Den här veckan har jag varit på matte-bootcamp inför min omtenta i matte. Nästa vecka ska den skrivas, det känns ok men det har det ju gjort tidigare och känslan har uppenbarligen inte stämt överens med resultatet i de fallen. Struntar i mekanik-tentan just nu . matten gäller mer HP och jag kan det åtminstone någorlunda. Fattar väldigt lite av mekaniken. Vi får se, helt enkelt.

Jag har blivit vegetarian! Snart tre veckor har gått sedan sista köttbiten lade sig i magen. Ni vet att jag pluggar till energi och miljö och prioriterar miljön högre än typ alla andra samhällsproblem. Jag återvinner, köper inte mycket kläder eller meningslösa produkter, åker kollektivt osv. Har känt mig som en miljövän och alltid haft dåligt samvete när jag måste slänga vattenflaskor i flygplats-securityn eller liknande.

Så såg jag dokumentären Cowspiracy. Det är i princip ett flertal insatta, högt utbildade människor som skäller på alla som äter kött, med goda anledningar. Även animaliska produkter över huvud taget, men framför allt kött. Något som träffade mig hårt var när en amerikansk medverkande sa något i stil med "Du får äta kött om du vill, men kalla dig i så fall inte för miljövän". Där sitter jag i min lägenhet med tomma schampoflaskor, ursköljda och sorterade i platskassar som även de ska återvinnas. Från och med då kunde jag inte längre stå för att äta kött. Det finns såklart många anledningar, man kan sammanfatta dem så här: För miljön, för djuren, för din hälsa.

Något annat det finns i överflöd är funderingar som t ex hur man får i sig protein? Särskilt om man tränar? Det man måste inse är att proteinbrist är extremt sällsynt och att överflödigt protein utöver det man behöver inte ger någon positiv effekt alls. Du bygger inte muskler snabbare genom att äta en dubbel cheseeburgare istället för grönsakssoppa till middag. Jag har också gått i proteinfällan, för oj vad fitnessföretag tjänar pengar på att sälja sitt proteinpulver till intet ont anande träningsentusiaster som förväntar sig bättre resultat. Proteinshake är dock, för mig, väldigt smidigt att ta med sig till gymmet och ett billigt mellanmål, men den överdrivna mängden protein går tyvärr inte rakt ut i biceps. Om det är något man ska oroa sig för är det hur man får i sig vitamin B12, framför allt som vegan. B12 finns naturligt i vatten från källor osv, men våra reningsverk "renar" vattnet från B12 (och andra mer ohälsosamma sammansättningar). Men om man fortfarande äter mejeriprodukter och ägg är det inte heller något att oroa sig för.

Jag lever fortfarande. Jag har inte behövt åka in på akuten, inte behövt få protein injicerat direkt i kroppen och jag kan träna precis som vanligt. Det är svårt att ge en prognos efter bara ett par veckor, men för närvarande känns det rent av omoraliskt att äta en köttbit. Typ som att tränga sig i en kö; man gör det bara inte.

För att lugna ner eventuella läsare som inte kan tänka sig ett liv utan kött: ta det lugnt, ni äter vad ni vill, precis som jag. Jag kommer inte bli någon rabiat raw food-glutenfri-vegan som endast äter salladsblad och försöker hindra er från att nå köttdisken vid mataffären. Men jag måste också säga att jag har bevittnat väldigt många fler fall av den första sortens människor, än den andra. Så fort det pratas kött känner sig någon fyndig och säger "Hur vet man att någon är vegan? Den säger det", som om inte varenda människa i världen redan har hört det skämtet ett flertal gånger. I samma forum finns det fem personer som säger något i stil med "BARA för att Max har TRE nya VEGANSKA burgare så ska jag beställa fem till hamburgare när jag själv är där!!! Mer kött till folket!!!!", högst oklart vad man vill uppnå samt vad man känner sig så triggad av. Men uttalanden från själva vegetarianerna och veganerna lyser med sin frånvaro, för det mesta, enligt mina erfarenheter.

Om jag får lämna min defensiva inställning till andra människors matval en stund, tror jag att köttentusiaster skapas av en blandning av uppfattningen om att kött är manligt/bygger muskler samt vetskapen om att kött är dåligt i kombination med att tanken på att avstå orsakar hyperventilering. Men det är bara min teori. Det gör inte dessa människor eller deras uttalanden mer förståeliga i mina ögon. Jag vill poängtera att det inte är det faktum att de äter kött som stör mig - det är att de känner att de på något sätt känner sig hotade av alternativa koster (?) och därmed måste lägga spydiga kommentarer som inte åstadkommer något alls, förutom en dålig stämning.

