Här är en video från när jag och Leo var på Yasuragi tillsammans, det var otroligt mysigt och kommer verkligen åka tillbaka dit igen. Hoppas ni tycker om videon.

Likes

Comments

610 mot Danderydsjukhus är försenad och jag går fram och tillbaka vid busskuren för att inte känna kylan. Jag andas emot min vante som studsar tillbaka mot mitt ansikte och känner värmen från min egen andedräkt. Gårdagens regn har lagt som som is över marken och människor går försiktigt för att inte halka. Solen har redan hunnit gå ner och det börjar bli mörkt. Bilarna ljussken som susar förbi blir mörkrets konstrast. Långt där borta ser jag ett rött ljus i form av siffrorna 610. Tio minuter väntan kändes som 30 minuter väntan. Jag lägger mitt mörkblåa access kort på maskinen och det blippar till två gånger. Värmen möter mig och jag sätter mig ett säte och kollar ut genom fönstret. Det finns inte mycket att se, ljusvågor som flyger förbi inom loppet av sekunder, rullar som ett band som går om och om igen.

Jag tar upp min bok av Paulo Coelho ”Veronika bestämmer sig för att dö” En rätt hemskt titel på en ändå rätt uppfriskande och tankeställande bok. Jag viker upp kanten av sidan som jag tidigare vikt ner, där jag senast läste. Ögonen mina går från vänster till höger av sidorna som är fulla av bokstäver. Ibland slinker jag in i andra tankar, som det så ofta händer när jag gör något. Jag tänker på vad jag ska göra när jag kommer hem och vad mina planer för morgondagen är. Tankarna släpps och jag koncentrerar mig på bokstäverna, orden och meningarna och dess budskap. Bussen stannar vid Mörby Centrum och jag går av. Om jag går av där vet jag att det är mindre folk och större chans att få en sittplats på tunnelbanan. Boken i handen min fylls med små vattendroppar. Mina fötter tar långsamma stadiga steg ner för trappan som är smyckad med is och snö.

2 min, mot Fruängen, rulltrappan cirkulerar och människor står på fel sida av rulltrappan. Högersida ska man stå på om man ska stå still, och vänster om man vill gå ner för rulltrappan. Med oskyldiga ursäkta tar jag mig ner för rulltrappan och hinner i tid för att gå på den folktomma vagnen. Vattendropparna torkas av från min bok och min ögon går återigen från vänster till höger. Det är ett få tal sidor kvar och nära slutet. Jag byter tunnelbana vid T-centralen och fokuserar på min bok samtidigt som människor mummel hörs i bakgrunden till mitt läsande. Odenplan, Fridhemsplan, Thorildsplan, Brommaplan, Råcksta och slutligen Vällingby. Jag är framme vid min slutstation och även slutet på min bok. Guldiga knoppar sätter jag in i mina öron och ljud dånar i mina öron. På en isig väg möter jag en pappa med hans två döttrar. De skuttar glad och håller i pappas händer. Den minsta dottern säger pappa, pappa, lyssna på mig, muuuuuu. Den andra dottern härmar och gör likadant. Den minsta dottern säger ”Pappa säg muuu” Pappan gör som han blir tillsagt och säger muuuu. När dem går förbi mig hör jag hur dem alla säger muuu tillsammans.

Likes

Comments

Kl halv 7 begav vi oss (jag, pappa, Alice och Alexander) mot Romme Alpin. Linda hade fixat iordning en korg med frukost och snacks som vi åt i bilen. Bilturen tåg ungefär två och en halv timma, jag sov till och med i bilen. Väl framme vid Romme satte vi på oss pjäskorna och gick till backen för att åka.

Vi började vid knappliften för att Alice och Alexander skulle få värma upp lite innan vi åkte vidare på lite större backar.

En glad Alice i stolsliften, hon är så söt när hon nu har tappat båda sina framtänder

Alexander och Pappa är också glada

Det var jättefint väder och därmed även jättemycket folk

Här var Alice på sitt bästa humor, fin bild ändå tycker jag

Fina Alexander!!

Allt som allt var det en jätte mysig dag, att bara få vara med Pappa och småttingarna. Dem kräver mycket energi och uppmärksamhet, men man får så mycket kärlek och energi tillbaka från dem. På vägen hem lekte dem i baksättet och jag och Pappa pratade om allt från Tomas Qvick till att jag absolut inte vill plugga i en småstad (eller någon annanstans en stockholm om det inte är utomlands) Jag somnade till och vaknade när vi var hemma, Linda hade fixat jätte god mat till oss när vi kom hem, efter maten åt vi mango och ananas och drack kaffe.

Likes

Comments

Jag sitter lite med stressen i halsen, jag har tal imorgon och är inte riktigt klar. Har skrivit i en evighet och kände att jag behövde ta en paus och skriva av mig lite. Tiden går otroligt fort som alltid. Jag har redan hunnit fira jul 3 gånger och julafton har inte ens varit än, lyllo mig. Det har varit otroligt mysigt att få umgås med min fina släkt, verkligen.

Idag är det söndag och på onsdag, slutar jag skolan. Sedan är det julafton på lördag, jag vill så gärna åka skridskor. Jag testade mina skridskor från när jag var liten (storlek 35) av någon konstig anledning så passar dem och min sko storlek brukar vara mellan 36 - 37.

Jag längtar efter att få sova ut, jag längtar efter att få känna mig utvilad, jag längtar efter att inte behöva ställa min väckarklocka. Trots att mina planer under lovet kommer att vara att ta det lugnt och umgås med familj, Leo och vänner så kommer jag nog ägna en ganska stor del till att plugga. Men jag tänkte jag skulle göra det till en mysigt grej, exempelvis att åka till Stockholms stadsbibliotek, ta en kaffe(mer troligt är mjölk med lite kaffe i) , leka "viktig" (som min mentor för övrigt gav mig som tips för att kunna koncentrera mig bättre)

Nu väntar min retorik analys tal på mig, måste hinna göra klart den, en positiv sak med att bo långt bort från skolan är att jag påväg till skolan kan läsa en bok/lyssna podcast eller som jag kommer göra imorgon, plugga in ett tal. 


Likes

Comments

Idag var jag och mamma på en kyrksecondhand/loppis i Ekerö, jag hittade bland annat en gammal karta, fina ljusstake och glas som jag ska ha badsalt i och mm. Kan kanske visa dem i ett annat inlägg. Därefter åkte vi till Kina slottet och kollade runt och fotade. Det fanns ett litet fik omringat med stenväggar och träinredning, där inne åt vi våfflor och varm choklad, jag och min fina mamma!!

Likes

Comments