View tracker

Personligt

Nyårslöften 2016:

1. Att börja träna på allvar och äta nyttigare . Från Februari - Juni - November ska jag kunna se mina resultat.

2. Jag ska gå ned minst 10kg och man ska kunna se det på utsidan.

3. Jag måste sluta småäta och sluta äta godis, chips, läsk, snabbmat. Endast godis 1-2 ggr/veckan.

4. Jag ska börja springa när det blir varmare ute.

5. Ta hand om min kropp på ALLVAR!

Man skulle ju kunna tänka sig att dessa nyårslöften är ganska sunda och helt ok ändå. Det är ju liksom inget fel på att vilja ta hand om sin kropp och leva en hälsosam livsstil. Men frågan är om jag visste vad ''ta hand om min kropp på ALLVAR!'' ens innebar? Förmodligen inte.

Det sjuka är att se tillbaka på dessa nyårslöften och inse vart jag är idag och hur jag trots allt, på egen hand, tagit mig så mycket längre. Bland annat så har jag slutat väga mig eftersom att jag kom till en viss punkt där jag gav upp hoppet om att någon gång se hur siffrorna sjunkit. Det ända jag fick var ångest av den där jävla vågen. Sedan har jag inte gjort särskilt många fler framsteg som är lika tydliga, när det kommer till mig och mina matvanor. Grejen är den att jag är medveten om hur hjärntvättad jag faktiskt är, vilket är ganska sjukt och jag vet inte om det ska vara så ens? Men jag går i perioder, vissa stunder funkar allt finfint medan andra stunder funkar sämre. Dock finns det alltid i bakhuvudet, en liten irriterande röst inom mig som ständigt kommenterar, påpekar och räknar allt jag äter, oavsett hur bra jag mår eller inte. Men bara den grejen att jag faktiskt mår bättre ibland, är ju ett stort framsteg eftersom att under mina bättre perioder så kan jag faktiskt känna någon slags acceptans när det kommer till min kropp och mitt utseende. Att jag ens vågar publicera det här inlägget är ju ett framsteg.

Sen när blev jag och mina texter så här personliga?

Likes

Comments

Åsikter och Tankar , Personligt

Fan vad det suger att veta att i princip hela mitt liv, mer eller mindre, så har jag alltid varit beroende av att jämföra mig själv som person och mitt liv, med andra människors liv. Dessa ''andra människor'' är inte vilka andra människor som helst, utan de är de människor som betyder mest och som alltid har spelat störst roll i mitt liv. Och om jag ska vara ärlig så suger det ganska mycket att också veta att dessa människor inte är mina vänner eller min familj och att det inte är deras åsikter jag bryr mig som mest om. Nej. Det är alla dessa ytliga personer, som lever sina fina, bästa, överklassliv med mer än 600 följare på instagram. De som bär lyxiga märkeskläder och har status på skolan, staden jag bor i och på sociala medier. Mitt liv har alltid kretsat kring den här typen av människor. Sorgligt va? Jag hatar ju det egentligen och tycker att det är värdelöst att jag slösar bort så mycket av min tid! Men jag har som något slags beroende och känner att jag ständigt vill och behöver veta hur de klär sig, vad de lägger upp för bilder på instagram, vilka de följer och vilka som är deras vänner. Sedan sitter jag där och försöker efterlikna deras livsstilar, vilket är så dumt. Varför kan jag inte bara fokusera på bättre saker än människor som får mig att må dåligt!?

Jag har alltid funderat över det och jag har aldrig kommit fram till något vettigt svar. Men jag kan gissa att det har att göra med mig och hur jag inte alls är nöjd med vem jag är i samhället jag bor i och vilket rykte jag har. För jag vet ju det, jag tillhör inte den kategorin med status eller med många följare på instagram. Liksom har man mindre än 500 följare så är man inte särskilt intressant. Jag vill och har alltid velat vara hon, hon som alla så gärna vill vara. Den som alla ser upp till och den som alla försöker efterlikna, precis som jag försöker efterlikna alla dessa ytliga människors liv. Det låter så sjukt när jag skriver det och när jag faktiskt ser de ovanstående orden framför mig. Men det är ju sanningen samtidigt som jag blir störd av den. Jag vill inte längre jämföra mig med dem. Jag vill och BEHÖVER verkligen sluta slösa bort min tid på egentligen, helt ointressanta människor. Jag känner mest, 2017, new year new me. Jag behöver förändring och det är nu.

Likes

Comments

Övriga texter

2015-10-29 16:25

Man vill ha någon som förstår dig och vet vad du känner. Någon som vet exakt vad du vill men samtidigt inte kan uttrycka. Någon som går igenom samma sak, någon som kan se dig rakt igenom och veta precis hur du mår. Någon som vet vad du vill och behöver få höra. Även om du vet att de orden du vill höra och de handlingarna du vill se bara finns hos dig och ingen annan, egentligen.