Två sista stycken om det här. Jag är vegetarian, inte vegan. Men jag har provat några veganska alternativ för animaliska produkter, och blivit positivt överraskad av utbudet. Det finns vegansk ost, mjölk, grädde och yoghurt. Sedan om man tycker att det smakar bra eller inte är inte helt självklart. Mitt långsiktiga mål är väl att bli vegan, men vi kör köttfritt ett tag först. Det går väldigt bra att hålla sig borta från att äta djur, saknar det inte alls. Det jag kommer sakna mest i ett framtida veganskt liv är nog mina mackor med smör och messmör, liksom vad har man istället? (Jag gillar inte ost på mackor)

Jag har tänkt på en vegetarisk kost länge men det har inte blivit av. Varför vet jag inte. Men sedan ganska länge tillbaka har jag bytt ut nötfärs mot sojafärs och liknande, då nöt är den största miljöboven (det rättfärdigar dock inte t ex kyckling, egentligen). Nu äter jag mest tacos/tacopaj med sojafärs, olika rätter med oumph, andra rätter där man byter ut kött mot vegetariska alternativ samt soppor, pannkakor och mackor. Och jag är inte det minsta sugen på en hamburgare.

Nog om kött och icke-kött. De senaste veckorna har jag och J dragit runt i landet och besökt familjemedlemmar. Vi har träffat min syster, min pappa, båda deras respektive samt hälsat på hos J:s syster. Alla tre besök har varit mycket trevliga, men det är skönt att vara hemma nu ett par veckor innan nästa termin i skolan. Att träffa nära och kära är såklart alltid mycket värt, men jag upplever det som lite av en stress av sova borta från hemmet. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det här, men jag antar att det är delvis ovissheten i om man kommer att kunna sova, om man kommer att tycka om maten som serveras, osv. Kan bara vara jag som är lite fjantig.

Jag känner mig väldigt utvilad efter den här sommaren. Det kommer att behövas när lata dagar som består av att spela och titta på serier övergår i dagar när jag går upp sex på morgonen och kommer hem efter middagstid. Jag kommer att bli trött, dagarna kommer att bli mörkare och jag kommer att sakna min ledighet. Men det kommer att gå bra, som alltid. Om det är något jag har tilltro för så är det mig själv, faktiskt. De som har någorlunda koll på mina tidigare erfarenheter vet nog att jag har mig själv som största trygghet. Jag känner det verkligen inom mig - inte att allt alltid kommer att gå vägen och att jag är perfekt - men att vad som än händer så kan jag hålla ihop mig själv och inte tappa fokus framåt.

Nästa vecka ska vi på möte angående nya fyrbenta familjemedlemmar. Nästa vecka har jag min omtenta. Dagarna blir kortare, nätterna blir kallare, men jag, jag har alltid mig själv. Och det är allt jag behöver, egentligen.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Känner mig sugen på att uppdatera lite här.

Fyra tentor, tyvärr endast två avklarade... Omtentor på de två andra om en månad. Samma två tentor som jag även kuggade tidigare.

Det känns inte som bästa resultatet såklart, men att klara de två andra på första försöket höjde mitt självförtroende något i alla fall. Har inte haft mitt bästa första år på min nya linje, tror inte att man kan skylla på någon annan än mig själv för det.

Men, jag kommer att få gå andra året precis som planerat och CSN har inga problem med att man inte är perfekt. Ska satsa fullt på mattekursen som jag har plockat flertal poäng på båda gångerna, bara inte tillräckligt många. Så frustrerande, jag är ju bra på matte!?

För att byta ämne innan jag blir alltför självkritisk: vi har flyttat in i vår nya lägenhet! I Upplands Väsby hittar man mig numera. Känns faktiskt väldigt bra. Fick hem möbler från Ikea idag som ska snickras ihop och har några flyttkartonger kvar att packa upp. Väsby ligger ju lite utanför Stockholm, men nära Arlanda. Så kan bli en längre sträcka att åka med pendeltåg. Men Väsby kompenserar med fem minuters promenad till Ica, jag menar hur många gånger har jag inte blivit sugen på godis på kvällen men inte orkat gå och köpa pga närmaste matbutik ligger en kvart bort? Inte nu längre.

