Jag är hemma i Sverige nu, sedan tre veckor tillbaka. Ledsen för utebliven uppdatering.

Sista veckan bestod främst av avsked och packning. Såklart var det lite blandade känslor kring att åka hem och jag kommer sakna alla så himla mycket. Men det känns faktiskt kul att vara hemma i Sverige.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

På Ikea finns en svensk resturang där de serverar svensk mat, såsom köttbullar, lax osv. Jag älskar att Ikea sprider den svenska kulturen och maten runt om i världen. Att till och med på andra sidan jordklotet har de flesta ätit Ikeas Swedish Meatballs. Dessutom är det kul att Hongkong-borna handlar från Ikeas "Swedish Foodmarket", där de säljer saker som smågodis, kaviar, sill och Ballerinakakor. Trodde väl aldrig att jag skulle se Ikea som något annat än ett ställe för plastmuggar och halvdana möbler. Men jag är väl lite kulturellt hjärntvättad eller nåt nu.

Likes

Comments

I lördags åkte vi ut till en ö i Hong Kong och tog en båttur för att kolla på de rosa Deltadelfinerna som håller till mellan Hong Kong och Macau. Tyvärr såg man inte så mycket som jag hade velat, utan mest bara ryggarna och lite av huvuden. I alla fall så kollade vi också på den gamla traditionella byn på ön och åt supergod mat.

Likes

Comments

Igår var det den 4 juni, alltså exakt 26 år sedan protesterna och massakerna på Himmelska fridens torg i Beijing. Varje år i Hong Kong samlas hundratusentals människor och sitter i gräset tillsammans med tända ljus. Syftet med ceremonin är att minnas de som dog, men det är även en "protest" mot Kinas regering och för demokrati.

Likes

Comments

Jag kom nyligen på ännu en sak som jag kommer sakna från Kina. Att se dessa enkla och ödmjuka människor som inte har mycket, men ändå verkar nöjda och glada med det. Som de som säljer frukt på marknaden. De som har små restauranger (nåväl, att påstå att dessa ställen är restauranger är väl rent ut sagt en lögn...) och steker nudlar varje dag, dag ut och dag in och säkert har gjort det sedan tio år tillbaka. De ser glada ut. De skrattar och pratar med gästerna.

När jag och ett par utbytesstudenter passerade Beijing Road en sen kväll, gick vi förbi en grupp lokalbor som satt på rangliga pallar och drack billig öl ur plastglas. De frågade om vi ville vara med, så vi tänkte varför inte och slog oss ner. Nu i efterhand, när jag tänker tillbaka på hur trevligt vi hade det, trots sunkig öl och det faktum att vi inte alltid förstod varandra, kan jag inte låta bli att bli lite extra glad. Vissa minnen etsar sig helt enkelt fast lite starkare än andra.

Likes

Comments

De senaste tre veckorna har jag övat på HSK 4. Det ska på ett ungefär motsvara en B2-nivå.

Hela HSK 4 består av enbart tecken och ingen pinyin. Jag har ju nämnt tidigare, hur tråkigt jag tycker det är att studera tecken. Så av den anledningen, har jag inte studerat tecken mer än nödvändigt. Ni kan ju tänka er hur det går att göra en läsförståelse när man inte kan läsa. De två första gångerna fick jag inte godkänt på någon del. Sedan bestämde jag mig för att börja plugga tecken, 30 stycken per dag skulle jag lära mig (det finns nämligen en ordlista bestående av de vanligaste 1200 orden som man rekommenderas lära sig inför provet). Efter att ha tagit mig igenom 600 tecken, lyckades jag skriva godkänt. Visserligen utan stor marginal och med extra tid, men det gick.

Det som stör mig så mycket är att jag förstår innehållet i alla delar, hade allt varit i pinyin hade jag klarat det bra. Men nu är det inte det och jag var helt enkelt för dum och för lat för att orka bry mig om tecken tidigare.



Hur jag pluggar tecken. Helt enkelt genom att skriva samma tecken om och om igen. Det enda att trösta sig med är att ju mer man lär sig och kan läsa, ju roligare blir det. Dessutom blir det enklare att se skillnad mellan dem efter ett tag. Dessa tre tyckte jag till exempel var likadana i början:
我,钱, 找
(de betyder jag, pengar och leta)

Likes

Comments

Om mindre än tre veckor lämnar jag Guangdong och Kina. Det är galet hur fort tiden har gått. Jag känner mig klar i Kina, och hade inte velat stanna mycket längre. Men det känns inte så lockade att åka hem till Sverige heller (för annat än att träffa familj och vänner såklart). Jag kom på mig själv med att printa ut ansökningspapper till Svenska skolan i Paris. För hur kul hade det inte varit att bo där, tänkte jag. Eller kanske svenska skolan i Belgien? Sedan tog jag mitt förnuft tillfånga och bestämde mig för att det nog är bäst att återvända till Sverige och landa lite först.

Vad jag kommer sakna:

- människorna jag har lärt känna. Det är kul att umgås med folk från så många olika platser i världen, som alla har olika bakgrund, traditioner och värderingar. Svenskar är ju rätt lika varandra. Jag menar inte att det är något dåligt, bara bra på ett annat sätt. Att dessutom kunna umgås utan utan ångest för ett kommande prov, är väldigt skönt.

