Header

Igår firade vi morsdag (som är nästa helg) med middag med hela familjen + respektive. Min syster och hennes killes hund var med också men den la mest tid på att leta efter katten. Tog ut honom på en liten promenad där jag tog lite bilder som jag tänkte visa er idag! :)

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Idag har jag pysslat med mitt lilla projekt för att sätta upp alla bilder! Blev så nöjd ändå!

Likes

Comments

För att avbryta mina Afrika inlägg lite så måste jag berätta om två andra resor jag tänkte göra!

I sommar åker nämligen jag och Stefan till Norge för att bila från ett ställe till ett annat! Ska bli helt sjukt häftigt, har hört att naturen är to die for!

Vi har även bokat en solsemester i september till Kroatien! Längtar så mycket!


Snacka om att åka till heeeelt olika platser! Båda like vackra!


Likes

Comments

En stor del av allt var geoparderna, leoparderna och lejonen. Leoparderna och lejonen fick man inte gå in till. De är kattdjur som int ekan humaniseras, alltså kan de få ett flipp när som helst även om de har vuxit upp med människor som tamdjur. De är hos oss pga. att de antingen är så vana med människor sen födseln att det skulle vara farligt att släppa dem då de skulle söka sig till människor, men det kan också vara för de varit skadade och sen ska släppa lös igen.

Geparderna som ni ser på bilderna när jag är med är sådana som varit som husdjur sen de föddes, geparder kan man humanisera och har faktiskt tyvärr blivit tamare än vanliga huskatter. När man kommer nära börjar de spinna.

Bilden precis under ser ni mig när vi fick öva på att darta en leopard som var målad på en duk. Det är ytterst viktigt att man träffar rätt så man inte skadar djuret, det är alltså sömnpilar som man skjuter för att de ska somna under en stund så man hinner undersöka dem etc. Jag var riktigt duktig ;)


Vad åt alla djur då...?

Jo, alla köttätare åt åsna eller häst, det är för att köttet är så vilt som man kan ge, och gott. Ger man t.ex. får eller get så är det en art som bara är förknippat med tama djur som bönder har, och det vill man ju inte att de ska vänja sig vid. Vilt är bäst.

Likes

Comments

Idag ska jag visa er de häftigaste djuren. Girafferna och zebrorna. Girafferna var nog de djur som jag fick störst wow effekt av, de är så sjukt långa och mäktiga, riktigt fina är de också dessutom. Zebrorna var också himlans fina.

Åker ni till Afrika rekommenderar jag starkt att du sätter dig på en häst och rider ut i vildmarken. Djurens uppfattar då inte att det är en människa som sitter på en häst utan för dem så är det en hästlukt bara. Jag kom som närmast 15m ifrån de båda. Så himla glad att jag gjorde det!


Det här är en liten Zebra som kom in på gården skadad och föräldralös, Tas nu om hand och har under någon dag fått mata med nappflaska. Love him.

Mannen som talar med hästar. Detta är Kevit som är hästkillen, han tränar vildhästar och förstår inte riktigt hur alla andra inte kan rida hästar. Riktigt cool man.

Är inte det här som en riktig målning!

Likes

Comments

Under dagarna skulle vi promenera med de små babianerna och sen de stora. För att dem ska få se lite ny miljö och hålla dem stimulerande. Ni får ursäkta mina dåliga mobilbilder, men en kamera är inte den bästa idén när man vistas mitt bland dessa djur som är extremt nyfikna och vill pilla på allt. Under promenade kan man få 3 stora babianer som vill svinga sig upp på en också, så rolig!

När jag hade Christa under en natt. Supermysigt men väldigt ymcket kissande och bajsande.


Bilden här under har vi Shrinky och Babi, Shrinky blev biten i huvudet av en hund och har därför ett handikapp i huvudet vilket gör att det inte finns någon ordentlig funktion för hur kroppen ska röra sig. Därför är hon inne hos de små babianerna istället för de större.

På många bilder här ser ni att jag har kontakt med dem. Jag skulle vilja att ni går in här och läser varför.

Likes

Comments

Dagen till ära, babianer. Den mesta tiden tillbringades med babianerna, antingen åka runt med bilen och slänga över mat till de helt fullvuxna, spendera tiden med de små, ta dem på promenader eller helt enkelt bara ta bilder på dem.

De flesta babianer på Naankuse är där för att de blivit skadade eller föräldralösa. Även de största har alltså varit där sedan de var små. Dem kan man tyvärr inte gå in till då de är sjukt starka och antagligen "attackera" oss som inte är högre i hierarkin. Tyvärr är det väldigt svårt att kunna släppa ut dem i det vilda igen pga. att de skulle söka sig till människobyar, sen är det heller inte tillåtet att släppa ut dem, inte lagligt helt enkelt. Där jobbar dem stenhårt med att få lagen att ändras och komma på någon bra lösning. Men under tiden får de vara hos oss.


Kan ni se bebisen på bilden precis under?


Kan ni hitta lilla bebisen?

​Ni kan läsa om hur det fungerar med djuren på Naankuse här.

Likes

Comments

Jag ska vara helt ärlig, till en början trivdes jag inte alls. Jag hade väldigt svårt att få vänner där borta. Kanske för att alla var i sina grupper redan, eller för att jag som inte många andra hade landat helt själv utan någon som kom samma dag. Jag vet inte, men det var tufft i början.