Jag och J har kommit hem från vår utlandsresa också, destinationerna Rom och Teneriffa. Rom var otroligt varmt och är inte riktigt en stad där man badar mycket, så man orkade liksom inte vara ute hela dagarna. Men vi såg Colosseum, Spanska trappan osv, mycket fina byggnader. Dock var staden utanför turistområdena inte så lockande för mig. Vi har sett råttor, kackerlackor och alltför många bilförare som inte borde ha körkort. Det vi inte har sett skymten av är kollektivtrafik - har ingen aning om hur man tar sig runt i staden som invånare med så pass opålitliga bussar och en strejkande tunnelbana. Ska tänka på det nästa gång jag är på väg att klaga på SL. Inte för att jag är den typen som tillför en stor andel okonstruktivt klagande i vanliga fall.

Sedan en vecka på Teneriffa. Det var såå vackert. Massor av berg och stora stränder. En riktig turistdestination för den som vill sola, bada och gå på restauranger. Landskapet var väldigt torrt, inte direkt bladskogar där utan kaktusar och buskar. Vi tog en safari upp i bergen, endast där fanns det skog. Vi såg rester från vulkanutbrott, toppen på högsta berget, fantastiska utsikter, osv. Förutom det badade vi varje dag, solade, gick och åt på restauranger och drack mojitos. Skulle lätt kunna tänka mig att åka tillbaka till Teneriffa.

En sak som man ofta inser när man är utomlands är hur många invånare som har som yrke att lura pengar av turister. Folk går runt och delar ut blommor som de sedan vill ha betalt för, erbjuder sig att hjälpa dig att köpa din biljett för att sedan kräva betalning, osv. Det är klart man kan gå på det, man är ju glad turist och förväntar sig att bli välkomnad av glada människor. Så är inte alltid fallet... Det man måste komma ihåg är att om någon främling erbjuder något är det oftast inte gratis och ingen har någon juridisk rätt att kräva pengar av dig för en överenskommelse du inte har gått med på. Bra fraser är "No, thanks" och "I haven't agreed to this".

Sedan undrar jag hur mycket pengar man tjänar med den sysselsättningen? Hur många turister är villiga att köpa solglasögon och schalar från främmande människor som går runt på gatorna? Hur många främlingar kan du gå fram till och knyta på ett armband som du sedan lyckas ta betalt för? Det stora problemet är ju självklart deras bristande moral, men undrar om man inte skulle tjäna bättre på ett hederligt jobb. I för sig har alla inte den möjligheten.

På resan har jag hittat tillbaka till en sann passion: att läsa böcker. Det är tyvärr sällan jag orkar sätta mig in i böcker och kan koncentrera mig tillräckligt för att läsa i vardagen, men väl utomlands hade jag inte de hindren. Har läst skräckromanen "Färjan" som var helt ok när jag läste men skulle absolut inte läsa igen, tyvärr. Även boken "The well of ascension", andra boken i serien Mistborn av Brandon Sanderson som en god vän tipsat om. Helt fantastisk fantasybok, precis som den första: "The final empire". Det finns så många lager i båda böckerna och väldigt, väldigt bra slut. Starka karaktärer och dialogerna är så kloka. Det är inte bara, som vissa andra historier, ett enda kärleksdrama eller ett stort brott som ska lösas. De här böckerna erbjuder syner på relationer, politik, etik, spänning under fight (i brist på bättre ord) och på något sätt jonglerar författaren med flera obesvarade frågor som man som läsare konstant funderar på under bokens gång. Upplösningen ger alla svar, men aldrig på det sätt man anat. Nej, de är så, så bra. Ett absolut måste.

Den närmaste framtiden väntar flera resor runt i Sverige. Vi ska till Göteborg, Karlstad och Nässjö för att hälsa på flera familjemedlemmar. Skippar en resa till Bollnäs för två dagars utgång i helgen, vet inte riktigt varför. Känner mig otaggad.

För att lämna någon slags cliffhanger kan jag i slutet berätta att vi väntar tillökning i familjen. En fyrbent sådan. Uppdaterar typ aldrig så nästa gång jag skriver är den (eller dem?) säkert här.

Likes

Comments

Tre tentor är skrivna. En kemitenta som var ganska bred och liknade Kemi 2 ganska mycket, dock fortfarande svår. En mattetenta vars innehåll är väldigt svårt att förklara för någon som inte är insatt. Den handlar mycket om att arbeta i tre dimensioner (x, y och z istället för x och y, eller bara x), parametrisera och lösa dubbel- och trippelintegraler, om det säger er något.. Sist en fysiktenta som handlade om vågor i form av ljud och ljus samt el och magnetism.

