Jag hade vaknat utan alarm en hel vecka, så idag när det gick igång hade jag ingen aning om vad det var. Var väl fortfarande kvar i drömmarnas värld när jag tog mobilen för att stänga av.

Det är tur jag sätter så många alarm, för det tog nästan en timme för mig att förstå vad det var och att det var dags att verkligen gå upp.

Såg verkligen inte fram emot att köra moped ut till hunden idag. Lite rädd för hur det skulle gå.

Har nämligen varit sängligggandes hela helgen. Trött, yr och illamående. Knappt sugen på mat. Knappt ens sugen på att vara vaken.

Det gick rätt okej att ta ut hunden i allafall. 


Lyckades hoppa in i duschen när jag kom hem också. Så nu är jag fräsch inför ett "möte" i eftermiddag.  Tills dess, ligger jag i sängen och försöker samla krafter. 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Så idag var det äntligen dags för att se It på bio.  Vi har skullat göra det hur länge som helst nu, men det har inte blivit av.
En stor del ligger hos mig. För jag helt slutat orka höra av mig till folk. Har velat vara ensam.

Kanske för att min vän är rökare och jag varit rädd deepdown att hennes rökande ska få mig att vilja röka? I dont know.
Har känt mig så usel som vän den senaste tiden (enda sedan jag kom hem från Magaluf). Med all rätt, för jag har varit värdelös.

Men jag har inte orkat. Det har varit depression efter depression, sen nu en massa annat skit. Trött hela tiden. Orkar helt enkelt inte.

Så när jag idag vaknar med illamående som inte går över förrän halva dagen har gått, får jag lite panik.
Jag kan ju inte avboka bio besöket med vännen med så kort notis, när jag sagt nej till så många saker på sistone och jag borde vara bättre vän.

Så jag låg där i sängen hela dagen och hoppades på ett mirakel. Och mirakel kom där. För helt plötsligt slutade magen jävlas med mig..

Och bio blev det. It..
Vad jag tyckte? Well, inte riktigt min typ av skräck, inte skräck alls enligt mig. Kollar  man inte trailer på filmer man vill se, för sånt spoilaf, så kan man inte klaga heller.

Men den var bra ändå.

Var väldigt rädd för att illamåendet skulle komma tillbaka under filmen... Och hela kroppen klagade över att sitta ner så länge. Så rastlös, så obekvämt..

Men det var värt det. Bra film och jag gjorde äntligen vän obesviken.

Hoppas det räcker ett tag. För jag vet att jag kommer fortsätta vara trött ett tag framöver.

Nog att vi ska se Jo nesbø's Snömannen på bio också. Vi får se. Jag ska se den oavsett.. Jo nesbø's böcker är awesome.

Likes

Comments

Imorse var jag inte alls glad. Regn igen.. Tänkte klara mig med mopeden och inte höra av mig till mamma om skjuts (hon erbjöd sig), men det sket sig såklart.
Tröttare än tröttast hoppar jag i flera lager kläder för att inte frysa eller bli dyngsur. Fortfarande trött går jag till cykelförrådet för att ta ut mopeden. Då har den andra mopedsnubben ställt sin moped längre ifrån väggen, närmare min...!!! Varför kunde han inte ställa den på samma ställe/sätt varje jävla gång?

Trött och väldigt irriterad försöker jag krångla ut min moped mellan hans moped och alla hundra cyklar.. Får inte plats. Hans moped är larmad vet jag sen tidigare, så jag vågar inte försöka ordentligt. Puttar istället tillbaka mopeden där den stod och hör av mig till mamma.

Medan jag väntar på mamma, går jag upp till lägenheten och tar av några lager kläder samt skriver en lappjävel till mopedsnubben.. Utan att tveka går jag ner och lämnar lappjäveln på hans moped.. Nog var man arg allt. 🙈

Men inte kan han väl först sno min mopedplats och senare bre ut sig så mycket så jag inte ens får ut min utan att först kasta ut alla cyklar?

