Flyttandet pågår för fullt och helt ärligt känns det inte som jag har koll på speciellt mycket alls... Jag lovar er. Det är när man flyttar som man inser hur mycket grejer man verkligen har 😅

Just nu sitter jag här och äter en ägg- och skagenmacka bland flyttlådorna (fin kombo ju 😂). Om några timmar kommer min syster ut så ska vi packa ner det sista av mina grejer och även köra lådor. Senare i kväll kommer min pojkvän och hans föräldrar ner och hämtar mina möbler som jag ska få förvara hos dem tills jag och syrran får tag på något större. Sedan framåt natten kommer mamma och pappa ner. Så morgondagen kommer gå till att flytta ut det sista av deras saker samt städa huset (måste ju se fint ut när de nya ägarna kommer 😊). Vi hoppas på att bli klara imorgon men annars får vi ta lite på söndag också.

Förutom att packa och flytta grejer i veckan har jag även hunnit med en arbetsintervju (väntar på besked) och ett möte på arbetsförmedlingen. Så när allt flyttande lugnat ner sig lite (och jag har tillgång till WI-FI igen) har jag ett stort projekt med att fixa i ordning med alla papper och olika intyg.

Under hela veckan har jag gått på nått sorts högvarv trotts att jag rent psykiskt är extremt trött. Det är lite som att hjärnan vill gå i dvala, medan kroppen vill ut o springa ett maraton. Så det har inte blivit så mycket sömn denna veckan. Detta gör att jag blir en aning lättirriterad, så det gäller verkligen att hålla tungan rätt i mun när jag är omgiven av dem som hjälper mig. Det sista jag vill vara nu är otacksam. Jag menar utan dem skulle ju situationen vara så mycket värre än den är - så det är jag tacksam för. Aldrig att jag skulle klarat detta själv.

Här om natten när jag inte kunde sova, skrev jag på min Instagram att jag filade lite på några special inlägg. Dessa är inte helt klara än men jag har som mål att dem kommer läggas ut någon under nästa vecka. Redan nu kan jag säga att dessa inlägg kommer vara väldigt personliga och det jag skriver där är för mig ganska jobbigt att berätta om. Det ena kommer handla om min sjukdomshistoria med min celiaki. Det andra kommer handla om psykisk ohälsa på ett eller annat sätt (svårt att säga exakt i nuläget). Syftet är INTE att jag vill ha någon som ska tycka synd om mig - det vill jag faktiskt inte veta något av. Det som hänt har hänt och det är inget att göra åt. Det bara att bearbeta det och gå vidare. Anledningen till att jag väljer att dela med mig av dem är dels en slags självhjälp för mig (att våga prata om det. Även om något är bearbetat kan det fortfarande vara jobbigt att prata om) men även för att jag vill vara här för er som inte mår så bra och visa att ni inte är ensamma. Jag ber er därför ha ett öppet sinne när ni läser samt ha i åtanke att det som skrivs enbart bygger på personliga erfarenheter. Tack på förhand 😊

Nu måste jag tillbaka till att reda ut kaoset.
Hej så länge! ✨

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Suprise! Bloggen har äntligen blivit uppdaterad - YEAHY! 😃 Hoppas ni gillar förändringarna i layouten 😊 Har försökt hålla en ljus layout då jag vill skapa en välkomnande och förhållandevis positiv miljö - trotts många jobbiga och tunga inlägg. Vet att jag lovade att uppdatera så snart som möjligt när jag startade bloggen, men saker och ting har varit lite mycket på sistone och livet har fått komma i förhand - precis som det ska får göra. Detta år har hitintills inte varit en höjdare utan jag har som jag skrev i ett tidigare inlägg inte mått speciellt bra utan har haft väldigt mycket ångest, varit förkyld och haft väldigt lite ork.