Svårast var helt klart mattetentan, tvek om jag klarar den alltså. Men de andra två kändes ganska bra. Det är bara att hoppas på det bästa. Det känns lite konstigt att jag under hela min skolgång har varit någon som siktat på betyg på minst C-nivå, nu är jag glad om jag klarar mina tentor. Stor omställning, bara att jag inte är en av de bästa i klassen och till och med ligger efter ibland, har aldrig hänt tidigare. Men jag kämpar på och tröstar mig med att mina framtida arbetsgivare förmodligen inte kommer att vara lika intresserade av enskilda betyg som mitt examensbevis.

Den sista tentan är också en fysiktenta, om mekanik. Olika sorters kroppar som rör sig och så ska man räkna ut hastighet, acceleration, sträcka eller något sådant. Det kommer nog också att vara ganska svår. Skriver den på fredag och hinner plugga idag och imorgon. Borde faktiskt sitta och plugga just nu, men luften har gått ur lite känner jag. Det är jobbigt att komma igång när man i huvudet är tre dagar framåt i tiden och planerar inför sommaren.

Nog om skolan. Vi har hittat en ny lägenhet! Det är en tvåa i Upplands Väsby. Inte superfräsch eller jättedrömmig lägenhet men större än den vi bor i nu, en helt ok hyra och en förmodad uthyrningstid på flera år. Om ingenting ändras kommer jag och J alltså att kunna bo där tills vi båda har pluggat klart och kan få ett eget förstahandskontrakt eller kanske köpa eget. Vi får se om livet kommer att fortsätta på det spåret också, men känns i alla fall väldigt bra.

En fördel är att lägenheten är omöblerad. När vi flyttade in i nuvarande fanns redan det mesta, men jag kan inte säga att våra möbler är de jag själv skulle ha valt ut till min egna bostad. Så nu känns det som att nästa lägenhet verkligen kommer att bli vår, på ett annat sätt än den vi bor i nu. En till fördel, som skapar extra mycket värme i mitt hjärta, är att vi får ha husdjur i lägenheten. Förhoppningsvis kan vi hitta en eller två katter att adoptera och mysa med hemma hos oss. Givetvis ska eventuell katt hos oss vara vara försäkrad, vaccinerad, avmaskad, kastrerad, ID-märkt, osv, oroa er inte. Just de sakerna kan vara relativt stora kostnader, men i de flesta hem åt räddade katter har föreningen redan tagit de stegen.

En utlandsresa är bokad. I juli flyger vi först till Rom och stannar för att turista några dagar där och flyger sedan vidare till Teneriffa för lite sol och bad. Är riktigt taggad på båda destinationerna, men lite extra för Teneriffa eftersom att jag inte har varit på en sol- och badsemester på länge. Självklart kommer det att vara varmt i Rom också men det finns ingen riktig strand i den staden. Känner mig verkligen värd både utlandsresa och inflytt i ny bostad efter den här slitiga våren. Det känns som att jag har jagat för att komma ikapp min klass hela tiden och samtidigt lagt flera timmar på jobb varje vecka. Bara en tenta till, sedan går jag på sommarlov.

Kommer bloggen att ha sommarlov? Knappast.

Likes

Comments

Hej, hörni.

Jag fyllde år i fredags! Hela 21 år har jag nu att skryta med om någon frågar om min ålder. Det firades med pizza, jäger och fina vänner hemma hos oss, min typ av kväll alltså.

Det har varit ganska intensivt de senaste veckorna. Jag har haft labbar, inlämningar, föreläsningar, jobb, osv. Men nu har jag ingen mer schemalagd tid i skolan innan tentorna, äntligen. Jag har tänkt ta en dag eller två och bara andas efter det här, ta en minipaus från skolan. Det tajmar bra med J:s födelsedag som är nu på lördag. Har några överraskningar till honom...

Men alltför snart är det dags att ta tjuren vid hornen. Jag har fyra tentor att skriva, det vore väldigt bra om jag klarade åtminstone tre. Det känns både bra och dåligt just nu. Bra för att jag har hängt med ganska bra i de två kurser jag läser nu, dåligt för att jag fortfarande måste plugga tentainriktat på alla fyra kurser. Det är ju skillnad på att gå på föreläsningar och att sätta sig ner och försöka lösa uppgifter själv. VI får se hur det blir, helt enkelt.

