Jag tänker ofta på dig , dig som jag fick känna varje dag växa dig starkare och starkare för var dag i magen. Du växte varje sekund  och du fick en del av kropps massan som bygger upp en liten individ för att bli hel. Varje spratt å spark som talade om ”mamma” jag mår bra snart ses vi. 

I nio månader fick jag känna ditt liv. Känslorna kommer och går , för de mesta vänder jag på de tunga till de fina du gav mig, jag vill eller orkar väl inte längre må dåligt.

Du gav så otroligt mycke kärlek som stärktes mellan mig och din pappa.
Din storasyster som sörjde sin bror hon äntligen skulle få efter 13 år....

Jag minns mina känslor när jag tyckte de varit för lungt i magen, att jag våga inte tro på att du dog. Jag ville inte tro på att något var fel.

Jag va så rädd, rädd att få veta att du var död.

Mitt hjärta stannade å känslorna va tomma, ”välkommen ” till förlossningen ekar i mitt huvud och namnet Agneta som mötte oss i dörren vi fick ett rum en apparat efter apparat dras in i rummet , läkare och andra överläkare kommer in , de tar lång tid , min mans ögon fylls av tårar å jag förstår innan läkaren säger ordet... jag lägger in mina känslor och stänger av allt.... stirrar i taket på förlossningen å känner en enorm smärta, smärta som bara vill skrika.

Jag FÖRSTÅR. Jag vet nu han är död. Kan ni ta ut ”De döda nu” !!!!!!! Så går de inte till får jag till svars. Jag blir arg å skriket ”fattar ni inte” de finns något dött i mig ta UT de NU!

Jag gråter å sedan har jag minnes luckor i vad jag känner och gör. Jag vet att vi åkte hem med vår döda son i magen fullt fullgången för att möta min dotter .
Där hemma sitter alla å jag vill bara lägga mig ner å försvinna jag vill inte leva ....

Värkarna kommer igång kl 04.00 och vi åker on till 10.30..,.

Jag har kraftiga smärtor, jag får all bedövning jag kan få. Kroppen skriker å jag har minnes luckor och hur jag klarar av en förlossningen med vetskapen om att mitt barn är död vet jag inte hur jag klarade av de men vad har man för val. , han fastnar med skuldrorna i bäckenet då kroppen är livlös å jag skriker av smärta , man knäcker mitt barns skuldror för att få ut han han är ju död , jag får en varm luten människo kropp på mitt bröst å tårar rinner , jag vågar inte titta på mitt döda barn som nyss kommit ut. Han va alldeles varm. Mitt barn mitt älskade lilla barn va död. Det gör ont att skriva detta men de känns skönt för jag får nya krafter att orka fortsätta min resa med kärleken du gav
❤️💕
Jag har varit med om dig Engel Karl Martin Tack för att du gav mig förståelse för att man kan förändra sig som människa och du gav förståelse för att kärleken är störst
🙏🏻🌟 Du är min stjärna på himlen som lyser upp min väg jag har att vandra här tills vi möts igen

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

  • 5 Readers

Likes

Comments

När man helt plötsligt känner att orken försvinner man tittar på filmer man lyssnar på musik som gör att man stannar upp man lyssnar in sina innersta tankar och utifrån dom bubblar de upp känslor som gör att man blir omotiverad , lätt irriterad och ledsen. Är de tillåtet? Efter så många år? Efter att man byggt upp sitt mående med hjälp av psykolog , hälsocoatch och läkare?