Skönt att få ur sig lite ilska. Även om lappen var snällt skriven, låg det ju mycket ilska gömt bakom orden 😂 Hoppas att han lärt sig, nästa gång lär jag nämligen plinga på hans dörr om han så sover....

En timme med hunden gjorde mig varken gladare eller piggare. Är kanske vädret som gör en så trött?

Resten av dagen har varit rätt upp och ner. En konstig tid just nu.
Är det inte bättre imorgon, så blir det bättre en annan dag.

Likes

Comments

Hur tror ni vädret är nu när jag kör moped till hunden på morgnarna? Jo, dåligt. Regnigt och blåsigt.
Är det inte typiskt? Pissväder denna veckan,  när det kunde vara fint förra veckan när man inte behövde köra..

Ja.. Nä..

Så det var verkligen ingen bra start för mig denna dagen. Regnade inte när jag började köra, så jag hade inte rätt sorts kläder på mig. Blev dyngsur direkt. Frös och längtade hem. Men klockan gick långsammare än vanligt såklart.  🙈

Humöret var helt fördärvat efter det. Tur det är en dag ledigt imorgon, andas ut, innan det är på det igen.

Dagliga verksamheten går jag till enbart på måndag nu. Eftersom jag velat sluta där  länge för det inte hjälper mig  ett dugg att gå dit, längtar alltid bara hem igen.
Ska nog sluta där helt och hållet snart.
Bägaren börjar rinna över. Verkar vara någon där som haft problem med att jag och J mest sitter med varandra.
Skötaren tyckte nämligen inte att vi skulle vara där samma tider längre.. Och när jag börjar böla och säger att han är enda  anledningen att jag ens gått dit sen Maria slutade, att jag inte orkar gå kvar annars... Så bryr hon sig inte ett dugg?!
Menar, var är logiken. "Det är klart bättre att ni båda slutar gå här, än att ni är här på samma tider"... Ja nej, tror inte på det. Det är någon där som har haft problem med det.

Och nu har min stackars J slutat där, för han tycker det är lika underligt som jag.
Hade jag inte varit så rädd för att isolera mig igen och inte få någon hjälp osv, så hade nog inte jag heller tvekat om att sluta där direkt.
Visserligen gör inte skötaren något för mig som inte J redan gjort. Han är snabb med att kontakta allt och alla för att jag ska få hjälp. Så visst hade jag klarat mig utan Dv..

Så. Skönt att få ventilera lite.

Jag är så trött. Varit trött mest hela dagen. Vet inte vad som har hållit mig vaken, trodde jag skulle somnat för flera timmar sedan.
Detta pendlandet i humöret. wow..
Jag är lycklig ändå gråter jag mest hela tiden.

Wierd..

Sovmorgon imorgon. Får väl hoppas det blir som tänkt.

Likes

Comments

Mötet med psykologen gick bättre än förra gången. Förstod varandra rätt bra.

Helgen har varit underbar. Mycket tid spenderad med min underbara kille.
Bpd'n höll sig typ borta. Vad vi behövde detta. Senaste tiden har jag varit rätt jobbig nämligen.

Jag är så lycklig. Detta är något speciellt.

Hundvecka in coming. Det betyder upp tidigt och köra moped i kyla. Brr. Men det ska bli skönt, de veckorna går alltid lite snabbare och just nu vill jag att tiden ska gå så snabbt den bara kan.

Det är lite lättare att gå upp om morgnarna nu när jag bytat ut ataraxen moy lergigan. Har förvisso inte gått upp speciellt tidigt sen jag fick dem, men den tiden jag gått upp har iaf inte varit någon svårighet alls. Så jag tror på att det ska funka bättre. Ataraxen fick ju en att vara helt död när man vaknade, när man än vaknade. Man ville aldrig gå upp.

Känner mig mer levande.

Likes

Comments

Har varit en helt perfekt dag idag. 💞

Lycka.