Jag vill ha någon som förstår. Inte någon som kan säga ´´jag förstår´´ och ge mig en tröstande klapp på axeln. Inte heller någon som ser på mig som om jag är den mest sårade människan på jorden. Jag vill ha någon som kan läsa mina tankar. Inte någon som har gått igenom vad jag känner och tänker utan någon som gör det samtidigt som jag. Någon som varje dag brottas med precis samma tankar och krav som jag gör. Någon som vet att man inte vill höra hur vacker, snygg, söt eller smal man är utan någon som vet att man vill höra andra saker. Andra saker som inte berör ens utseende.

Inte någon som berättar att jag är vacker precis som jag är, för det kan jag inte tro på.
Inte någon som säger att det kommer att bli bättre, för det spelar ingen roll.
Inte någon som ser på mig med tårar i ögonen och tycker synd om mig, för jag vill inte ha andras medlidande.
Inte heller någon som säger ´´jag förstår´´ för jag vet att du inte gör det.

Likes

Comments

''Från Hjärtat''

''Från Hjärtat'' jahapp, vafan, okej, vadå, ehh, kanske, roligt, tråkigt, vet inte? Nej, det är lite det som är grejen, jag vet inte heller. Det är ju snart nytt år och allt, och vad skulle inte passa bättre än att göra något nytt och börja om? Jag tänker att jag kanske borde börja bli lite mer seriös här och sluta vara så flummig och utspridd hela tiden. Ärligt talat, fastän jag inte vill erkänna det för mig själv, så är det här stället mer eller mindre min dagbok i princip. Det var från början meningen att jag bara skulle lägga upp texterna jag skrev, men det har inte riktigt blivit så. Texterna jag skriver blir mer och mer personliga, vilket inte längre gör mig något. Därför tänker jag sluta skriva saker som inte är jag, saker där jag har valt att skala bort halva sanningen och istället bara fokuserat på en del av den. Jag vill kunna gå tillbaka i efterhand om några år och läsa om hur det egentligen var och kunna minnas hela sanningen, inte bara en eller flera delar utav den. Men jag vet att jag gör så för att jag är rädd för att få läsare. För tänk om någon skulle råka klicka in på min blogg och läsa om mitt liv utifrån mitt perspektiv och tänk om det skulle råka vara någon jag känner? Tänk om den personen skulle se mig i verkligheten och kunna se rakt igenom mig och veta mina sårbaraste punkter? Ja, hur som helst, det är inte det som det här inlägget ska handla om. Eller jo, kanske lite.

''Från Hjärtat'' ska vara inlägg som jag ägnar åt ett ämne som jag kanske är lite extra berörd av just där och då i den stunden jag skriver det. T.ex ångest. Jag skriver ett inlägg om ångest utifrån mina erfarenheter och tankar kring det. Jag skriver ned alla tankar och åsikter och allt mellan himmel och jord som har med ämnet att göra. Istället för att jag ska sitta ensam en tisdagskväll och fundera för mig själv vad ångest är och varför vi har det, så skriver jag ned det på ett dokument så jag kan om några år, gå tillbaka och läsa om vad jag tänkte och tyckte just då. Förstår man principen? Ja, man kommer förstå när jag väl har skrivit några ''Från Hjärtat'' inlägg. Dock är jag ganska osäker på namnet så vet inte om jag kommer att behålla det eller inte.

Ojjj vad det här inlägget blev långt nu hihi, inte meningen verkligen. Och sen en till sak jag glömde skriva, dessa inlägg kommer skrivas på obestämda tider, i alla fall till en början. Jag kommer inte orka hålla mig till en speciell veckodag t.ex för då kommer jag bara bli stressad och inläggen kommer inte bli lika äkta om jag känner att jag behöver prioritera kvantitet framför kvalitet.


Likes

Comments

Övriga texter

Jag vet att mina inlägg är osammanhängande och att jag hoppar hit och dit mellan olika ämnen, att jag ibland skriver om verkliga saker medan vissa andra är berättelser, påhittade fast ändå äkta. Jag vill inte att det ska vara någon slags daglig uppdatering om mitt liv här där man kan följa allt jag gör och går igenom inlägg för inlägg. Nej, det var aldrig meningen så och därför ska det ej heller vara så. Nu är det snart jul i alla fall och för mig är det typ det finaste och bästa jag vet på hela året. Jag har en bra relation till julen vilket jag är otroligt tacksam över. Under julen försöker jag verkligen att tänka på det, och känna tacksamhet över de små sakerna. Jag vet att det inte är någon självklarhet för alla att fira jul med sin familj och vänner, att få massor av julklappar och äta sig mätt. Därför är det något jag uppskattar extra mycket under julen. Vissa människor firar inte ens jul. Och det är ok. Jag vill och önskar bara att alla, så många som möjligt därute är medvetna om de olika kontrasterna och är tacksamma för det lilla. :)

Nu tror jag att det kommer att ta ett tag innan jag börjar lägga upp riktiga texter igen. Va tacksam och God jul! ❤️

Likes

Comments

View tracker