Nu är det ett bra tag sedan jag senast skrev något... Vill så gärna göra det oftare, men många gånger händer inget speciellt och gör det det, så finns det oftast inte tid till att skriva. Jag fick till och med läsa tillbaka vad som var aktuellt jag senast skrev. Så här ska jag sammanfatta senaste månaden.

1.Leo blev 3 månader gammal.

2. Han vände sig från rygg till mage och från mage till rygg. Han har dock slutat göra det!? Vägrar hur vi än lägger honom... Vi har dessutom börjat träna nacken lite mera eftersom jag inte är 100% nöjd med hur han lyfter huvudet från golvet.

3. Mina föräldrar åkte till Ungern i 10 dagar. Andreas var då hemma på semester och vi fick äntligen vara själva i vår lilla familj 💚 kändes skönt att få uppleva hur situationen bör vara. Alltså, om vi inte bodde hemma.

4. Vi åkte den 28 juli till Rostock. En minikryssning. Vi tog båten på fredagen kl 23.55 och var framme i Rostock 6.30. Samma kväll klockan 22.00 tog vi båten tillbaka och var hemma på söndagen kl 6.00

Hur denna resa gick? Vill jag knappt minnas... Att åka över en helg var en fin idé, men regnet ställde till allting... Från kl 6.30 var vi fast i vår lilla bil till eftermiddagen. Det fanns ingenting att göra inomhus i Rostock. Deras shopping center var lika stort som mina föräldrars hus och ute kunde vi inte vara pga regnet. Vet ni vad det resulterade? En supergrinig, konstant gråtande bebis. Och jag förstår honom! Jag hade själv gråtit om jag fick sitta i en bilbarnstol hela dagen.

Till eftermiddagen runt kl 4 blev det bättre väder, då gick vi till Zoo. Vi var där nån timme för att sedan bege oss vidare till BorderShoppen och därifrån till båten. På väg dit, hamna vi i en extremt lång bilkö som vi var fast i mer än en timme! Bebis blev ytterliggare än en gång en hysterisk...

När vi väntade på båten så hade vi möjligheten till att gå ut från bilen, promenera och leka med Leo. Seriöst, de 2 timmarna var bästa delen av resan... Men det var ju min poäng - alltså att vi skulle jag det som sista timmarna. Jag ville åka dit, gå ut i stan, titta på grejer osv osv. För Leo älskar bärsele och jag visste att han skulle gilla att vara ute. Men jävla vädret ställde till allting 😡 såååå arg!

Dessutom fick Leo tetra ersättning istället för pulver = ont i magen, förstoppning. SKJUT MIG!

5. Leo har fått äta riktigt mat. Vissa dagar går det bra vissa dagar gör det inte det... Ibland är kan inte alls sugen och andra dagar hade han ätit upp allting om vi hade låtit honom. Igår hade han dock ont i magen och jag antar att det var för han blev hård i magen av gröten. Så jag känner att vi tar lite uppehåll från annan föda just nu.

6. Det sista aktuella är fjärde utvecklingsfasen som är katastrof... Vi har en bebis som vaknar flera gånger på natten igen, sover oroligt, vaknar tidigt, äter dåligt, är grinig, är trött men sover inte, gnäller, ingenting passar osv osv osv 😆. Längtar så mycket tills denna fas är över, men den sägs hålla på länge. Så det lär ju pågå ett bra tag till.

Här är Leos 3 månaders bild 💙

Leo tränar nacken på första bilden, går allt mer bättre och bättre!
Mellersta bilden är en av mina nya favoriter. Och sista bilden är en bild i bilen när vi väntade på båten i Rostock 😋

Den 28 ska vi till Ungern. Undra hur det kommer att gå?

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

I måndags fick Leo sin första vaccin, 3 månaders vaccinet. Jag trodde jag skulle klara av det bättre men när han reagerade med rädsla och så mycket gråt började jag också gråta. Tyckte det var fruktansvärt att vara där ensam och inte har någon tröst. Jag kunde liksom inte trösta Leo för jag själv behövde tröst.