Under veckan som varit har jag skickat iväg flera jobbansökningar, men även varit mycket tillsammans med min pojkvän och hans familj. Något jag tyckt varit väldigt skönt, då vi inte varit tillsammans superlänge och de alla har fått mig att känna mig så otroligt välkommen. Igår kväll var vi på släktkalas tillsammans med hans mammas släkt, då hans mormor fyllt 75. Det var en väldigt trevlig och avslappnad kväll. Det är verkligen så otroligt underbart när så många människor samlas i glädje för att fira och ha trevligt tillsammans!😊 Stämningen var så otroligt avslappnad och atmosfären fylldes av skratt. Det skadade ju inte heller att maten var helt fantastiskt god! (Många omtagningar blev det 😉)

Idag avslutade vi dagen med att gå på en jul- och nyårskonsert i Döderhultskyrkan. RIKTIGT MAFFIGT då det är en stor stenkyrka med välvda tak och tonerna verkligen fyllde hela lokalen! 😃 Orkestern och körerna var så duktiga och samspelta. Det lätt så vackert! 😍

Det har varit skönt att ha en (i stort sett) ångsetfri och avslappnad helg mitt i allt kaos. Nästa vecka kommer inte bli lika avslappnad då det snart är flyttdags och jag inte riktigt kommit igång med allt packande. Åååh vad jag inte ser fram emot att bära massa lådor igen - ska bli så skönt när allt flyttande är över....

Till tonerna av "Unchanged" av Eli Young Band säger jag nu godnatt! ✨

Likes

Comments

Hej allihopa!

Årets första dagar har mest spenderats i soffan tillsammans med pojkvännen och serien Vikings. (Riktigt spännande serie! 😊) Rätt skönt och mysigt faktiskt, men tyvärr hade det kunnat bara bättre. De första tre dagarna nu på det nya året har varit präglade av förkylning och av ångest... direkt när jag vaknat har den slagit emot mig och liksom hängt sig fast på mig som en dålig odör. Vad jag än gjort har känslan ständigt funnits där i kroppen. Det har varit svårt att förklara nedstämdheten och tårarna och hur skulle det inte kunna vara det. Där har jag suttit i en soffa, under ett varmt o skönt täcke i famnen på den varmaste och mest kärleksfulla kille jag vet - och hela kroppen var krupit av ångest. Hjärnspöken har grävt fram minnen jag inte velat tänka på och tårarna har runnit...

Ett specifikt minne som jag av någon anledning tänkt mycket på de sista dagarna, är det där jag fastande på bussen som liten. Jag måste varit 9-10 år gammal och hade varit med skolan på slöjd. Vi åkte alltid i en sån där stor buss mellan skolan med slöjdsalarna och hem... På hemvägen gick jag alltid av längs vägen, då bussen körde förbi vårt hus. Men den dagen när jag skulle knäppa loss bältet ville det inte lossna. Jag kämpade med att komma loss men det gick inte. Förfärat såg jag bussen åka förbi vårt hus. Bussen han nå slutstation innan jag äntligen kom loss. Jag minns hur jag grät, men att det inte dröjde länge innan mamma (som turligt nog sett bussen åka förbi) kom o hämtade mig.

Jag vet som sagt inte varför jag känt mig så ångestladdad på sistone. Kanske är det viljan att släppa och gå vidare som krockar med obearbetade händelser... eller så är det att jag äntligen börjar släppa taget om det saker i det förflutna... saker som hänt under det år som gått... Jag vet inte men det är tråkigt när psyket kommer och dar ner stämningen på det sättet...speciellt när man sitter hand i hand med den man älskar.

Ni andra där ute med ångest. Hur brukar ni göra för att bryta stämningen? Distrahera er från ångesten? Hur pratar ni om det med er partner utan att känna att ni drar ner stämningen så där supermycket? Tips uppskattas.

Godnatt alla där ute ✨

Likes

Comments

Godmorgon alla där ute, hoppas ni haft ett fint nyår ✨

Jag har pendlat lite fram och tillbaka om hur jag skulle skriva detta men nu tror jag att jag bestämt mig. Många väljer ju att ge en sammanfattning av det gångna året så här när det nya startar. Det tänker inte jag göra. Den listan skulle både bli lång och deprimerande - så jag gör inte det. Året som varit har varit och jag vill aldrig återuppleva det.

Istället så säger jag ”Hej 2018!”. Det nya året kommer bju på många förändringar och jag hoppas vi alla nu tar chansen och tar vara på dem.

Personligen kommer jag gå in i detta år som arbetslös, psykiskt trött och som rumskompis med min syster. Med andra ord...som ett nytt tomt blad. Det gamla kapitlet är slut och nu börjar vi ett nytt.