Men jag är så himla trött och så väldigt lättgråtig. Tröttheten leder förvisso till lättare att somna om nätterna. Fått lergigan istället för atarax nu, kan nog vara det som förenklar sömnen iofs.

Och så var det psylologmöte imorgon. Gulp. Nervös. J ska följa med. För att han vill det, psykologen vet ingenting om det. 🙈 Oh well, han kan förklara bättre än jag.
Har inga förväntningar alls denna gången. Det gick ju så dåligt sist bara för att jag hoppades så mycket. Mådde riktigt hemskt efteråt..
Det tänker jag inte göra igen. Det mötet ska inte få fördärva min myshelg tillsammans med J.

Och juste. Dv är nog över för min del snart. Blivit massa kludd, så känner inte mig sugen att gå kvar. Funderat på att sluta för länge sedan, men stannat kvar.. Nu kanske man fick den sparken man behövde? Känns ändå onödigt att vara där. Man bara sitter, säger hej till folk, dricker lite te och väntar på att man ska gå hem igen. Det var bättre förut.

Likes

Comments

Väldigt läskigt, men samtidigt helt underbart.
Underlig känsla.

Oh well, nu har jag varit utan Champix i en vecka och ännu är jag rökfri. Det blev aldrig något röksug när jag slutade 🙈 Så skönt. Pillerfri och fortfarande rökfri. En månad.
Så underbart. Som om man aldrig rökt en enda dag i sitt liv. Synd bara det varit en helvetes månad för humöret och måendet.
Men det är about to change too.

Längtan.

Likes

Comments

Ja, så jag startade datorn och loggade in på wow för första gången på typ ett år.
Det var ju min tillflykt från allt ont förut, en värld som fick mig att glömma den riktiga, dåliga.. Men så inträffade något inne på spelet som fick mig att må hemskt. Så i ett år har jag undvikit att komma tillbaka.

Men nu så. Tror verkligen att jag behöver det. Något att skingra tankarna med. Så det inte blir för mycket hela tiden.

Skulle egentligen bara spela trialversionen, dvs 20 levlar. Men det var avklarat så snabbt, så jag kunde inte hålla mig ifrån att skaffa en månads speltid. 🙈 Hoppas jag mår tillräckligt bra så jag klarar utnyttja det där nu.

Spelade och spelade. J kom över en runda. Delade på en pizza, för såklart glömde jag bort att äta igen. Sånt som händer när man spelar.

Vi hade det rätt underbart. Jag skämtade "önskar jag alltid kunde vara så här bra", vi skrattade. Kär..
Men den dära kärleken gör mig dum i huvudet. Såklart att något går snett precis när han är påväg att gå hem.

Det är rätt tröttsamt. Även om han säger att han är okej med det, att han förstår att det kan bli så bara sådär, så är jag verkligen inte okej med det. För jag känner mig hemsk och tror inte jag förtjänar honom för han är den underbaraste jag någonsin träffat.

Tror det blivit en ond cirkel av det hela.
Hoppas bara man kan ta sig ur det, för det börjar spåra ut. Mitt mående går neråt hela tiden, för att jag börjar bli så jävla trött på att leva såhär. Alltid leta fel, alltid jämföra, alltid oroa mig, alltid noja, aldrig kunna bara vara. Jag är så trött.. Jag är så nära på att bara ge upp.

Jag vill vara en bra människa med ett jämt humör, jämna känslor och ett realistiskt tänkande.
Det, eller ingenting alls.

Psykolog på fredag. Håll ut. Mycket man kan berätta för henne nu iaf, så utredningen kanske får ett "lyckligt" slut ändå. Eller så går det åt helvete igen.
Hoppas på ordentlig hjälp! Bara väntat sådär två år på att någon på psyk ska bry sig om mig ens en liten gnutta.
Hade helst fått en ny hjärna, så jag slapp tänka på död och ro, för jämnan.

