måste jag ju verkligen rikta ett stort T A C K till Lotta ( @lottashullerombuller ) för att den fick flytta hit! 😘

Likes

Comments

Jag har nu börjat se Wahlgrens Värld. Och jag kan inte annat än att rekommendera dej att se den!

Det är så sanslöst roligt. Skrattar tidvis så tårarna rinner utmed mina kinder.
(känns bra att det inte är av ledsnat alltid)

Likes

Comments

Igår fick det vara nog!
Sambons högerfot, som han sökte för AKUT för så många månader sedan, och som det ännu inte kommit någon vård till... har nu varit svullen ett tag.
Han ringde VC för ett par veckor sedan och ifrågasatte hur lång tid det ska ta då man söker akut... och hänvisades till nåt med Vårdgarantin.

Men, nu var måttet rågat. Och, vi åkte till Vårdcentralen och bad om att få träffa en läkare (under deras akut-tid, mellan 10 o 11).

Vi fick träffa ännu en läkare. En kvinnlig sådan.
Hon lyssnade på "historiken", läste lite i journalen och sedan bad hon sambon ta av strumpan.

Genast då hon fick se foten så sa hon att han var rosig och röd - vilket inte var så bra... och hon såg att svullnaden går en bit upp på benet. Hon tog i foten (vilket gjorde fruktansvärt ont för sambon) och sa att den var väldigt varm.
Hon sa "Du har en infektion! Du ska ha medicin!"
Hon skrev ut Penicillin, Naproxen och den starkare Alvedonen. Han ska ta penicillin och Alvedon 2 tabletter 3 gånger dagligen i 10 dagar. Och, Naproxen 1 tablett 2 gånger dagligen i 10 dagar.
Det ska ta hand om infektion och svullnad.
Han ska ringa och beställa tid för återbesök på VC så snart han vet vilken dag och tid han får komma till Neurofysiologen, så att det snabbt följs upp.

Hon funderade också på om han kanske har Gikt (som inte riktigt stämmer in på vad det står om det på nätet) och han fick därför lämna blodprov på labbet om det.

Jag hoppas nu att det blir bra med hans fot!

Jag tycker att vi har det tillräckligt jobbigt just nu... och en trasig fot kan vi klara oss utan.

Likes

Comments

...till den där avgrunden, där jag existerade mellan aug. 1989 och oktober 1998.

Och, tro mej.... då jag säger... att Jag vill verkligen inte tillbaka dit!

Jag lever verkligen i en kamp emot tiden. I trippelbemärkelse!

Likes

Comments

Jag har fått lite att pyssla med då jag ska blogga, i o med att nouw har gjort om lite i sin utformning.
Det ser bra och inspirerande ut, men är lite att sätta sej in i och att vänja sej vid.

Jag har ju en blogg till som jag skriver i och som kommer att integreras med den här i framtiden. Hur långt in i framtiden är dock lite osäkert.

Och, så ska jag ju snart på allvar dra igång webshop och hemsida med blogg.
Där får du gärna hjälpa mej med namnförslag. 😉

Ångesten och panikattackerna gör sej påminda oftare och oftare nu. Så, det känns ju inte så bra förståss.
Men, än så länge är jag i alla fall igång.
En gång utbränd, alltid utbränd, är min erfarenhet.

Idag har jag 2 hagar att mocka + allt som ska fixas hemma.
Utöver hästar, hundar, katter och kaniner.
Boxarna är klara. Och, hästarna ska in sen, med.

Så, här har jag inte riktigt tid att sitta. Ville mest bara lämna ifrån mej ett litet livstecken.

Ha en fortsatt toppenfin fredag! 😘

Likes

Comments

En stor del av min barndom, och min uppväxt.

Fick veta idag - såsom så många andra - att Loffe är död.
Han blev 80 år, och om jag inte misstar mej så var det Cancer som tog honom.
Denna jävla Cancer! 😖

Jag gick ut på YouTube för att se om jag kunde hitta något bra klipp att lägga i min blogg idag, för att hedra minnet av Loffe.
Och, hittade en vlog som ett av hans barnbarn gjorde på hans 80-årsdag.

Den visar jag upp här.

Hans sista födelsedag!
Och, trots att sjukdomen redan härjade i hans kropp så var han ju glad.

Tack för allt du givit mej genom åren, Loffe! ❤
Sov i ro!

Det får bli en video till... där vi får lära känna honom lite bättre.

Likes

Comments

Alltid i våra hjärtan

Likes

Comments

Idag är det 20 år sedan Diana dog.
Några anser än idag att det var ett gäng fotografer och en berusad chaufför som orsakade en olycka som resulterade i Dianas och Dodis död.
Ända sedan jag satt ensam hemma vid min dator och chattade på natten (sambon var på jobbet, och datorn var mitt enda sällskap... och människorna på chatten) och hörde på TV'n, som stod på i bakgrunden, att Diana hade varit med i en bilolycka i Paris... så har jag känt att det inte alls var någon olycka.
Och, jag har ända sedan dess sett på detta med andra ögon, än de som presenterats i media.

Nu har det gjorts en jättefin dokumentär, där Dianas söner och vänner minns henne. Där man får se och höra om sidor som aldrig visats tidigare. Som än mer visar vilken Ängel hon var, redan på Jorden.

Jag här lagt in den här.
Den är i 2 delar.

Likes

Comments