Jag tänker att mitt liv inte ska bestå av sorg och elände bara och jag orkar inte tänka negativ längre för livet är verkligen här och nu. Efter allt jag fått till mig och lärt mig med åren känns många saker så tankspridda av de jag va då. Nu är jag fri från många jobbiga tankar men de man upplevt och fått med sig är ju den vi blir stöpt i. Jag har ALLTID ett barn mindre han är osynlig för min omgivning men inom mig lever han och de kommer han alltid göra och jag måste få gråta ibland men för de är jag ingen negativ person längre . Jag måste väl ändå få känna sorgen och sedan släppa taget , jag har ju så många frågor som jag måste få gråta med, efter gråten känner jag mig befriad och jag glädja åt att just jag fick bli Mamma åt min ängel åt min son Engel Karl Martin Nore f/d 2005-01-18

  • 7 Readers

Likes

Comments

För varje andetag jag tar för varje hjärtslag som slår i min kropp så kommer min son förevigat vara en sorg och saknad jag har med mig.

Snart 13 år sedan du dog men de jobbiga är inte att du dog utan det är att få leva resten av livet utan dig som är en enorm kamp. Jag försöker att inte tänka på de jobbiga utan faktiskt vad du gav mig , för du gav mig så enormt fin gåva och det är kärleken och förståelsen för livet här och nu. Man orkar inte krampa längre .... jag möter dig när min tid är över här.... TACK för att jag fick uppleva dig tack för att jag fick vara med om dig
❤️😘

  • 5 Readers

Likes

Comments

Det vankas julefrid, vart finns den? Jag känner mig låg och har alltid gjort de i 11 år , friden lyser med sin frånvaro och jag känner mig mer p mer ledsen. Men äntligen har jag fått proffetionell hjälp och knutar börjar lätta även om de är svårt så är det viktigt att få börja leva om från början med min sorg och allt innehåll som blivit.

Julklappar vad hade DU önskar dig i julklapp? Vilka hade varit dina intressen? Sorgen gör sig påmind om att du fattas mig 💞⭐ min älskade stjärna på himlavalvet

  • 16 Readers

Likes

Comments

En dag i taget lever i dag imorgon kan de vara borta. Jag vet inte vad jag ska känna . I januari är de 12 år sedan min son dog. Sorgen lever med mig inom mig förevigt och när jag i stundens skrivande sitter här så kommer tårarna. Det gör ont i hela kroppen. Tanken om att jag skulle haft honom här å fått känna hans egenskaper gör mig ledsen att de inte blev så.
Jag funderar hela tiden på hur livet skulle blivit . Men med mina tre andra barn som kom efter honom fyller mitt hjärta sju gånger om runt å kring mitt trasiga hjärta. Såret jag har där rivs upp å jag tillåter mig att vara ledsen det känns skönt. De gör att jag känner de så nära som om de hänt precis .... men när jag gråtit färdigt är jag helt slut. Å nya energier kan byggas upp.

Imorgon kommer vi å tänder ljusen för dig som alltid. För oss är de inte bara 1 dag eller 1 helg utan ständigt närvarande i allt vi gör å lever för.

❤️❤️❤️❤️❤️💕💕💕💕💕💕💕

Älskar dig in i djupet av mitt hjärta å jag hoppas vi ses när jag tar farväl av detta liv.

  • 4 Readers

Likes

Comments

Jag har funderat på ordet "ledare" vad är de? Vad betyder ordet?
Att vara en ledare är för mig någon som kan se å känna sin egna proffetion i sitt val av mål och yrke.
Jag saknar många gånger den här medmänskligheten hos många "sk chefer" för enligt mig är de mål man sätter i livet mot vad man önskar nå. Jag själv har aldrig haft de ambitionerna att bli chef. Aldrig heller en "ledare" .
Men jag är en ledare i form av pedagogisk ledare i barngruppen. Jag har även fått erfara att vara en ledare över mina närmsta kollegor med oerfarenhet son skall prägla deras arbeta sätt. Oroligt i börjar men nu går de hyfsat bra.

Jag saknar dock de hjärtliga från chefen den där glada värmande synen mot medarbetare som en "chef" ska ha för att få sitt skepp mot framtidens visioner.

Finns de sådana chefer där ute ? Dom är rätt få men jag har faktiskt stött på 2 st under mina år i förskolor .... men hör hur många kollegor får kämpa . Får riktigt ont i mitt hjärta. På riktigt gör de ont inom mig.

