Jag har endel minnesluckor från perioden när jag var gravid. Minns att vi var iväg i Mars/April och kollade på ett större boende. I Maj flyttade vi. Men innan vi flyttade var det vid ett tillfälle där ett av våra gräl urartade så det slutade med mig springandes från lägenheten och när Mats ringde ca 30 min senare hade han Polisen på besök. En granne hade ringt och varit orolig för mig. Jag tackade för att de brydde sig men det var ingen fara, mycket hormoner skyllde vi på.

Jag berättade inte om hur han knuffat in mig i väggen, om blåmärkena på mina armar där han hållit fast mig innan jag lyckades slita mig loss och dra från lägenheten, rädd för vad han skulle kunna ta sig till när han fick den där blicken.

Jag vet inte varför jag inte berättade för polisen och kunde fått hjälp. Jag har verkligen inget svar på det. Jag levde mitt i det men antar att jag då inte var redo att ta mig ur förhållandet än.. samt att jag nog inte ansåg mig helt oskyldig heller..


Jag har som sagt ett grumligt minne på i vilken ordning vissa saker hände nu. Men jag minns att när vi flyttat och bråk uppstod var första gången han kunde ge mig en snyting på armar, brösten och sparkar på benen. Han höll fast mig, brottades ner mig i golvet. Men han slog inte så det skulle synas något utåt..

När en vän frågade om han iallafall inte slår mig, då jag ringde och grät, var mitt svar jag slår tillbaka. Jag kan inte tänka mig hur det måste ha känts att få höra för min bästa vän.. Jag förstår inte hur hon mådde då. Jag ansåg aldrig då att det var så farligt, för jag gav igen, jag slog tillbaka och när han höll fast mig kunde jag bita honom för att han skulle släppa mig. Jag ansåg att jag inte var ett dugg bättre än honom, även om det jag gjorde var självförsvar..

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Efter nyår började graviditeten ge sig mer tillkänna. Jag var illamående på morgonen, det kändes svårt att inte visa på jobbet hur man mådde men ville verkligen inte berätta nyheten där innan jag var i vecka 13..

När illamåendet var som värst fick jag sjukskriva mig vid några tillfällen, skyllde på magsjuka vid nått tillfälle å när jag sedan blev förkyld skyllde jag på feber. Det värsta var dock att i samband med denna förkylningen blev jag riktigt illamående och fick inte behålla något av det jag åt. Jag kände mig liten och ynklig men ändå väldigt ompysslad och älskad. Mats ringde rådgivningen, han var så orolig för mig och det lilla livet i mig. Han gjorde egen vätske ersättning till mig men inte heller den lyckades jag behålla. Dag 5 gick vi till vårdcentralen, efter provtagning skickade de mig vidare till sjukhusets infektionsavdelning för dropp samt då de inte kunde komma underfund med vad jag åkt på. Där låg jag i 2 dagar innan de kom fram till att jag åkt på halsfluss och fick mediciner och så fick jag åka hem då jag hade börjat kunna få i mig mat igen. De ville dock hålla mig sjukskriven i en vecka men då jag inte ville visa mitt sjukskrivningsintyg på jobbet då de nämnde där att jag var gravid så gick jag tillbaka till jobbet redan efter helgen.

När jag låg inne på sjukhuset var Mats ofta vid min sida. Men ofta gick han I samband med att han fick samtal. Han sa att han sov över hos en vän, i efterhand fick jag veta att vännen var tjejkompis från nyår. Direkt jag sa nått om min svartsjuka blev jag dumhetsförklarad, han blev väldigt arg och kunde ta tag i mig hårt om jag sa nått som tyder på att han inte skulle vara trogen mot mig. Hans blick kunde bli "svart och hatisk" mot mig så oftast var jag tyst och mådde allt sämre psykiskt..

Det jag inte insåg då var att han inte bara var på mig fysiskt utan han misshandlade mig psykiskt..

Jag önskar så att jag skulle tagit mig iväg ifrån honom direkt jag insåg att jag var gravid. För som ordspråket säger så är det mycket bättre att vara singel än att vara i fel relation.

Jag önskar att jag hade dumpat honom direkt och om han hade fått reda på att jag fått barn skulle jag skyllt på nån annan. Dock vet jag ju inte heller hur det hade slutat.


En anledning till att jag inte bloggat på ett tag är att detta är väldigt jobbigt för mig, jag återuppleva hur allt varit men tror jag behöver detta innerst inne.