Leo sov mycket den dagen. På kvällen grät han otröstligt så vi gav honom en Alvedon och då kunde han sova och sova gott hela dagen. Nästa dag var det okej igen, men till eftermiddagen/kvällen började gråter igen och ännu en gång var Alvedonen en räddning.

Förövrigt hade han inga biverkningar och mådde bra resten av dagen. Men fy vad ont det gör i mammahjärtat... 😓

Min pappa är ju en stor fan av Bayern München så innan Leo föddes köpte jag en tröja med shorts från Adidas som är tillverkat till Bayern München. Köpte även i lite större storlek mjukis byxor med tjocktröja.

Tycker det ser superfint ut i rött och det är i jättebra kvalité så jag var verkligen nöjd med köpet.

I lördags var vi i Trelleborg och tog några familjebilder. Blev såååå nöjd. Så fina bilder ☺️

Likes

Comments

Nu var det ju ett bra tag sedan jag skrev. Men egentligen har det inte hänt så mycket under denna tiden.

Det mest aktuella var vad vi tror var 3:e utvecklingsfasen som gick över efter 3 dagar. En väldigt jobbig period då Leo konstant grät, var gnällig, ingenting dög, hade svårt att sova osv osv. Men tack och lov försvann denna period efter 3 dagar.

Jag är sååå rädd för 4:e utvecklingsfasen då det sägs att den pågår länge och vi ska ha 2 resor i loppet av den tiden.

Annars har Leo varit en fantastisk pojke. Han är så pratglad och försöker prata mycket, han skrattar och har det roligt under dagarna.

Hans mage har kommit igång av HiPP och allting är fred och fröjd sedan dess. Förstår inte varför vi inte bytte till HiPP från början? Det är ju en superbra ersättning och fler borde använda den!

Leo försöker allt mer härma oss och det vi tycker är roligt är när vi räcker ut tungan och han försöker och försöker och ibland lyckas han och ibland blir han jättearg och skriker när han inte lyckas. 😂

Sen har vi mamma som klär in Leo i 40 meter tyg för att han inte ska frysa utomhus, ska tillägga att det var 24 grader. 😬

Och självklart min älskade man, som hatar foton! ❤️

En av anledningarna till att vi misstänkte utvecklingsfas var för att han dreglar mycket. Ibland blåser han riktigt stora bubblor vilket ska hända i loppet av utvecklingsfas 4.

Vi var även och gjorde pass åt honom den 22 juni. Då hade han den outfiten som ni ser uppe till höger.

Leo står upp en hel del, det älskar han göra. Han blir så glad när han får lov att göra det.

Men förövrigt så är allt sig samma och vi lever fortfarande i vår lilla bebis bubbla som vi älskar 💚

Likes

Comments

Jag tänkte att jag passar på och skriver om min graviditets andra trimester under tiden Leo sover.

Andra trimestern var den bästa tiden av graviditeten men jag upplevde den ändå som lång. Anledningen till att det var den bästa tiden var för att man inte hade så stor mage som var ivägen men det började smått synas att man är med barn. Kroppen kändes inte tung men även sådana små saker som att få beskedet på kön var en fantastisk upplevelse.

Jag gick ju in i andra trimestern under min praktik så jag hade inte super mycket tid att ägna åt mig själv. Det var jobb jobb jobb för att visa mina kunskaper för ett framtida eventuellt jobb. Jag stannade "gärna" över på min arbetstid för att hjälpa kliniken just för att visa att de kan lita på mig.

Det var en ganska jobbig period. Vi skulle flytta till en mycket dyrare lägenhet så vi alla tre skulle få plats, men jag hade inget jobb trots att jag var på intervju flera gånger i veckan. Men jag förstår att ingen vill anställa en gravid när det är en sådan brist på personal i vår bransch.

Som tur var fanns det annons ute på gällande en plats på kliniken jag praktiserade på. Jag blev kallad på intervju och väntade flera flera veckor på svar. Och vet ni vad? Alla våra ekonomiska frågor och bekymmer försvann när jag hörde meningen "Vi vill erbjuda dig en fast tjänst här, för vi behöver dig". Lyckan går inte beskriva.