Jag tänkte börja med att visa er några bilder på djuren som var runt omkring och bara gick runt på gården. Helt fria att lämna när dem vill. Djur som varit på farmen ett tag när de varit små och föräldralösa men nu är redo att springa iväg när de vill.

Detta är nog min favorit. Kudo, som både är namnet på djuret men som också är själva djuret. Fantasifullt va?
Så Kudo är en hona vilket man enklast kan se för att hon inte har några horn som hanen har (Vilket ni kommer få se bild på senare) Hon är ganska skygg för människor så det blir inte att man går fram och klappar om inte hon själv kommer fram för att bli klappad på. Men för det mesta håller hon sig ifrån.

Den här lilla rackaren vet jag inte ens om den har ett namn helt ärligt.. Men en mycket fin påfågel som går runt på gården, fram och tillbaka.

På dessa två bilder ser ni en heartabeast som heter Elsa (till vänster). Hon har kommit upp i den åldern att hon tror att berörning = Lek. Dem hornen vill man inte ha på sig så bäst är att hålla sig ifrån bara. Den här faktan vet jag inte helt säkert, ni kan ju kolla upp om ni vill. Men jag tror ganska säkert att deras namn, heartabeast kommer från deras klövar, formade som små hjärtan i sanden.

Bilden till höger kan ni säkert lista ut vad det är... en gam. Detta är Gomez, kom som liten och kan tyvärr inte flyga iväg pga. att en människa klippt av "fel" vingar när Gomex var lite, det tar ett ganska bra tag tills de är färdigväxta igen men så fort det går är även denna vackra gam fri att lämna gården.

För att läsa mer om hur Naankuse fungerar med sociala medier, tryck här .

Likes

Comments

Min plan nu är att jag under en tid ska lägga upp ett helt gäng med bilder från resan och självklart text till det. Det kommer komma ut löpande under några dagar och jag hoppas ni vill följa med.

Men, vart ska man börja...
Bäst är väl att ta det från början.

Jag måste först berätta att resan gick sjukt bra. tog ett flyg från Arlanda (Stockholm), bytte sedan i både London och Sydafrika innan jag kom fram till Windhoek i Namibia, men allt gick riktigt smidigt. Sjukt dåliga platser på flyget dock men ah, vad ska man göra.

Det första jag fick bekanta mig med på plats var mitt rum, jag skulle bo tillsammans med två tjejer. En från Tyskland och en från Danmark, båda omkring samma ålder som jag . Vi kom snabbt överens och hade faktiskt riktigt roligt på nätterna innan läggdags.

Den här lilla babianen på bilden heter Christa, hon var med min rumskompis Andrea första natten jag kom dit och senare hade även jag henne under en natt.

Det är väldigt viktigt att ni läser och förstår. Där jag var så är målet att ta hand om och släppa fri så många djur det bara går. Det är hemskt att de ska behöva vara här och enda anledningen är vi människor.

Christa är här för att henne mamma blev skjuten av oss människor och inte är gammal nog att ta hand om sig själv. Babian bebisarna är inne med oss på nätterna för att det finns för mycket utomhus på nätterna som gör dem rädda. Speciellt när det regnar och åskar.

Ni kan läsa allt ni behöver veta här. För mig, är det viktigt att ni gör det.

Likes

Comments

Sociala medier kan vara väldigt problematiskt för ställen i världen som jobbar med att bevara djur och deras naturliga miljö, så innan ni tittar på bilderna snälla läs detta:

Naankuse som jag arbetade hos som volontärer är ett helt fantastiskt ställe med rätt fokus på djuren
​med målet att alltid släppa tillbaka dem i det vilda om möjligheten finns.
​I de bilder då jag på något sätt rör djuren så är det på grund av att de inte kan släppas tillbaka ut i naturen
​och är därför vana vid kontakt med människor.
Djuren på Naankuse tas in på farmen i situationer då de antigen förlorat sin mamma eller är skadade.
Naankuse tar också in djur som utnyttjats av människor för avel vilket är olagligt i Namibia.

Naankuse jobbar varje dag med att släppa ut de djur som de rehabiliterat.
​Men det är inte lätt. Bönderna i närheten måste godkänna att djuret släpps ut i närheten av deras gård och boskap,
​det måste finnas plats för djuret, det för inte släppas ut nära städer och så vidare.
​Djur som vuxit upp som husdjur kan dock aldrig släppas fria då de kommer söka sig till människor för mat och skydd vilket kommer få dem dödade.
Leoparderna, geparderna, lejonen, babianerna mm som hela sitt liv varit runt människor kommer omedelbart bli ihjälskjutna av tjuvskyttar i det vilda om det inte vore för de fantastiska människor som varje dag riskerar sitt liv för att skydda dessa fantastiska djur.

Så innan ni tänker att det är onaturligt för oss att till exempel klappa vilda djur
​så är de tyvärr inte vilda längre på grund av oss människor som antigen skadat dem
​eller behållit dem som husdjur.
​Naankuse vill aldrig få ett djur van vid människokontakt av något slag då det tar bort möjligheten för dem att släppas ut igen.​Alla djuren på Naankuse har stora inhägnader
​med alla element som de skulle ha i det vilda.
​Om det inte vore för Naankuse som tar in djur som är i behov av hjälp så hade de avlidigt. 
Jag är otroligt lyckligt lottade som har fått möjligheten att jobba med detta fantastiska program på Naankuse.



Tack Moa för att jag har fått låna din text som du satt ihop så bra.

Likes

Comments