Likes

Comments

Lyckan var kortvarig. Bara några dagar efter att vi fått se resultatet att jag var gravid så var det dags för nyår. Vi hade nyårsfest hemma hos oss och med oss var det blandat med mina och hans vänner. Dock var en av hans kvinnliga vänner väldigt nära honom och jag insåg att jag började bli svartsjuk. Det syntes att han gillade att ha henne inpå och han var med med henne än mig denna kvällen. Det kändes så konstigt då han alltid var så svartsjuk på mig.


När vi gick ut vid tolvslaget gick jag med mina vänner och han med sina. En av mina vänner såg att jag frös och erbjöd mig sin mössa och vantar då jag var klantig och inte fick med mina. Direkt var Mats där. "Varför har du hans mössa och vantar på dig? Du får väll gå och hämta dina egna." Det var snart dags för tolvslaget så jag sa nej, jag vill inte missa tolvslaget. Jag vill ju fira det med dig. Fick bara kort till svar att vill jag fira det med han får jag ta av mig en annans killes kläder först. Sen gick han tillbaka till sina vänner, la armen om den där tjejen igen och såg så nöjd ut över att få mig bli ledsen vid tolvslaget.

Jag tackade för lånet av mössa och vantar, jag valde att frysa för att han skulle se att jag ville ha honom och ingen annan. Hans ordval fick mig att må dåligt, han fick allt att låta som att allt jag gjorde var fel. Jag fick inte vara nära mina killkompisar, inte låna mössa och vantar för att jag frös, men han fick stå där med armen om sin tjejkompis.

Jag förstår inte varför jag inte bara drog med mina vänner där och då och slängde ut Mats. Livet hade nog blivigt betydligt bättre. Men nej än hade jag inte kraften att göra det, jag ville att vi skulle bli en familj.

Mina vänner insåg denna kväll att jag var gravid då jag inte drack något och det märktes på dem alla att de inte tyckte att det var en bra idé att behålla.

Jag ångrar dock aldrig att jag behöll mitt barn. Dock ångrar jag att jag inte gjorde saker på ett annat sätt..

Likes

Comments

Bara dagar efter julafton insåg jag att mensen var sen, jag hade ett test liggandes sen ett tidigare tillfälle då jag trodde jag var gravid med den kille jag hade innan jag träffade han jag flörtade med.

Tog testet i smyg och insåg att jag var gravid. Jag kände mig tom, tankarna flög runt i mitt huvud. Vad gör jag nu?

En av mina första tankar var: Jag måste göra abort! Men nästa tanke blev: Hur faan ska jag kunna göra det utan att han får reda på det?

Jag förstod ganska snart att jag skulle bli hatad om jag gjorde en abort, samt att jag har gjort det en gång tidigare när jag var 16 år och det är något jag aldrig skulle vilja uppleva igen. Det vore dock det smarta valet men efter några dagar insåg jag att jag inte kan göra det så började prata om mina "misstankar" att jag kanske är gravid så vi tog ett test tillsammans. Han var överlycklig när resultatet visade att jag var gravid och där och då blev jag med glad, nu skulle allt bli perfekt. Vi skulle bli en familj, inget skulle kunna splittra oss nu för nu förstår han ju att jag vill ha honom och ingen annan...

Likes

Comments

Julen kom, för mig har alltid julen förknippats med närhet/ömhet för nära och kära. Vi skulle fira julen hemma hos oss i den nya lägenheten tillsammans med mina bröder samt en av hans bröder. En tradition jag alltid haft är uppesittarbingo den 23:e december, så det skulle det även bli detta året.

Mina bröder var där samt hans bror och en god vän till Mats. Jag och hans vän Linus stod i köket och pratade när Mats kom in med ett argt uttryck i ansiktet och tyckte att Linus borde gå hem om han ska stå i köket och flörta med mig.

Jag sa till honom att vi pratar om jobb samt att jag frågat hur Linus tänkte fira julen. Då blev Mats arg på mig och undrade varför jag bryr mig om det, ville jag fira jul med han eller? Han tar i samma veva tag i Linus för att dra honom ut ur lägenheten. Nästa stora gräl var igång..

Jag sa till honom att låta Linus vara och då ser jag hur han trycker upp Linus mot väggen i hallen jag tar tag i Mats varpå han vänder sig om och knuffar in mig i väggen. Mina bröder samt hans bror kommer in i hallen och försöker dela på Mats och Linus. Hans bror får med Mats in till köket. Jag gråter tar bilnyckeln och säger till mina bröder att vi kör hem Linus. Min ena bror väljer att stanna kvar i lägenheten medans den andra blir med mig och Linus. Vet inte hur många gånger jag fick höra från Linus den kvällen att jag måste lämna Mats innan det blir värre. Mats hade förlorat en vän, jag hade fått en ny. Men vi viste båda att så länge Mats är med i bilden kommer vi aldrig kunna umgås när inte han är brevid och hör exakt allt vi säger..