Ska känna efter :/ men nu e kg trött

  • 6 Readers

Likes

Comments

Känner att jag andas å jag lever , men saknaden eget min son finns med mig. Vi alla är olika och hanterar de här med sorg och saknad på olika sätt . Jag är av den sorten att jag VILL prata om mitt barn min ängel som inte fick leva här tillsammans med oss. De känner jag för att han är en stor del av vad jag är idag. Han har hjälpt mig att bygga upp mig från min svartaste grop jag fallit ner i till att klättra sakta upp ut avgrunden för att hantera livet igen. Han hjälper mig i otroligt många sammanhang i livet. Han hjälpte mig igenom mina graviditeter med hans syskon. Han hjälper mig att andas å ta in alla jävla sjukdomar jag får ha och acceptera dom från där jag är nu. Jag är här och nu å lever varje dag och inte i morgon utan här just nu. Jag bygger upp mitt liv igen efter att de raderats av många jag hållit kär . Jag kliver upp ur grunden som en starkare person med mer kärlek och förstående kring livet å alla som vill älska mig å min familj .

Nya möten är fantastiskt kreaktivt roligt och intressant . Tack alla nya liv jag möter ... kärlek till er alla där ute

  • 4 Readers

Likes

Comments

Vad gör man när man får besked om något att de finns inget botemedel för de? Tyvärr så är de så!! 😢 Jag kan bara inte förstå att de blev så här :( gråter mig igenom kvällen å hoppas det ska räcka för att tömma på de innersta känslorna. Gång på gång åker jag på en himla massa otur. Många säger att jag har tur i annat men i vad ? Jag känner att jag vill inget annat än att få må bra. Att få leva med friheten till livet. Vad gör man för fel? Men de är ju ingen döds dom men de känns tufft eftersom man inte vet utgången ... jag får leva som jag gör en dag i taget å fylla den med livet för jag vet inte vad de innebär ...... då de hittat mer av de sjukdomen jag har.... jag kan bara bita ihop å leva i nuet.

Ta hand om varandra för i morgon kan de vara försent ...

Många kramar från mig till er alla ❤️🙏🏼😢

  • 11 Readers

Likes

Comments

De är snart midnatt och jag känner mig trött, trött på alla tankar som far runt hela tiden.

Tiden med min Son önskar jag mig tillbaka, den lyckliga ovetande tiden. Min mamma sa en gång till mig att "Jag har gett er alla ett liv" de är ni som får ta hand om de hur ni än väljer. De har för följt mig så länge jag kan minnas . Jag lovar dig mamma att ta hand om mitt liv , men inland vill jag ge upp de förlåt 💞

  • 3 Readers

Likes

Comments

Livet fortgår oavsett om du vill eller inte, här och nu stannar de upp men utanför pågår livet för fullt. Jag känner att jag är väldigt trasig djupt inom mig och känner väl att jag inte är uppskattad. Jag känner mig ensam fast jag vet att jag inte är de. Utåt är jag en glad mjuk person som har nära till mina känslor. I allt jag gör står känslorna mig spratt i de jag gör. Jag kan skratta åt situationer som jag egentligen är rädd för eller gråta för att jag blir så glad eller blir arg för jag är ledsen osv. Detta har jag förstått att så är jag. Detta är Åsa. Men jag lär mig hela tiden.

Glädjen är viktigast att visa vänlighet inför allt jag möter. När de gäller mitt föräldraskap är jag harig men bestämd. Känner mig misslyckad å lyckad känner mig ledsen över att känslan ouppskattad , kanske de är så här? Att man aldrig känner sig tillräcklig för allt å alla.

Men en sak är viktigt att efter Engels död har jag tappat en bit av mig och den känner jag konstant saknad , livslusten finns men ibland vill jag bara sluta med min medicinering å ge upp , att låta cancern besegra mig för att få nå min son som bor i landet bortom oss.

/// idag är en sådan dag 😢

  • 13 Readers

Likes

Comments