Jag har blivit antagen till två sommarkurser! Det är de två nördigaste kurserna någonsin, är ni beredda? Den första heter "Relativitetsteori", den andra "Utmanande mattematik", alltså vem tror jag ens att jag är? Men är taggad på båda två. Jag är ju en teoretiker till person som gillar att utbilda mig, att få nya perspektiv och sättas på prov. Sedan är ju även studentlivet så varierande och kurser kan handla om lite vad som helst, vilket jag uppskattar mycket. Värsta tänkbara scenariot för mig är att ha ett jobb med precis samma rutiner varje dag och fastna där i ett flertal år.

I sommar ska jag även besöka världen utanför Stockholm. Inte allt är bokat och klart, men jag har planerat att resa till pappa, till Bollnäs och utomlands. Något som är helt bokat är dock en helg i Göteborg där jag och J ska umgås med min syster och hennes respektive och bland annat gå på Liseberg, vilket är typ det bästa stället i Sverige. Det gäller bara att kämpa igenom tentaplugget och skriva bra tentor, jag kan nästan känna lukten av frihet.

Likes

Comments

Hej, det var ett tag sedan.

Min vecka i Japan var helt fantastisk. Min fina vän H visade mig runt och fixade i princip allt då jag inte fattade någonting och jag fick se tempel, berg, fick prova god mat, osv. Men som roligast var den här resan när alkohol var inblandat, säg det inte till någon som är underårig.

Terminen är snart slut, tacka gudarna för det. Jag har två tentor på kurserna jag läser just nu samt två omtentor i juni. Det är möjligt att jag sätter alla fyra, men vi får se. Försöker hålla fokus i alla fall, hänga med på föreläsningar och skriva bra inlämningar. Det går ganska bra just nu, det skulle vara så väldigt skönt att även kunna lägga de två kuggade kurserna på hyllan.

Kurserna jag läser nu är en i kemi och en i fysik. Fysik-kursen är ganska svår, men vår föreläsare är ascool och tar med sig lasrar och grejer till föreläsningarna! Kemikursen är ok och lättare, känner att jag har en ganska bra bas sedan gymnasiet. Den som inte reagerar lite på att jag bakade in ordet "bas" i en mening om kemi kanske också borde plugga mer kemi.

De två kuggade kurserna är en helt omöjlig kurs i mekanik där jag finner både boken och föreläsaren ganska ohjälpsamma, samt en mattekurs som helt enkelt är svår. Hmm, vi får se.

I alla fall. Jag och J letar nytt boende då vi börjar bli trötta på vår nuvarande lägenhet. Den har sin charm, men också många mindre charmiga egenskaper. Dock får vi bo kvar i ett år till, om vi vill, så ingen panik. Flyttar bara om vi hittar något bättre. Vi har varit på fem visningar hittills, ingen av dem var mitt i prick.

Jag har sökt några sommarkurser, men eftersom att jag skickade in sen ansökan vet jag inte än om jag får gå någon. Sådant som märks. Planen just nu är att kanske inte jobba alls i sommar, faktiskt. Bara ta igen mig lite efter dessa två år som totalt har vänt mitt liv upp och ner. På ett bra sätt, såklart, men har fortfarande svårt att smälta att jag bor i Stockholm med min sambo. Önskar att jag kunde säga det till mitt 16-åriga jag, att det kommer lösa sig. Samt att hon borde hålla sig borta från killar som inte förtjänar henne och äta hur mycket mat och godis hon vill.

Pengar är inte ett problem, i vilket fall. Just nu. Jag har ju jobbat nästan hela terminen, just nu jobbar jag åtta timmar i veckan. Åtta timmar är i princip en genomsnittlig arbetsdag, så det blir ju lite tid. Men all den tiden blir efter en månad pengar. Mina elever är väldigt trevliga, i alla fall, inga större problem än så länge. Gillar jobbet skarpt, tycker det är ganska mysigt och känner att de verkligen kan lära sig saker från mig.

Resa är också något jag vill göra i sommar. Jag och J har tittat lite på resmål som Cypern, Rom, Teneriffa... Inget bokat än då jag inte vet något om sommarkurserna, segt. Men vi ska iväg utanför landgränserna i sommar och få en ordentlig dos av sol och nya perspektiv.