Jag viste här och nu att jag borde lämna honom men jag visste inte hur samt att jag fortfarande var kär i honom och om jag bara visade honom att det bara är honom jag vill ha så kommer ju allt bli bra. Allt var mitt fel, eller?


Likes

Comments

Jag insåg ganska snart att han ofta ville ha mig nära, han ville vara i mig ofta och då helst oskyddat. Han ville skapa en familj med mig och jag kände lycka. Här hade jag en framtid. Han ville ha mig och ingen annan, han ville vara med mig jämt och visa för alla jag känner att jag var hans.

Vänner kunde vara på besök men ville han ha mig så såg han till att jag skulle bli upphetsad och "släppa till". Släppte jag inte till trodde han att jag inte ville ha honom och det var ju inte så jag ville att han skulle känna så jag släppte till varje gång. Det kunde till och med vara när min familj var på besök. Jag inser nu hur lurad jag var, han ville visa alla att han ägde mig, han kröp sakta in psykiskt och bröt ner mig. Så sakta att jag inte insåg, eller ville jag inte inse?

Jag vet inte längre vem jag var? Han var alltid där och jag minns en enda gång när jag träffade en vän utan honom, det var i början av december. Jag och min bästa vän (Elsa) skulle handla julklappar. Från att vi sågs tills att jag åkte hem hade jag Mats i telefonen, om inte via samtal så via sms. Han var säker på att jag träffade någon annan då jag inte ville ha honom med, men allt jag ville var att få köpa en julklapp till honom. Vi grälar för första gången på riktigt och han fick mig att må riktigt dåligt över hur illa jag behandlade honom. Allt han ville var ju att umgås med mig men jag stötte bort honom.


Jag vet idag hur sjukt det här låter, men det var så han fick mig att känna, där och då. Jag önskar att jag slängt ut honom men det gjorde jag tyvärr inte. Utan jag lät honom att bryta ner mig bit för bit.


Likes

Comments

Jag valde Mats och nu ville han vara med mig jämt när jag inte jobbade. Han stod just nu mellan arbeten (var aktivt sökande om man frågade honom men...) och hade därmed all tid över till mig när jag var ledig.

En kollega till mig skulle gå i pension, vi skulle tacka av henne genom en middag en fredagkväll. Jag berättade för Mats att jag skulle delta på avtackningen så att vi fick ses under helgen istället. Han blev ledsen, vad skulle han göra en fredagkväll utan mig?

Jag tyckte han var krävande men samtidigt kändes det så gulligt att han så gärna ville vara med mig så jag lovade att hämta honom när middagen var klar. Hela middagen fick jag meddelanden om hur han saknade mig, hoppades att vi skulle vara klara snart.

Jag hämtade honom direkt vi var klara på middagen och efter den helgen flyttade han in, utan att jag hade haft nått att säga till om, men jag sa inte ifrån vilket jag borde gjort. På måndagen när jag skulle till jobbet frågade han om han inte kunde få stanna hos mig när jag jobbade för han skulle ju ändå få komma när jag slutat så han fick låna en nyckel av mig ifall han ville gå ut. Denna nyckel fick jag inte tillbaka då det var samma visa dagen efter och då hade han hämtat dit sin dator samt sin tv när jag var på jobbet. Han tyckte det var lika bra att ha den där då han ändå var hos mig jämt. Det kändes som det hade gått för fort, ändå satte jag inte in bromsen. Hade jag gjort det hade jag kanske redan då fått sett hans sanna jag men det gjorde jag inte.

Jag fick bara några veckor efter att han flyttat in besked att jag fått en annan lägenhet jag sökt, jag hade inte råd med lägenheten jag hade speciellt inte nu när jag var tvungen att betala maten för oss båda. Vi skulle få flytta till en mindre lägenhet på samma område. Det kändes bra. Då skulle vi ha en lägenhet som kändes mer som vår. Allt skulle bli bra, trodde jag..

Likes

Comments

Det tog inte lång tid innan en kollega fick hans nummer (låt oss i fortsättningen kalla honom Mats) för att lämna vidare till mig. Funderade kanske en sekund på om jag verkligen skulle skriva till honom men vad kunde hända? Så ja, det var nog endast en sekund, sen var första sms:et skickat och spiralen skulle bara börja.

