View tracker

I flera års tid har jag levt i tron att det är "hittepåsjukan" Fibromyalgi jag har. Efter en attack med vansinnig ryggvärk som gjorde att jag varken kunde sitta, ligga eller stå hamnade jag på akuten i Enköping. där gjordes en skiktröntgen som visade förändringar på kotorna i bröstryggen, en kotförskjutning i ländryggen och trasiga kotbågar. Blev skickad vidare till ortopeden som direkt blev jätte intresserad av mitt fall efter fynden på röntgen så han skickade mig till magnetröntgen (vilket jag skrivit om tidigare) svaret kom. Ortopeden var mer uppspelt än innan å viftade glatt med pennan när jag kom in i rummet! "vi har en diagnos" sa han lite väl glatt för min smak hehe. "det är Bechterews sjukdom du har" jaha... å så vadå? tänkte jag, ja det förklarar ju hur jag mår. Röntgensvaret från MRT löd i alla fall "benmärgsödem i SI-lederna och usurer" (vilket mer eller mindre betydde att skelettet är urholkat typ, trasigt..) förklarar ju varför det knäpper å har sig å varför jag inte klarar av att ligga på rygg.. mitt illamående, tröttheten, värken, stelheten, svullna leder, stelhet i nacke med tillhörande huvudvärk/migrän, sömnlösheten ALLT har fått sin förklaring! Denna sjukdom är vanligast bland män, ca 0,5% av Sveriges befolkning lever med detta och det är ca dubbelt så många män som kvinnor, finns viss ärftlighet och det är reumatiskt så nu väntar jag på att få komma till reumatologen för att kunna få hjälp med rätt behandling. Inte nog med detta kan min diagnos vara det bästa som hänt min mormor, hon har vart sjuk och ingen har vetat vad det är hon lider av, att det är en reumatisk sjukdom har dom kommit fram till med inte vad det är så nu ska hon ta upp med sjukhuset vad vi tror och hoppas att även hon kan få hjälp att må bättre. Jag är så jäkla glad just nu!! trots att det samtidigt känns oerhört jobbigt att veta att jag är sjuk för resten av livet!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Elias har sen han föddes haft problem med reflux, detta har blivit bättre med åren men har medfört vissa komplikationer. Nu äter han inte längre Nexium utan klarar sig utan då han nu bara får små uppstötningar vid vissa tillfällen. Däremot äter han nu mer Movicol 2 ggr/dag.. Den 15/11 ska han opereras för en biverkning eftersom magen inte jobbar riktigt som den ska har saker dykt upp där dom inte ska vara. Jag är så nervös inför sövningen! själva ingreppet oroar mig inte alls men just det där att se mitt barn försvinna å sedan tas i från mig.. Nu får ni som jag hålla tummarna att det går lätt, snabbt och smärtfritt.

Likes

Comments

View tracker

Dagen startade med migrän, snabbt upp å ta en Sumatriptan. Jag hade tur idag, det gav sig. på med kläderna, snabbkaffe samtidigt som jag bytte blöjor å gjorde mig iordning, så ut genom dörren i den friska oktoberluften. Fick Liam med mig som sällskap, väldigt roligt! väl inne på enköpings lasarett anmälde jag mig (1 timme före utsatt tid) fick jag komma in nästan på en gång. Svara på frågor, klä av mig, på med gröna rocken å sen in i skräckkammaren. Att komma in i rummet å se det där långa trånga röret jag skulle skickas in i gav mig lite ont i magen, men med en fånig rosa mössa på huvudet, musik i hörselskydden och i ryggläge på britsen körde vi igång, 35 minuter av totalt stillaliggande, dundrande, tjut och skrap i maskinen senare var det klart, nu sitter vi äntligen på bussen hem! om en vecka får jag svar, hoppas svaret som kommer blir ett som kan hjälpa mig få svar på alla frågor och en diagnos.

Likes

Comments

​Kanske ett lite gladare inlägg efter mitt gnälliga.

Jag ska börja plugga! först ut blir matematik, svenska och engelska, i November ska nästa ansökan in och går allt bra kommer jag till sommaren 2018 vara utbildad undersköterska. Nu har jag gett mig f*n på att jag ska bli klar med den förbannade skolan!jag gick aldrig ut grundskolan å struntade helt i att plugga vidare efter, sen kom barnen, ströjobb här å där mellan graviditeterna men nu när jag är klar med den biten i livet känner jag att jag gärna vill nli något när jag blir stor! jag är "bara" 28 år gammal än så jag har "hela" livet framför mig! Jag längtar så tills jag får börja!

