Header
Everyday life, Ångest

Just nu sitter jag på ungdomsmottagningen och ska träffa min kurator. Träffar henne en gång i veckan parallellt med att jag träffar mr. psykolog för att kunna prata igenom allt annat som händer i mitt liv och inte bara panikångesten. Men det var inte det jag tänkte berätta om. Hur som helst, när jag gick uppför den lilla, branta backen mot busshållplatsen kände jag så otroligt starka känslor. Jag lever. Just nu lever jag verkligen. Jag är som jag vill vara. Jag är mig själv igen. Jag vaknar, äter en god frukost och går sedan ut i vårvärmen för att ta bussen till kuratorn. Solen skiner och jag lever igen. I'm back. Och den här gången i en ännu starkare edition. Försök hindra mig från att leva mitt liv på mitt sätt nu din lilla fuling. Det kommer bli en ännu tuffare kamp än sist. Jag kan dina knep och vet hur jag ska handskas med en sådan som du.

Likes

Comments

Everyday life, Ångest, Inspiration

Klockan är 21 och jag ligger redan skönt nerbäddad i bland täcken och filtar i min mjuka pyjamas. Jag har jobbat idag och det kändes extra tufft efter en natt med orolig sömn. Jag tror att det kan göra underverk för mitt välmående att ta ordentligt hand om de basala behoven som sömn och mat. Jag vill gå och lägga mig såhär tidigt och trötta mig själv med lite läsning innan sovdags. Och nu har jag ju dessutom så många bra böcker att ta mig igenom.

Och maten. Oj oj oj. Jag har inte varit snäll mot min fina mage de senaste åren. Känslan av att det bubblar i magen som man får ibland efter att ha ätit är det som triggar min panikångest allra mest. Mitt sätt att hantera det: äta så lite som möjligt. Och jag har också tvingat mig själv att inte äta för att skada mig själv under perioder. Tänkt att jag inte förtjänar att få äta. Men nu försöker jag verkligen. Dock har jag ett annat problem nu. Efter att jag började äta antidepressiva känner jag knappt nån hunger. Det är typ en biverkning av medicinen... Jag förstår att jag måste äta när jag blir illamående. Så nu försöker jag stoppa i mig lite mat då och då för att undvika illamåendet och göra magen glad.

Träning har jag också börjat komma igång med lite smått. Så skönt. Älskar känslan när kroppen är helt slutkörd och öm. Hatar dock själva träningen så där behövs lite motivation. Men jag är stolt över hur långt jag har kommit. Nu ska jag satsa stenhårt på mina nya rutiner och förhoppningsvis kommer jag bli mer energifylld och mindre ångestig när jag börjar få kläm på det här. Nu tillbaka till boken. Godnatt!

Likes

Comments

Everyday life

Puh. Nu har jag precis skickat in min tenta. Den har deadline om tio minuter... Oj, oj, oj, vilken slitig vecka det här är. I förrgår kompletterade jag en tenta och skickade in den. Idag skickade jag in en tenta. Och på fredag ska ännu en tenta ha skrivits. Dessutom ska jag skriva en kursutvärdering tills fredag. Igår jobbade jag hela dagen och tränade på gymmet på kvällen, och imorgon har jag fullt upp med psykologsamtal, möte på banken, IKEA och bilresa till Oslo. Hjälp. Dessutom skulle ju lingonveckan bestämt vara just denna vecka. Så här har jag suttit och slitit med ont i mage och rygg och ett sötsug som heter duga. Och inte nog med en massa rinnande strömmar från fiffi, jag har blött näsblod hela veckan också. FRÅN BÅDA NÄSBORRARNA. Antagligen stress. Imorse när jag vaknade var jag helt blodig under näsan. Då har jag alltså blött näsblod i sömnen. Herregud. Så nu gör jag egentligen helt fel som sitter här och skriver. Jag borde lägga mig i sängen, läsa ett par sidor i min bok om kvinnomisshandel (kul fritid, först skriva tenta om kvinnomisshandel, sedan gosa ner mig med en bok om kvinnomisshandel) och därefter bara släcka lampan, ta några djupa andetag och slumra sött. Så det ska jag göra nu. Godnatt!

Btw. Om du någonsin är mensdeppig, sök på "drop of blood cartoon" på google. Jag lovar att ditt humör komma stiga en smula i alla fall.

Likes

Comments

Everyday life, Guldkorn, Inspiration, Ångest

Här sitter jag, nyligen hemkommen från ungdomsmottagningen där jag träffade min kurator för första gången på ett och ett halvt år. Jag tänkte börja gå och prata med henne varje vecka eftersom jag känner att jag och mr. psykolog bara hinner snacka panikångest och jag saknar att kunna prata av mig med någon som inte mår dåligt av det jag säger. Så nu är det tillbaks till min kära Chicki som alltid bjuder på te. Och det bästa av allt? JAG ÅKTE BUSS DIT OCH HEM HELT SJÄLV! Och utan lugnande dessutom. Kändes så himla stort. När jag hade klivit av bussen och vandrade hemåt kunde jag inte sluta le. Gick runt som det lilla psyko jag är haha. Och nu njuter jag av att jag klarat av min lilla utflykt alldeles galant. Dagens belöning blev ganska stor. För att jag förtjänar det. En kopp varmt te och kakor (standard belöning) och lite härlig shopping. Jotex hade värsta erbjudandet fram till klockan 18 idag, halva priset på alla reavaror. Så jag beställde ett par söta och juliga kökshanddukar (det är aldrig för tidigt att handla julsaker!) och någon slags lampa/prydnad/ljusbox. Iiih. Spännande spännande. Nu ska jag återgå till tentaskrivande... Mindre spännande.

