View tracker

Bloggen ser för taskig ut, lustigt att jag inte trodde jag skulle bry mig om det. I tio år har jag faktiskt haft en annan blogg, den handlade också om mitt från-och-till dåliga mående men fungerade mer som en dagbok, förmodligen helt obegriplig för utomstående på grund av alla omskrivningar och metaforer. 

Ett drömscenario vore att jag tog på mig alla mina problem och bara flashade ut dem en gång för alla. BEFRIELSEN! Men också ÅNGESTEN! 

Men ser så mycket upp till andra som vågar. Visa bild på sig själv och skriva om ätstörningar, självtvivel, depressioner och destruktivitet. Ryggar tillbaka av att stava ut orden lite, hade sådana visioner om att lämna det bakom mig för längesedan. Men kanske får även jag bita i det sura äpplet och ta hand om det istället för att köra på. 

Mitt liv fungerar, jag jobbar en hel massa och kommer hem till sambo och lägenhet varje dag. Min familj är komplett, lever och mår bra. Vi har goda relationer, om än inte nära på det vis jag hade kunnat önska. Mycket inbillar jag mig har grund i mina år av kaos, nu vågar ingen peta i det hela längre och har troligen nöjt sig med att det mesta oftast verkar okej med mig. Vi är också en typiskt svenskt individanpassad familj. 

Idag är det tisdag och dagen har varit full av aktivitet och möten. Jag promenerar mellan dem och lyssnar på poddar om hetsätning och Tupac, kul att tänka på vad det säger om mig som person. 

Jag drack inget igår och planerar inte göra så idag heller, jag hoppas lite på att den sporre som jag kände i våras kickar in om jag håller mig en vecka eller så, särskilt över en helg vilket är lika med magi för mig. Sist funkade det så, och det som mest skulle vara ett experiment blev en tremånaders nykterhet som fortfarande gör mig stolt och förundrad. Men som sagt trillade jag ner i annan rävsax på köpet. 

Balans, balans, balans, mina drömmars verklighet. Mantrat som jag försöker mig på nu är att vara snäll mot mig själv. Det känns fånigt men kanske kan det gå. 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

​​Två veckor senare, detta går ju kalasbra. Men jag är fortfarande med på tåget. Måndag-torsdag är min bästa period, så inga skäl till att deppa just idag. Nedan mina söndagstankar som jag skrev på tåget igår, rätt och slätt eftersom jag inte har lust att censurera något mer. För idag får det låta precis så illa som det kändes igår. 

Man kanske skulle se det som ett reparationsarbete, där vissa delar behöver restaureras, ersättas och bytas ut. Då krävs det också att jag prövar mig fram för att se vilka bitar som passar, och vad jag kan träna mig till att klara mig utan. Det finns en koppling här till tanken att en vana kan förbli en vana även när själva roten varur den kom inte längre är ett problem. Själva vanan kan bli ett problem om den är dålig, även om man inte längre förstår eller kan relatera till dess orsak.

Jag är sugen på att förbättra mitt liv. Detta vet jag. Jag har en analys av vilka saker som saboterar för mig, och en åtminstone halvdan analys av saker som får mig att må och känna mig bättre, mer handlingskraftig. Utifrån är det löjligt enkelt att se vilka delar som helt behöver plockas bort. Ändå fastnar jag i startgroparna. Tar fart och kommer en bit, men återfaller. Det är lätt att luta sig mot att grundproblemet i allt detta skulle vara min självdestruktiva nerv, som sedan länge ställt till det för mig. Det tillsammans med en livströtthet och bristande framtidstro, skapar en soppa av dålig sömn, matslarv, för mycket alkohol och deppiga tillvaknanden under såväl vardag som helg. Mentalt mådde jag bättre utan alkohol, och kroppsligt gjorde det ju mirakel. Men snabbt vände jag mig mot andra destruktiva medel - maten - och gav mig helt hän åt en gammal trygg nedåtgående spiral. Stoppade denna "i tid" och är nu tillbaka där jag nånstans började, med sällskap av ett ledsnare sinne, tröttare kropp och stor känsla av misslyckande. Alltså är det värre än förut. Jag vill inte ta ärlig hjälp utan endast sådan hjälp som fokuserar på vissa bitar av mitt liv. Till exempel livströttheten och passiviteten. Men hur ska man förstå var det kommer ifrån utan att ha tillgång till den informationen som bara jag sitter på? Det blir lögn och fel metoder om inte allt kommer fram. Men det blir också, enligt min egen logik och önskan, fel metoder om man felaktigt fokuserar enbart på yttringarna som mitt dåliga mående tar sig - "livsstilsproblemen". Vem ser roten då? Den som inte ens jag själv känner till.Vad exakt får jag ut av drickandet? Tycker jag om känslan ens? Är det "myset" och kan det i så fall ersättas av andra alternativ? Nu minns jag inte filmer jag ser och vaknar upp med ångest och huvudvärk. Det faktum att jag överväger att försöka bli gravid för att "tvinga" mig själv in i någonting nytt och nyktert, säger kanske mer än något annat.