Vi har även firat lite födelsedagar här hemma! Elicia fyllde 6 år den 25/9 och Elias fyllde 4 den 29/9. nöjda glada barn blev det med all uppvaktning, presenter och tårta 

Likes

Comments

Många misstar mig för blyg, andra för otrevlig, en tredje part kanske tycker jag är tråkig, å ja, jag kanske är alla dessa saker. vem vet.. Jag vet faktiskt inte själv vem jag är, jag är osäker, har tappat bort mig själv någonstans i livet och jag kan inte hitta tillbaka. Jag hatar att vara ensam, men håller mig ofta för mig själv för att jag inte vet om den jag umgås med kommer tycka jag är tråkig. Jag kan ha svårt att hitta saker att prata om, eller nä, jag låter bli att prata om saker för att jag inte vill tråka ut någon! Inte har det blivit bättre med åren heller. Önskar så att allt detta bara försvann, har jag misslyckats? vart vänder det? Livet har gett mig svåra hinder, men samtidigt vill jag inte klaga för mycket. Det finns dom som har det så mycket värre än mig. Några bitar har trillat på plats, andra gör det snart men kommer jag någonsin bli mitt glada spralliga jag igen? jag är så glad att jag har barnen och hundarna som fyller mitt liv med glädje, skratt och kärlek som så desperat behövs. Jag har även valt att ha många barn, varför? jo, jag har ända sen jag var liten velat ha en stor familj, en riktig familj! Inte en sån där trasig som jag sjäv växte upp i, utan en hel. Ni vet mamma pappa barn, men men man kan inte få allt här i livet. Känns som enormt misslyckande när man hade planerat på att leva hela sitt liv med en person och det visar sig att detta är omöjligt. Jag låter som jordens största gnällspik, men men! någonstans ska jag ju kunna öppna mig, Om några veckor är skilsmässan klar och några stora saker kommer att hända, det nästan vrider sig i magen av spänning och oro. men snart kommer alla svar. Jag kommer gå ur allt detta i slutändan med huvudet högt, jag vet att jag gjort allt jag kan, men det räckte inte!

Likes

Comments

Elicia fyller 6 år i september, i fredags tappade hon sin första tand å självklart kommer ju tandfen med en guldpeng! i lördags tappade hon en tand till, självklart kommer ju tandfen igen med en guldpeng! igår kom hon och berättade att tandfen måste komma snart igen för det är ytterligare 2 tänder lösa.. fattig blir hon, den där tandfen aldrig har kontanter! gäller att hon börjar ha en gömma med guldpengar nu!

Likes

Comments

förra söndagen brände hon väster hand på strykjärnet, blåsor och sår på 3 fingrar och i handflatan som resulterade i lindad hand och läkarbesök för omläggning några gånger. Hon klarade det väldigt bra! hon är en tuff liten tjej som ser utmaningar och lösningar i alla motgångar. I fredags blev hon äntligen av med hela paketet på handen å gissa om hon var lycklig! Sen kom fredag em....

Meja Elicia och Elias leker och jag sitter med dom på golvet med William i knät som tycker det är jätteskoj å se på när syskonen skrattar å leker. Sen vill Elicia hjälpa Elias fixa vatten i köket, Meja vill följa med men får inte för syrran. Elicia ska skynda sig att stänga dörren och jag hann inte öppna munnen för att säga att hon skulle låta bli förens jag hör ett illvrål. Dörren är stängd och Meja sitter fast, jag öppnar dörren och blodet rinner längst med handen och armen och bildar en pöl på golvet. Jag fick panik, allt blod gjorde ju att allt såg mer dramatiskt ut än det var, snabbt till vårdcentralen där dom konstaterar att det är ett ganska djupt jack i fingertoppen och klämskada på nageln, blir tejpad och kallad på återbesök på måndag, (idag). Väl där imorse ser dom att jacket går från mitt under nageln hela vägen runt till mitt under fingertoppen, antagligen ingen krosskada i fingret men osäkert om det kommer bli några framtida men om det blivit nervskador. Återbesök igen på torsdag för ny kontroll och omläggning. Mitt stackars lilla otursbarn <3

Likes

Comments

Nu närmar sig hösten med stora kliv, det känns. Luften är frisk, kvällarna blir allt mörkare och snart är september här. Jag älskar hösten, det är min favorit årstid med alla sina underbara färger.

Igår började barnen skolan, Liam började 3an och jag tror han saknat alla kompisarna. Nytt för iår är att han börjar musikskolan, han har valt gitarr till min lycka, han ser verkligen fram emot det så nu ska vi bara hitta en bra gitarr till vettigt pris.

Elicia böjade förskoleklass och älskar det! så nu har jag för tillfället vara 2 barn på dagis, William står på kö till att börja i januari.

I september har vi 2 födelsedagar att se fram emot, Elicia fyller 6 å Elias 4. vad köper man?! det blir svårare och svårare för varje år att hitta på presenter..

blev lite blandat det här, over and out för den här gången :)

Likes

Comments

Livet kunde vart värre, men det här är helt klart den värsta tiden jag upplevt i mitt liv. vill bara att allt ska vara över

Likes

Comments

10 november är betänketiden för skilsmässan över, känns som det datumet är år bort. Att kunna börja om på nytt är aldrig lätt men jag vet att det här är det rätta för mig. Allt är så rörigt, bostadsutsikterna är inte speciellt ljusa för någon av oss med köerna som är, och med 5 barn kan man inte ta vad som helst, alla måste ju få plats.. hur orkar man? att bo under samma tak, att skaka av sig tjafs och bråk, att dölja hur man mår för barnens skull? vill bara att allt det här ska vara över nu..

Likes

Comments