Vi flyttade från vår 1:a till 3:a, jag tog examen, fick fast tjänst och allt inom loppet på en månad. Där av upplevde jag även graviditeten som positiv under denna period för att det var så mycket positiva saker som hände. Dock ska jag tillägga att vi hade jättemycket problem i vår nya lägenhet. En granne som ständigt hade disco, vi fick lyssna på hennes musik under julen fastän vi inte ville det, pannrummet under oss gav fruktansvärda oljud och vi kunde bokstavligen inte har tyst i lägenheten 1 timme för något av vardera var igång hela tiden.

Men tiden för ultraljudet för könbestämmelse närmade sig. Detta skulle vi göra i Ungern. Så när vi landat med flyget så var vi på ultraljudskliniken 2 timmar senare. Där satt jag, är du flicka? Är du pojke? Hur ska jag förställa mig, hur ser du ut? Vem kommer du att bli? Min nervositet var maximal. Och sedan fick vi beskedet att vi väntade en pojke. Allting kändes så konstigt då, så verkligt helt plötsligt. Vi kunde äntligen börja handla kläder och andra grejer.

Andra trimestern är även då jag började känna att bebisen rör sig. Jag kände honom ganska tidigt i graviditeten även fadt jag var förstföderska. Ungefär i vecka 14 kände jag lite fjärilar i magen och de riktiga små rörelserna kände jag i vecka 16-17. Rörelserna tilltog alltmer och Andreas kunde snart känna bebisen utanför magen.

Jag var inte riktigt den som fotade sin mage så mycket. Och just i detta skedet tycker jag personligen inte att man kunde se att jag var gravid. Där av var det helt ointressant att göra bild på magen.

Symtom jag hade var till exempel extrem foglossning och jag började även få karpaltunnelsyndrom vilket var jättejobbigt eftersom jag använder mina händer så mycket på jobbet.

Just den bilden var väldigt sent i andra trimestern, kan till och med vara så att det var i tredje trimestern. Men på andra bilden ser vi Leo på vår rutin ultraljud som vi fick göra 2 gånger då han rörde sig så pass mycket att barnmorskan inte lyckades göra mätningar och undersöka honom.

Det som kändes lite tråkigt i andra trimestern var att de flyttade min beräknade födsel från 26 april (enligt tidigt ultraljud mätt på ryggraden) till 2 maj enligt huvudmåttet. Det var därav Leo föddes i vecka 37+2. Jag var så orolig att det var så felberäknat och då tänkte jag, tänk om jag går över tiden och får hjälp försent och därmed föder en megastor bebis?

Jag själv räknade alltid med 26 april, eftersom det stämde med ägglossning och mens och när jag gjorde testet. Hade 2 maj varit sant så gjorde jag ett positivt test på en ca 1 vecka gammal embryo, vilket känns omöjligt.

Likes

Comments

Idag blir ju Leo 2 månader gammal. Det har hänt så mycket under dessa månader. Milstolpar, glädje men även sorg när han haft ont.

Det är kanske nu jag börjar känna att jag landat som mamma. Jag är inte rädd för att ta mig ut med honom, inte rädd för nya situationer osv, utan känner att jag klarar av att ta med honom utan bekymmer. Det är nu jag vet vad han gillar och hur jag kan trösta honom. Det känns så mysigt att han är så beroende av mig. Att han älskar min närhet. Att jag är den enda som duger på hans värsta dagar. Att han endast kan komma i ro i min famn för det är där han känner sig trygg. Det gör mig så glad.

Det är ju otroligt att man kan älska någon så mycket som sitt barn. Man älskar barnet redan från dag 1 man vet att man är gravid.

Just vid sådana tillfällen när jag läser om missfall, barn som föds medvetslösa eller med andra komplikationer, hugger det verkligen till i mitt hjärta. Som kvinna känner man sig som mamma så fort man ser ett plus på stickan. Man förtjänar inte att föda att barn vars hjärta inte slår. Eller att få missfall... Jag är så tacksam för att min graviditet gick så bra och jag önskar från hela mitt hjärta att alla kvinnor ska jag möjlighet till att säga detta utan tidigare sorg för eventuella förluster.