Likes

Comments

Everyday life, Böcker & Filmer


Jag har en ensam-hemma-kväll ikväll. Eller nja, helt ensam är jag ju inte, även om mitt sällskap ligger och slumrar så sött här i mitt knä. Efter att ha gjort lite plugg har jag de senaste timmarna varit helt inne i serien The 100. Jag såg första säsongen för ett par år sedan men efter det tappade jag bort serien bland alla andra serier. Och idag kom jag helt plötsligt att tänka på den, så himla glad för det nu. Nu finns det både en andra och tredje säsong så jag har många spännande avsnitt att plöja igenom. Ska börja på det sjätte för kvällen strax haha. Men sen ska jag nog försöka motstå suget att sätta på det sjunde och gå och få lite sömn. The 100 är i alla fall ett hett serietips för den som inte sett serien. Annorlunda och så himla spännande. Hela tiden.

Likes

Comments

Böcker & Filmer, Everyday life

Häromdagen skulle jag beställa hem kurslitteraturen till en kurs jag ska läsa i vår: Unga, sex och Internet. Jag kollade igenom listan över böcker. Såg att jag hade några redan. Andra tänkte jag att jag kunde låna på biblioteket. Allt som allt var det bara en bok som jag faktiskt behövde och ville köpa. Så jag gick in på Adlibris för att beställa den. Det slutade med att jag beställde sju böcker om våldtäkt och en om feminism. Alltså va?! Hur gick det till? Jaja, nu har jag mycket intressant men otäck läsning framför mig. Jag kommer ju bli helt dyster och mörk av att bara läsa om våldtäkter hela våren...

Likes

Comments

Everyday life, Ångest


Min plan var att fira nyår hemma med mig själv. Men ju närmare dagen, desto bättre blev jag i panikångesten, och när det började närma sig kände jag mig tillräckligt bra för att klara av att fira med L och hans kompisar ute på en ö i skärgården. Sagt och gjort. Så nu har jag lyckats festa, något jag inte gjort på över ett halvår. Detta var dessutom min första fest utan alkohol, vilket jag våndades lite inför. Förutom min ängslan på grund av panikångesten, tycker jag att fester är ganska plågsamma. Jag är definitivt ingen festmänniska. Därför kanske någon undrar varför i hela friden jag väljer att festa trots att jag är orolig för att få en panikattack och jag dessutom har för vana att lida mig igenom fester (lite överdrivet men nästan). Ja visst, jag hade kanske inga jätteförväntningar och trodde inte att kvällen skulle bli den bästa i mitt liv, men jag vill kunna gå på fester. Ibland är det snäppet roligare än att sitta hemma ensam. Och ibland gör jag det för andras skull. Därför ville jag utmana både panikångesten och den generella ångesten och gå.

Den här kvällen utmanade jag mig lite extra och tog själv initiativ till samtal, både med folk jag kände och med nya människor. Jag brukar tycka att det är jobbigt att prata med folk på fester för jag tänker att de egentligen inte vill prata med mig utan bara gör det för att vara artiga. Men den här gången var jag lite snällare mot mig själv. Jag är faktiskt en ganska spännande person. Och jag är söt och trevlig. Det är klart att någon av alla där faktiskt uppskattade att prata med mig.

Nyår blev mycket bättre än jag vågade hoppas och jag hade väldigt roligt och träffade många härliga människor. Och det är ett så mysigt ställe att fira på, där på ön. En stolt och nöjd tjej tackar för sig.

Likes

Comments

Everyday life


Idag har gått trögt fram. Jag sov och sov och sov. Efter att ha legat länge i sängen tvingade jag mig upp och åt frukost. Lite ärenden har jag lyckats uträtta men mest har jag plöjt igenom avsnitt av Teen mom UK. Pyttelite plugg, mycket stickande och kattmys. Och nu tänker jag avsluta med en stunds läsning i en ny bok. Efter en seg dag checkar jag och Tarzan nu ut. Godnatt!

Likes

Comments

Guldkorn, Inspiration, Ångest


Ett enkelt knep för att skapa mer njutning i vardagen är att unna sig små avslappningsstunder. Under eftermiddagen har jag suttit och bläddrat i en tidning och avnjutit en kopp vaniljte. Med lite tända ljus blir det genast mycket mysigare. För mig är det viktigt att då och då stanna upp i alla måsten och borden och bara göra något helt annat, något som kan absorbera mina tankar eller vad man ska säga. När jag har avslappningsstunder ska det helst vara aktiviteter som tar alla mina tankar så att jag får en paus i allt tänkande. Det var så jag menade. Rita, måla, lyssna på musik, hör på en ljudbok, meditera, träna, lägg ett pussel, ta ett bad, läs en bok eller bläddra i en tidning. Och försök att bara slappna av.

Likes

Comments