Likes

Comments

View tracker

Personligt

Talande att det första jag gjorde inom ramen för mitt "nya försök" var att ta en treveckorspaus. Kanske var det bra, för idag är jag ännu mer trött än vad jag var då, och som vanligt har jag lättare för att styra upp saker om jag känner att jag börjar få ont om andra alternativ. Sömnen går dåligt, jag slarvar hejvilt med kost och promenader (nåja), jag skiter i hur mycket jag dricker alltsom oftast och jag har konstiga känningar i bröstregionen. 

Förra måndagen trodde jag att jag skulle få min faktiska nystart eftersom jag var på ett läkarbesök med syfte att bli remitterad till ett samtalsteam. Jag klarade inte att vara helt ärlig, eftersom jag vill att de i sin tur ska ge mig ett ärligt försök, men jag lyckades lyfta en del saker. Hursomhelst var jag tydligen inte tillräckligt pepp på att börja ta tag i tillvaron, och en hel vecka till gick i samma tecken. 

Men nu börjar jag återfå den där tanken i bakhuvudet som säger mig att det är kul att vara glad, värt att känna sig mer bekväm, häftigt att vara nykter, stärkande att genomföra sina arbetsuppgifter under dagen. 

Med risk för att låta som att detta är en blivande nykterhetsblogg av en alkoholist under pågående insiktsprocess, måste jag för egen del skriva ut att alkoholen är ett problem. Den är ett problem i mitt liv på så vis att den förtar energi och fokus från andra saker, får oförtjänt mycket av mitt fokus, min tid och mina pengar. Ändå är jag fullt kapabel att leva nykter, vilket jag bevisade senast i februari - maj när jag levde helt utan alkohol. 

Det får kanske bli så då, helt enkelt, att alkohol får bli en mindre sexig komponent av bloggen. För jag behöver förhålla mig till detta på ett nytt sätt, särskilt om jag vill kunna leva ett liv med njutning så som ett glas rött eller en fredagscava.

Jag känner mig inte helt på G men jag kommer från och med idag ge detta ett nytt-nytt försök. Återkommer förhoppningsvis inte om ytterligare tre veckor. 

Likes

Comments

Personligt


Med den här platsen vill jag ge mig själv ett nytt, hederligt försök. Dra fram tabubelagda tankar, blotta och trotsa den tröttsamma stoltheten, och skapa någon slags motivation och strategi till att bättre förvalta livet.

Jag är tjugosju och strax tjugoåtta år, och jag hoppas att det ska få mindre betydelse allteftersom tiden går. Jag har nämligen börjat uppleva min första åldersångest kanske någonsin, och det visade sig inte alls särskilt behagligt.

Sedan jag var ungefär fjorton år har jag med olika medel saboterat mitt eget liv, ja, det låter väldigt dramatiskt och det har det stundtals, men inte alltid, varit. Mest har det handlat om ett obevekligt självförakt och efterföljande (och varierande!) destruktiva beteenden.

Åldersångesten och insikten om att jag under halva livet varit allt annat än min egen allierade har fått mig att vilja tänka mer ordentligt på vad jag egentligen kan göra åt saken, istället för att låta det bero. Jag är i det närmaste en antites till självhjälpsmetoder och hånar gärna populärpsykologiska floskler, men är samtidigt en ledsen människa som har väldigt svårt för att be om hjälp. 

Ett första försök, vilket jag hoppas att denna plats kan hjälpa till med, är att börja nysta i en formulering som håller och som faktiskt kan kapsla in vad det är som skaver.

Med andra ord: vad är mitt problem, egentligen?

Likes

Comments