I övrigt funderar jag mycket, som vanligt. På livet. På vetenskap. På politik. På mig själv. På framtiden. Efter den här punkten var det ursprungligen 453 ord, men jag raderade allihop då jag finner det så svårt att i skrift försöka utveckla en någorlunda rättvis spegling av vad som pågår i mitt snurrande huvud. Jag försökte i alla fall. Det kanske går hela vägen nästa gång.

Likes

Comments

Förra helgen hoppade jag och min kärlek på ett tåg till min hemstad, Bollnäs. I den staden bor det människor som super varje helg utan undantag, människor som baserar sina livsval på sina vänners respektive val och människor som bryr sig mer om vad som händer i andras liv än i sitt eget. Men det finns också en handfull människor som jag tycker om väldigt, väldigt mycket.

Vi drev runt i staden, fikade med vänner, gick på en fest osv och hade hela tiden trevligt sällskap. Alla som bidrog till att göra vår helg - tack.

Det är något konstigt med min hemstad. Det känns som att när jag åker tillbaka efter en lång tid kommer allt att ha förändrats och jag kommer inte känna igen någon eller hitta någonstans. Men så fort jag kliver av tåget ser allt ut precis som vanligt och jag möter ett bekant ansikte inom några minuter. När jag går på de gatorna med min kärlek kan jag peka ut nästan varenda gathörn och förknippa det med en historia. "Där skrapade jag en bil när jag övningskörde och skulle backa runt ett hörn", "Där kastade jag upp allt maginnehåll efter en kväll som hade innehållit för mycket alkohol", "Där brukade jag stå och vänta på en klasskompis som jag gjorde sällskap med till skolan varje dag". Förra helgen bjöd på många sådana minnen som kom tillbaka från där de vanligtvis förvaras, långt bak i mitt huvud, och fyllde mig med en stark känsla av nostalgi.

Nostalgi är starkt förknippat med bitterljuvt för mig. Jag känner mig glad och kan fortfarande skratta när jag tänker på vem jag var och vad jag gjorde förut, men jag sörjer samtidigt det faktum att jag aldrig kommer att vara samma person och göra samma saker. Men det är väl sådant som hör till livet, vad ska man göra. Den jag är idag och det jag gör idag kommer jag säkerligen att sakna precis lika mycket om tre år till.

I alla fall. Den här veckan åkte vi åt motsatt väderstreck och landade i Malmö för att umgås med min syster och S. Lite mer chill helg än förra helgen och som alltid trevligt i det sällskapet. Vi har gått runt i Malmö, spenderat pengar för att ersätta slitna saker med splitt nya och druckit bubbel framför Melodifestivalen. Just nu är vi på väg hem igen till Stockholm.

Jag har varit inne i en lite seg period. Jag tränar inte så mycket, pluggar inte så mycket, gör inte så mycket egentligen. Känner mig lite stressad med tanke på att det är tenta om ett par veckor, så ska försöka lägga i ett par högre växlar, måste skärpa mig. Nej, ska dra till gymmet tidigt imorgon och sedan sitta i skolan till middagstid. Börja fokusera mera.

Men det här känns också som en väldigt seg period i världen rent politiskt. Jag samexisterar alltså med personer på den här jorden som förnekar förintelsen och global uppvärmning, som anklagar varje stor tidning för lögner samtidigt som de hejar på sin president som har hittat på en händelse i landet jag befinner mig i, som tycker att det inte finns någon relevant skillnad överhuvudtaget mellan abort och mord, som vill döma ut hela folkgrupper för saker som enskilda personer ur den folkgruppen har gjort, men endast om de själva inte tillhör den gruppen, såklart.

Jag vet inte ens hur jag ska kommentera det, men det är väl egentligen inte ens värt ett försök eftersom att man nu för tiden kan ducka för sin motståndares argument genom att helt enkelt säga att denne ljuger, även om hen hänvisar till fakta från de mest pålitliga källor som existerar, t. ex. forskare och vetenskap. Men med den logiken är väl det enda vettiga att göra att ifrågasätta exakt allt som händer som man själv personligen inte har bevittnat? T. ex. så kanske Trump inte ens är president, det kanske är någon helt annan som tar alla beslut och alla hans tal och ceremonier är iscensatta. Men det är helt absurt och väldigt långsökt, men det verkar ju inte spela någon roll när folk bildar sina skräddarsydda uppfattningar, så. Folk väljer ju numera att tro på det som passar dem själva att tro på.