Önskar det vore möjligt att skjuta undan alla tankar, känslor och nojor lika lätt som alla andra kan. Är så avundsjuk.

Äsch... Är väl lika bra att försöka sova ändå. Sen kan man spendera hela morgondagen framför wow, så man får lite frid i huvudet.

Likes

Comments

Denna dagen har gått i ett svep. Jag har nämligen sysselsatt mig hela eftermiddagen, för att tränga bort jobbiga tankar som kommer allt oftare och blir allt jobbigare.

Och det funkade bra. Tankarna höll sig borta och humöret var lugnt. Tills dess att jag var klar med allting och la mig i sängen 😓

Det går inte springa ifrån, det kommer alltid ikapp så fort man stannar upp för att andas.

Äh. Jag har i allafall fått mycket gjort idag trots fortsatt för lite sömn. Mådde rätt hemskt inatt, så det blev ingen sömn förrän efter tre. Och sen blev jag väckt för tidigt av dammsugande granne.

Mitt hem är renare och finare än någonsin nu. Har sett hemskt ut så länge. Det blir lätt så när man kör på allt eller inget.
Det är väl himla tur att man får sådana allt-ryck ibland.

Så flitig för att hålla hjärnan fokuserad på annat. Tvättat, städat, dammsugat, diskat, bäddat, satt upp gardinstång som legat på golvet i 9 månader, lämnat iväg tre kassar med kläder och handlat.
Himla flitig på att uppehålla hjärnan så man glömde äta. Bra tillfälle att äta chips utan att ha ångest över det. Hamnar ändå en bra bit under mitt dagliga behov.

För mycket fokus på vikten.. Behöver väl ha något annat att göra när jag inte längre får röka.

Äntligen helg och äntligen få sova länge. Ingen dammsugare som kan väcka mig imorgon, för hela trappen verkade dammsuga idag.

Jag ska sova ut och hoppas på att det är tillräckligt. För jag vill inte vara med om en sådan här hemsk vecka igen. För lite sömn och för mycket stress fungerar inte alls för mitt huvud. Det blir kortslutning. Jag blir en hemsk människa.
Och jag orkar inte vara den människan. Jag orkar inte tänka och oroa mig över orimliga saker hela tiden. Jag orkar inte noja över framtiden om jag inte ens klarar av att leva i nuet.

Jag är så trött på det.

Jag hoppas att psykologen på fredag verkligen börjar förstår.

Likes

Comments

Här går det upp och ner, i vanlig takt. Fast lite värre.

Min bpd-hjärna klarar inte av stress och just nu är det stress på stress på stress. Så jag har varit riktigt hemsk på sistone. Stackars min älskling.

Är just nu ute och går. Skriva och gå samtidigt är jag bra på i allafall. Musiken distraherar lite dock.

3 veckor rökfri.
3 dagar champixfri..

Ibland är jag så sugen på att bara börja röka igen bara för att slippa stressen, så jag kan bli lite mer normal i huvudet igen. För dessa veckor har varit riktigt hemska.

J är en ängel. Som jag inte förtjänar just nu.

Försöka ta en dag i taget nu.

Just denna vecka har varit lite mer hemsk än de andra två. Jag visste att det skulle bli så. Fick inte sova ikapp i helgen. Har alltså inte sovit tillräckligt länge sedan förra helgen.
Sova är viktigt för mig. Sovmorgon på helgerna är jätte viktigt.

Musiken i öronen gör sitt jobb.. Allt som var jobbigt när jag startade rundan, är som bortblåsta nu. Vet inte vad det var menat att jag skulle skriva av mig här egentligen.

Förväntar mig att nästa vecka ska bli bättre. Förväntar mig att jag ska bli bättre 😐
Möte med psykologen nästa fredag. Hoppas jag fått henne att förstå, så jag inte mår lika hemskt som jag gjorde efter förra mötet.

Vill inte ha det såhär. Jobbigt att inte veta vilket humör man kommer ha om en minut.

Likes

Comments