Leo är verkligen mitt liv. Han betyder bokstavligen hela min värld.

Den första bilden är tagen när han var 1 månad gammal och den andra bilden är tagen idag. Det är alltså en månad mellan bilderna och jag tycker att Leo har växt väldigt mycket. Hans ansikte har också mer karaktär. Har bestämt att jag ska ta en sådan bild varje månad med nallen för att jämföra hur mycket han växt.

Men jag kan till och med se att hans hår blivit mycket längre. Fastän han i princip växt ut sina storlek 56 kläder så försökte jag trycka in honom i denna bodyn då den är så stilig och gullig samtidigt. Men det gick väl bra!? 😍😚

Likes

Comments

Innan graviditeten - Leo var planerad. Vi visste att vi ville ha barn och vi började experimentera. Egentligen redan innan bröllopet men eftersom min mens uteblev för all stress så gick det ju inte att bli gravid. Men så fort bröllopet var över fick jag tillbaka min mens. Så på första ägglossningen blev jag gravid med Leo.

Besked - Jag fick reda på att jag var gravid 18 augusti 2016. Fastän Leo var planerad så blev jag chockad men såååå glad.

Symtom - Symtom hade jag, men trodde det var innan mens symtom. Jag äcklades av kött, av olika lukter, hade ont i bröstet, molande mensvärk och kände även av när ägget fastnade i livmodern. Andreas påpekade engång att "du måste vara gravid..." när jag äcklades av så mycket. Och den meningen fastnade lite i mitt huvud, men tänkte "nej jag kan inte vara gravid, det är bara en inbillning för att jag vill det så mycket".

Men en dag, efter att vi hade sålt min första bil så gick vi in i affären för att handla. Vi går förbi apoteket och jag frågar Andreas om jag ska köpa test? Han säger, ´´ja visst gör det men du har köpt så många nu under senaste månaderna att denna blir säkert negativ igen´´. Men jag köpte det ändå.

När jag väl kommer hem, är det testet det första jag gör. Jag sätter mig på toan och kissar. Jag tittar på testet och jag hade förväntat mig att det andra sträcket kommer direkt, men det gjorde det inte. Jag blev så ledsen!!!! Men jag fortsätter titta på testet och upptäcker en VÄLDGIT VÄLDIGT svag sträck bredvid test sträcket. Jag ropar på Andreas som kommer in och kontrollerar. Han säger jag bara inbillar mig men jag visar honom i olika vinklar i lampans ljus och då säger han, ja okej du kanske har rätt...

Han går ut och sätter sig i soffan, jag bokstavligen dör av känslor och bara MÅSTE ringa min kompis. Så jag ringer henne och berättar och vi satt och räknade lite när bebis är beräknad att födas. Jag minns nästan allting från vår konversation.

Efter att jag lägger på telefonen går jag ut till Andreas. Han ser helt opåverkad ut, jag misstänkte att han inte riktigt fattat vad som händer.

Men sedan kom alla tankar och rädslor. Mest för att man googlar så mycket hit och dit...

Oron - Tänk om jag får missfall? Om barnet är sjukt? Hur kommer förlossningen att gå?

Därav gick jag på ett väldigt tidigt ultraljud för att se om hjärtat slår på den lilla...

Dagar kändes som veckor och veckor kändes som månader. Men äntligen kom tiden för ultraljudet och äntligen skulle vi få se vår bebis.

När vi kommer dit så kändes det som mitt hjärta slog i halsen och när vi såg att hans hjärta slog så kändes det som en euforisk känsla som inte går att förklara. När man gråter av lycka, det finns inget bättre...

Första trimestern tyckte jag var jobbig. Jag mådde väldigt illa, kräktes någon gång, hade ont i brösten, molande mensvärk osv osv.

Hade väldigt lågt blodtryck vilket resulterade till att jag fick blodtrycksfall ibland och var nära på att svimma.