Det finns en väldigt fin term för detta psykologiska fenomen - selektiv perception. Fråga Wikipedia om ni vill ha fler detaljer.

Veckan som kommer är fylld med en typisk vardag. Jag ska gå i skolan, träna, rida hästen, pussa på J. Förutom det ska vi också gå på någon stand-up kväll på tisdag med S, är nyfiken och taggad.

Likes

Comments

Något som gör vardagen lättare är tanken på att jag har ett flertal resor inbokade. Jag ska t. ex. hem till Bollnäs för att gå på fest hos S och träffa annat trevligt folk jag inte har sett på länge, jag ska åka och hälsa på min syster med J och en annan S. Men den resa som jag ser mest fram emot är givetvis min resa till Japan(!!!!!!!!).

Så min vän H bor i Japan just nu och pluggar och har sig. Frågan är ju givetvis "Hur ofta får man chansen att åka till Japan och bo gratis hos en av sina bästa vänner som också kan visa en runt?". Svaret är ca en gång i livet. Så i mars ska jag ge mig iväg på en låång flygresa till andra sidan jordklotet, ganska häftigt ändå. Jag har ju rest en del men mest inom Europa och de länderna skiljer sig inte åt så mycket egentligen. I Japan är det helt andra normer, matvanor och alfabet som gäller.

Så taggad. Ska ta med systemis och ta massor av bilder. Jag kommer att vara där i en vecka ungefär och därmed missa en vecka i skolan, men vad gör man inte för Japan. I mitten på mars bär det av!

Likes

Comments

(Jag tänker inte vara klyschig och inleda det här inlägget med en ursäkt för att jag inte har uppdaterat på sex dagar. Kom igen, ingen är sur på mig för det. Samt att det inte är värt att skriva något om jag inte har lust, då blir det aldrig bra inlägg.)

Skolan är igång igen och med den mina rutiner. Tillbaka till tidiga uppstigningar... Som tur är har min kärlek så pass bra självdisciplin att han går och lägger sig tidigt och då gör jag också automatiskt det pga 1. mysigt 2. vill inte störa honom genom att fortsätta vara uppe och stöka i lägenheten. Det går faktiskt att somna då och gör det lite lättare att stiga upp halv sex på morgonen när man vet att man har fått (nästan) åtta timmars sömn, istället för 6 som jag snittade på i gymnasiet.

Själva skolarbetet går lite segt. Vi har en mattekurs som är helt ok och en mekanikkurs som är ganska tråkig. Men mest är den nog tråkig för att det är lite oklart hur man ens ska plugga den kursen. Men grejen med högskola är att om man går på varje föreläsning och fattar det mesta av vad föreläsaren snackar om så har man redan kommit långt med en kurs, vilket jag känner att jag uppfyller hittills i perioden. Sedan är det extremt segt att man behöver memorera alla formler inför varje tenta, faktiskt helt irrelevant eftersom att man kommer att googla om man av någon anledning på sin arbetsplats skulle behöva räkna fram tangentplanet till funktionen f(x, y, z) = 4xz - ln y i punkten (1, 2, 3).

Jag var på en arbetsintervju idag (!) gällande en tjänst som studiecoach. Det ser väldigt troligt ut att jag kommer att få tjänsten. Jag tror att det är väldigt nyttigt att gå på intervjuer, faktiskt gillar jag det. Att få stå lite i rampljuset och få prata på om sig själv, inga problem. Förutom vissa frågor där man måste få tid att tänka efter, jag har t. ex. fått frågan "När tog du senast ett snabbt beslut?" i en intervju, jag ba "???". Ingenting man går omkring och tänker aktivt på precis, därav namnet. Och när man väl måste tänka blir man stressad eftersom att man tar så lång tid på sig så de kanske tror att man är trög och så blir man stressad för att man är stressad pga kan inte tänka lika bra osv osv. Aja.

I alla fall, studiecoach. Det är i princip vad det låter som, man hjälper folk att plugga. Typ personlig tränare fast med plugg. Jag kommer alltså att hjälpa elever från femte klass till trean i gymnasiet med de ämnen de tycker är svårast, oftast matte. Matte har jag stooor erfarenhet av så det kommer nog gå bra. Känns som ett kul jobb, dessutom nyttigt även för mig att få träna på att vara pedagogisk. Jobbet kommer inte att krocka med skolan och jag behöver bara jobba några få timmar i veckan, men kan ta mer om jag vill.