- att mycket är så billigt. Mat, taxi, att åka kollektivt etc. Man kan till exempel köpa en flaska vatten för 3 kr och en billig lunch för 15 kr. Däremot är allt som är importerat mycket dyrare än i Sverige (västerländska klädmärken, Starbucks, västerländsk mat, kaffe etc.). Så åker man till Kina och hoppas på att kunna shoppa billigt, kommer man bli besviken. (På tal om taxi, så verkar mandarin vara ett av de enda språken där det inte heter taxi/teksi/etc, istället heter det chūzūchē".)

- att tala mandarin. Även om min mandarin fortfarande är rätt knackig, så är det kul att prata och man blir ju så himla glad när man lyckas ha en konversation som går bra. Speciellt de tillfällen då man märker att man gjort framsteg.

- att gå runt i uniform och flip-flops varje dag. Skoluniformen må likna en pyjamas och inte vara så snygg, men den är så skön. Dessutom behöver jag inte tänka på vad jag ska ha på mig.

- den maten som är god. Nudlar, köttbullar, sushi, korean barbecue, dumplings, changfen, kyckling osv.

- att befinna mig i en vardag, som känns så mycket mer spännande än den i Sverige. Jag blir lätt uttråkad på att vardagen i Sverige, att mycket är som det varit ända sedan jag var liten. För mig är Sverige synonymt med trygghet. Den typen av trygghet som innebär att jag kan bussarna utantill, vet hur vädret kommer vara i februari och jag vet på ett ungefär hur alla svenskar beter sig i olika situationer. Men med denna trygghet kommer också någon form av utmattande och kreativitetsdödande tristess. Att leva i ett helt annat land, betyder en ny och spännande vardag där man varje dag upptäcker något nytt. Man kan iaktta, ifrågasätta och man slutar aldrig förvånas över saker. Jag tycker nämligen om den typen av förändringar och oväntade vändningar som man inte kan kan uppnå fullt ut genom att byta umgänge, hårfärg eller starta intriger bland folk.

- kulturkrockar. Jo, ibland blir saker fel vilket kan vara jobbigt. Men ofta leder kulturkrockar till att man får en ny synvinkel och att man ifrågasätter något som tidigare varit så självklart. Det är dessutom kul att få förvånas och chockas ibland. Och om man slutar vara så skeptisk (vilket är rätt svårt ibland) och tänker efter riktigt noga, så finner man förklaringar till mycket.

- att alla mina sängar är stora! ("Sängar" i plural för jag bor på många ställen) och lägenheten och communityn där jag bor. Jag tycker det är så mysigt att bo i lägenhet.

- ice lemon tea och milk tea. Det finna så mycket roliga drickor här. Häromdagen testade jag förresten summer berry pannacotta frappuccino på Starbucks, den var så god att jag någon timma senare gick tillbaka och köpte en till likadan.

- frukten. Igår köpte jag tio stycken alldeles perfekt mogna mangos, och blev lite besviken när det gick upp för mig att jag om en knapp månad får nöja mig med Sveriges syrliga halvt omogna mangos.


Vad jag inte kommer sakna:

- föroreningarna i kombination med varm fuktig luft. Ibland känns det som att man fysiskt känner de små giftiga molekyler i luften och hur de kryper in i porerna och ner i luftvägarna.

- överfulla bussar och människor som knör sig (Även om jag själv knör mig...). Att många dessutom luktar svett gör ju inte saken bättre.

- att ständigt ha så mycket uppmärksamhet. Det var spännande i början när folk ville ta bilder och lägga till mig på wechat, men sedan blev det mest jobbigt. Att folk hela tiden vill prata med en, kan vara en aning påfrestande.

- vissa typer av mat, och att äta ris varje dag. Fortfarande äter jag inte till exempel kycklingfötter, benmärg, ben, hund etc. Tror man måste vara uppvuxen med det för att kunna äta det utan att att äcklas.

- att inte kunna tala med familj och vänner på annat sätt än via sms/Skype. Familj och vänner är ju trots allt det jag saknar mest i Sverige.

- att Instagram, google, youtube, Facebook, Twitter etc är blockat. Det är så frustrerande att hälften av alla hemsidor är censurerade, och den andra hälften av hemsidor är så sega att de knappt går att använda. Kinesiska sökmotorer och sidor, är i princip de enda som går att använda.

- att inte kunna ifrågasätta utan att uppfattas som odräglig. Det tog ett tag för mig att förstå att jag inte borde fråga min lärare varför hon får vara sen men inte jag, eller ifrågasätta varför hon ibland svarar i telefon under lektionen. Jag har tur att de flesta lärare och människor är medvetna om jag inte avsiktligt menar att rucka på ordningen.

- att kineser är så indirekta. Om till exempel min värdfamilj skulle vilja säga åt mig att släcka lamporna, så skulle denna information med största sannolikhet gå först till min school cordinator, sedan till en klasskamrat och slutligen till mig. Alternativt via en lapp (som man sedan inte talar högt om).

- att kollektivtrafiken bara går till 22:00-22:30.

- att de inte har inomhusvärme, trots att temperaturen på vintern kryper neråt 10 grader ibland.

Likes

Comments

Det här med utbyte är rätt lustigt egentligen om man tänker på det. Att man lämnar allt det trygga där hemma och plötsligt befinner sig i en ny vardag, med en ny familj, nya vänner och nya vanor. Och sedan, helt plötsligt kommer man befinna sig hemma igen, och fortsätta leva sitt liv som det var innan man åkte iväg. Ta samma buss till skolan och fortsätta jämra sig över kemiläxan. Förvisso med ett större kinesiskt ordförråd och många fler erfarenheter, men ändå.

Likes

Comments


Better Blogging Nouw