Jag var så trött under första trimestern att jag kunde sova ca 20 timmar per dag. Det var skönt så länge jag gick i skolan, men när praktiken började var det sjukt jobbigt... Jag hade illamående och att stå där och göra ditt bästa var nästan omöjligt. Men jag försökte göra mitt bästa.

Oron fortsatte självklart under hela första trimestern så ytterligare en gång så gick vi till ultraljud för att se om bebis fortfarande mår bra.

Detta ultraljudet var så fantastiskt... Bebisen sparkade, rullade, vände sig och det var så sjukt att se hur bra han mår. Han liknade mycket mer en bebis denna gången än han gjorde sist.

Fastän första trimestern är den mysigaste med den nya känslan att man bör en bebis och att man aldrig är ensam så längtade jag obeskrivligt mycket till andra trimestern.

Likes

Comments

Helt otroligt, men ja... Han blir hela 2 månader imorgon.

Ibland känns det som "fortfarande BARA 2 månader" och ibland som "redan 2 månader".

Men idag var vi på besök på mitt jobb. Vi fick kläder som de hade köpt till Leo. Fortfarande lite stora dock men de växer ju så snabbt... Leo var ganska lugn under besöket och somnade efter ca 30 minuter. 

Likes

Comments

Jag tänkte att jag skriver lite i bloggen nu när jag har möjlighet då Leo somnat i Andreas famn.

Vi har tidigare bokat en resa till Gran Canaria på vintern därav så var det bestämt att Leo måste göra pass. Men nu har vi även bestämt oss för att åka till Ungern i augusti så släkt och vänner ska få träffa Leo. Detta betyder att vi ska åka och göra pass åt honom redan denna månad. Jag undrar verkligen hur det kommer att gå då Leo sover mycket och är för tillfället i en utvecklingsfas och därmed extremt gnällig och väldigt mammig. (Vilket jag i smyg är väldigt glad för).

Min mormor som har varit här i tre veckor nu åker tillbaka till Ungern på måndag. Därav är min morbror här igen från Ungern för att följa med henne hem.

Sen har vi haft problem med förstoppning som vanligt. Så nu gör vi en byte av ersättning igen... Dessutom så har han även haft lite ont i magen av NAN Sensitive så nu kör vi på det sista och hoppas innerligt att HiPP kommer att funka för hans mage.

Vi köpte även en Baby Brezza och en bärsele från BabyBjörn som heter One.

Baby Brezza är en vällingmaskin som tillverkar ersättning i rätt dos och temperatur på några sekunder. Funkar som en kaffemaskin. Tyvärr var den trasig från första början och klyddade lite sen i början men funkade ändå i en vecka. Sedan la den av helt. Nu väntar vi på en ny...

Bärselen är jag jättenöjd med och är säker på att jag kommer kunna använda den länge. Leo älskar den jättemycket och sedan vi köpt den så somnar han i den inför varje natt - så nu slipper vi bila runt i stan...

Kommer att sakna min mormor jättemycket, men känner mig glad för att jag kommer få träffa henne i slutet av sommaren igen. Sedan hoppas jag att hon är villig att komma under julen och fira jul med oss ❤️

Likes

Comments

Nu har Leo börjat lyfta huvudet när han ligger på mage, men även upptäckt sina händer då näven är i munnen hela dagarna.

Dessutom ser han mycket bättre och är vaken mer på dagarna och inspekterar sina leksaker och så. Han blir så glad när han ser sina leksaker och försöker ge svarsljud och tala med de.

En riktigt underbar kille 💚

Likes

Comments

Jag är mer än jävligt glad för att kunna skriva detta men Leo log för första gången åt oss idag!!!!

Han gjorde det flera gånger under dagen och det värmde våran hjärta. Så gulligt att få uppleva detta 😍

Imorgon ska vi till BVC för mätningar, nyfikenheten växer 😊

Den vänstra bilden är bara en bild som jag tycker blev väldigt gullig efter han badat och den högra är en av de 100 bilderna vi tog när han log för första gången 😂😁❤️

Likes

Comments