Jag vet inte med vilka förutsättningar eller förväntningar du gått in i det nya året. Om du givit några nyårslöften eller inte, men försök ha att öppensinne och låt oss tillsammans göra 2018 till året där livet vänder för ALLA därute som är i behov av FÖRÄNDRING och NYSTART! Jag önskar er alla ett fint nyår och ett STORT LYCKA TILL under det nya året. Låt oss alla tillsammans göra 2018 till ett år att minnas!

Bjuder på lite bilder ifrån fyrverkerierna vid 12 slaget 😊
Gott nytt år alla där ute - i när och fjärran! ✨

Likes

Comments

Hej!

Hoppas alla haft en skön och trevlig jul 😊

Själv har jag spenderat veckan med familjen och alla våra katter. Tänk er själva ett hus fullt med 5 katter i olika åldrar, varav de två yngsta är 18 och 20 veckor. Det låter rätt jobbigt eller hur? Fast det var faktiskt väldigt lugnt om än MYCKET lek! 😂

Idag blev det dags att packa ihop och åka hem igen. Även om det varit trevligt att få träffa familjen och busa med alla våra fluffiga små vänner, så var det skönt att komma tillbaka till tystnaden igen. Tyvärr var det även otroligt jobbigt att behöva lämna...

Under det gångna året har vi haft vårt gamla hus till salu men inte fått det sålt. Under hösten har jag bott själv i huset tillsammans med vår äldsta katt (världens lugnaste och mysigaste), då jag skulle plugga i Kalmar (mer om det i ett annat inlägg). För några veckor sen kom ÄNTLIGEN beskedet om att huset blivit sålt! 😊 Som ni kan förstå är det en stor lättnad för hela familjen. Detta innebär dock att det är dags för mig och katten att flytta ut. Så nu när jag lämnade mamma och pappa fick jag även lämna kvar honom hos dem. Det var en väldigt märklig känsla att behöva göra...men än konstigare var det att komma hem och leva i tystnaden helt själv. Kommer sakna att bo med min mysiga fluffboll 🐱

Imorgon blir det sovmorgon innan jag ställer mig och börjar packa lådor igen. Om några veckor går flyttlasset och jag flyttar då in med min äldsta syster och...såklart hennes katt 😉

Men NU blir det att krypa ner i soffan med Pretty Woman och glass.

Godnatt! 😊💤

Likes

Comments

Fick en snilleblixt om att jag skulle börja blogga. Så nu sitter jag här med en halvfärdig design, 1000 fjärilar i magen och skriver mitt allra första inlägg någonsin! Fast alla vet vi att snilleblixtar inte kommer från ingenstans, så....låt oss börja från början.

Mitt namn är Odett Norberg. Jag är 20 år gammal och anledningen till att jag sitter här idag och skriver detta är enkel. Jag kämpar med psykisk ohälsa och jag har tröttnat på att inte kunna prata om det! Jag vill kunna prata om det och jag vill kunna hjälpa mig själv och andra som kämpa med det! Jag vill informera människor som inte kämpar med det om, hur det är! I Augusti startade jag ett nytt konto på Instagram som jag kallade little_thoughts_20 där jag gjorde inlägg på engelska om psykisk ohälsa i hopp om att kunna inspirera/informera folk samt ta bort tabun kring ämnet. Tyvärr gick inte det så bra... så jag kände det var dags för en förändring. Jag raderade kontot och gjorde ett nytt (little_thoughts_2.0). Det var mitt i den processen som snilleblixten slog till - i from av min syster. Helt plötligt sa hon till mig "Du kanske ska börja blogga istället?" och en blogg blev det! 😊

Tanken är att ni här ska få följa mig genom min resa genom vardagen, så väl lätta dagar som svåra. Ni ska få följa med på alla möjliga sorters nya påhitt och äventyr, men även få ta del av minnen och tidigare erfarenheter. Jag kommer prata om hur det är att leva med celiaki (glutenintolerans) samt psykisk ohälsa. Då och då kommer det även dyka upp ett och annat bok eller film/serie tips! Låt oss se vad detta nya "hittepå" leder till helt enkelt 😉 Låter det bra? 😊

Angående designen på bloggen - lovar att fixa det så snart som möjligt så det blir liiite trevligare och självklart mycket mer bilder (bjuder på två redan nu) 😉 Hoppas vi ses här eller på Instagram snart 😃

Hej så länge!

Likes

Comments