Faktiskt skulle jag kunna tänka mig att jobba som lärare, om man bortser från vissa faktorer. Jag stör mig så mycket på hur vissa av mina lärare hjälpte mig i min skolgång, t. ex. hur jag fick lära mig derivata. Något vars koncept inte är särskilt svårt men som blir jätteförvirrande när förklaringen börjar med att läraren smäller upp en formel med gränsvärde av ett bråk med massa bokstäver och säger "Här är definitionen" när det egentligen går att förklara på ett mycket mer simpelt sätt med ord. Efter det kan man börja titta på definitionen.

Något som jag också stör mig på, som kanske har mer med skolverkets beslut att göra, är den extrema bristen på relevant och viktig information man fick i sexualkunskapen.

Här är en lista på saker jag önskar att min lärare hade sagt till mig som mitt 14-åriga jag inte fattade
  • Om en kille blir sur på dig för att du inte vill ha sex så är det inte rätt kille för dig
  • Om en kille bara vill träffas klockan 2 på natten när han är full för att ligga så är det inte rätt kille för dig
  • Om en kille tjatar på dig för att ha sex är det ett sätt att försöka få dig att ha sex mot din vilja, dvs. en indirekt våldtäkt
  • Du kommer förmodligen att bli tafsad på när du är på krogen, var mentalt förberedd på hur du ska reagera. Ja, det är olagligt, men det är tyvärr så samhället ser ut.
  • Du får ha hur mycket sex du vill med hur många personer du vill, men se till att du verkligen gör det för att du vill och inte för att du inte vågar säga nej eller för att "vara snäll", samt att du inte kommer att ångra dig efteråt
  • osv osv
Här är en detaljerad lista på vad min lärare sade till mig:
  • Så här ser ett kvinnligt könsorgan ut (visar bild)
  • Så här ser ett manligt könsorgan ut (visar bild)
  • Man kan få könssjukdomar när man har sex
  • Man kan bli gravid när man har sex
  • Kondom skyddar mot båda två sakerna
Här är en lista på vad jag inte redan visste innan min lärare rabblade listan ovanför:


Tillbaka till att jag skulle kunna tänka mig att jobba som lärare och avslutningsvis anledningen till varför jag inte valde det. Lärare får alldeles för lite betalt med tanke på att de jobbar även utanför arbetstimmarna (rättar prov på kvällarna osv) samt eftersom att man i rollen som lärare har alldeles för lite att säga till om. Man får inte kasta ut elever som förstör lektionen och om någon obrydd elev får F så blir alla sura på läraren eftersom att det tydligen är hen som är dålig på att lära ut. Kanske mitt yrkesval i nästa liv, men inte i detta.


Likes

Comments

Hej!

Vi känner inte varandra jättebra, och det är det som är problemet. Du är en sådan person som jag tycker verkar vara väldigt skön och skulle passa mig bra som kompis. Det är som att trots att jag inte har träffat dig mycket alls har du hittills inte gett mig några dåliga vibbar alls. Typ som att du är tre frågor från att bli miljonär och inte har använt en enda livlina. Om du känner likadant kan du väl boka en fika med mig eller något. Om du inte känner så och tycker att det här var ett väldigt konstigt meddelande och att jag är dryg behöver du inte svara. Det gör inte så mycket eftersom att vi knappt känner varandra och därför inte betyder något för varandra, så jag kommer inte att bli ledsen. Möjligen lite besviken i några minuter och lite generad för varje minut jag hädanefter måste spendera i din närvaro, men inte mer än så.

Tack på förhand, du person som jag knappt vet efternamnet på, men som jag ändå redan gillar mycket.

Likes

Comments

Att feminism misstolkas som manshat tror jag beror på att vissa med feministiska åsikter uttrycker sig klumpigt ibland. Till exempel de som twittrar "Pojkar är skräp" eller liknande. Det man egentligen menar, enligt min tolkning, är att man inte hatar varje man som individ, men att man hatar män i grupp, mannens ställning i samhället. Hur män våldtar, kallar tjejer för horor, tafsar på krogen, patriarkatet osv. Det är en åsikt som är helt rätt, men om den måste förklaras med andra ord för varje oinsatt människa som läser kanske man ska välja sina ord bättre. Uttalanden om feminism ska vara utbildande och förklara problemen, inte provocera män och ge dem anledning att förneka feminism ännu mer. (det är egentligen ingen legit anledning eftersom att det är inte är menat som manshat, men varför ta risken?)

Likes

Comments