Det framkom att Mats sett mig på ett annat ställe än mitt jobb från början, han trodde då att den kille jag alltid umgicks med där var min pojkvän, men bara dagar innan Mats kom in på mitt jobb så hade han frågat efter mig i en grupp på facebook för vårt gemensamma intresse. Killen jag umgicks med är snarare en väldigt god vän och arbetskamrat till mig, det var dessutom han som blev kollegan som fick lämna numret till mig.

Vi skrev inte många dagar innan vår första date. Allt gick mycket fort just nu. Det var nytt och spännande och trots varningarna kunde jag inte tro att det kunde vara så farligt som alla ville få det att låta. Jag var dum och naiv men jag trodde att alla människor kan förändra sig, min syn på andra människor idag är inte alls densamma längre.

Allt Mats skrev/sa var precis det en tjej vill få höra. Han var charmig, bjöd på maten och hade med blommor. Han berättade om det liv han levt, det liv jag blev varnad för, men berättade också om hur han tagit sig ut det och nu var en annan människa. Jag var inte van vid denna uppmärksamhet som jag nu fick dag som natt, jag blev förblindad.

Jag flörtade fortfarande med den här första killen (vi kallar honom Tom). Vi hade filmkvällar och tog långa promenader och hade hett sex. Jag var osäker på hur jag ville ha det med Mats, saker skedde lite för fort just nu. Träffade hans mamma inom första veckan efter vi hade haft vår date. I maggropen kände jag nog att något inte var helt rätt men samtidigt var jag så glad för Mats ville vara med mig jämt, han ville ha mig!

Vid ett tillfälle som Tom var med mig till vårt gemensamma intresses evanemang och då planerade jag, Tom samt några vänner till mig en filmkväll, då kom Mats fram till oss umgicks med oss och funderade på om inte han kunde komma på filmkvällen. Jag var osäker men han såg så ledsen ut när jag först sa nej, så han fick bli med tillslut. När han skulle till bussen var han osäker hur han skulle gå och bad mig följa honom. Det gjorde jag och under promenaden till bussen fick jag höra vilken looser Tom är som inte änns försökte få ha mig själv. Fick även höra hur ont det gjorde för Mats att se mig men inte få ha mig så han gav mig ett ultimatum, Tom eller Mats?

Jag viste ju som sagt att ingen framtid fanns med Tom så jag valda Mats och avslutade flörtandet med Tom samma kväll.

Nu i efterhand är jag helt säker på att detta ultimatum hade han planerat sen första dagen när han fick veta att jag hade en flört, han är intelligent, han hade nog en plan för allt. Endel anser att han är en psykopat. Kanske är han det, mycket stämmer in på han.



Jag önskar följande av er som läser: har ni några frågor så ställ dem gärna. En anledning till att jag nu börjat blogga om detta är för att jag ska få en möjlighet att få ur mig allt som hände, sortera rätt mina tankar och minnen från den här tiden och bearbeta allt jag upplevt för att må bättre i framtiden. Men jag vill göra det på ett sätt så att ni som läser kan förstå, känna av hur det känts och framförallt lära er av mina misstag så att ni inte behöver uppleva det jag gjort. Önskar att ingen någonsin ska behöva uppleva det jag upplevde.

Likes

Comments

Jag jobbade och helt plötsligt var han där, han försvann lika fort som han kom men han frågade vad jag heter och jag blev nyfiken.

Vem var han? Varför ville han veta vad jag heter?

Dagarna som efterföljde såg jag honom fler gånger men han tog ej kontakt med mig, däremot pratade han med kollegor till mig. Redan nu blev jag varnad för vem han var, men han hade sett mig och fått mig att bli nyfiken.

Vem är han innerst inne? Jag har fått höra vem han var, men vem är han nu?

Jag var i ett stadie i mitt liv som jag inte var så van vid. Jag hade en egen lägenhet, 2 killar som visade sitt intresse för mig (en jag tyckte om men visste att inte framtiden fanns med samt en som jag inte hade nån koll på vem han var) det var spännade. Jag var ung, singel dock blond och blåögd med...

Likes

Comments

Jag hade precis tagit mig ut ur ett förhållande där vi växte ifrån varandra, jag längtade efter närhet och att bilda familj medans han trivdes med livet vi hade (festa med sina vänner och inte ha för stort ansvar).

Jag hade en flört med en kille men jag visste att det inte skulle bli seriöst då han inte heller ville bilda familj på många år. Men jag trivdes med livet, långa promenader i regnet med heta kyssar och den värme som spred sig när vi kom in igen efter en sådan promenad..

Om jag visste då, vad jag vet idag, då hade jag nog stannat kvar i det flörtiga livet ett tag till.

Likes

Comments