Hej på er!

Igår var vi på Mio för att kika på soffor och vips så hade vi slagit till på en... Spontant är bäst liksom! Det blev en grå svängd tresits i Howard-modell och jag kunde inte vara mer än nöjd! Det blev även en superfin rosa fotpall med förvaring i sammet. Så fin! Nu återstår bara det jobbigaste, att försöka sälja den gamla soffan så smidigt som möjligt... Orkar inte hålla på att lägga upp annonser på köp- och säljsidor och så är det flera oseriösa köpare som hör av sig eller så är det någon som hör av sig som aldrig kommer... Om det är någon som vet någon eller själv är intresserad av en svart hörnsoffa med divan, hör gärna av er!!






Mini i magen påminner mig titt som tätt att h*n faktiskt är där med små buffar och sparkar. Det är lika fantastiskt varje gång man känner hur det rör sig där inne! ❤️

Likes

Comments

Igår var det äntligen dags för ultraljud och gissa om det var nervöst... Klockan gick väääldigt sakta och jag trodde nästan aldrig klockan skulle bli 16 så Kim kunde komma hem från jobbet och göra sig iordning så vi kunde åka någon gång!

Vi stannade i Gränby och åt på Pizza Hut och tog sen en sväng till babyproffsen för att jämföra vagnar. Jag har ju varit helt inne på att vi ska ha en Buffalo men efter att ha jämfört den med Donkeyn så är varken jag eller Kim lika säker... Donkeyn är ju inte jättemycket större ändå och varukorgen är ju verkligen toppen. Så svårt det ska vara!

Sen åkte vi till Ackis och vid 19.30 var det dags. Att ligga där på britsen och se det lilla livet där på skärmen var det märkligaste men absolut bästa jag någonsin varit med om! Kim sa "det är som att vara på den häftigaste bion någonsin." ❤️
Pyret låg inte still en sekund utan stod mestadels på huvudet och gjorde kullerbyttor (en liten gymnast såklart!) så det var svårt för barnmorskan att se allt. Men tillslut ville liten samarbeta och hon kunde konstatera att allt såg bra ut. Sån lättnad!
Nu känns allt lite mer verkligt och så himla underbart. Åh vad lyckligt lottad jag är! Så tacksam ❤️

Likes

Comments

En mysig helg är snart till ända. Igår var det dop för goa lilla Inez, så himla vackert. Tårarna började rinna redan när musiken började spelas...

Jag har varit gräsänkling hela helgen då Kim varit och åkt skoter i Sälen. Kul med grabbhelg!
Jag tröst-internet-shoppade en massa nytt på H&M idag som plåster på såren eftersom jag fick vara hemma. Hehe! Men idag kommer han äntligen hem igen och jag tänkte lägga lite extra tid och energi på matlagningen för vi "firar" nämligen 7 år tillsammans idag. Vi är inga som firar årsdagar eller alla hjärtans dag med presenter eller så, men det kan ju vara mysigt att äta lite god mat och bara uppskatta varandra lite extra.

Man har lite svårt att förstå att 7 år kan gå så fort och det är med skräckblandad förtjusning jag blickar framåt och tänker på vad vi gör om 7 år från idag. Det blir spännande att se vad livet har att bjuda på!

Ha en fin söndag 🌸

Två bilder från helgen 💕

Likes

Comments

Första februari och endast en vecka kvar till ultraljud! Jag hade ju tänkt vänta med att börja köpa kläder till efter ultraljudet men jag kunde inte hålla mig igår. Tur jag har en klok mamma som sa något i stil med "men det är väl klart du ska handla, i värsta fall får du spara det till en annan gång. Sen kan man inte gå runt och vara orolig att något ska gå snett. Man måste leva, det värsta som kan hända är att man varit glad i onödan.."

Första köpet är ju det mest speciella och visst hade jag nära till tårar när jag strosade runt inne på Polarn och pyret och letade kläder till vår lilla älskling ❤️

Lite gravidupdate: magen har på riktigt börjat växa som sjutton. Illamåendet har *peppar peppar* upphört och jag mår bra. Det är helt fantastiskt vad som händer med kroppen och jag är så otroligt tacksam att jag får gå igenom det här.

Vi (jag) klurar fortfarande på färg på sufflett/lock till vagnen... Grått eller svart?! Jag tänkte beställa en breezy sommarsuflett också som antagligen blir beige eller khakigrön. Hmm

Likes

Comments

Oh my vad det börjar klia i fingrarna! Vill bara börja handla till mini!! Men Vi har ju inte tänkt ta reda på vad det är för kön så inköpen får gå i neutrala färger som passar både och 👶🏼

Likes

Comments

Onsdag betyder ny gravidvecka. Illamåendet kommer och går men det är betydligt bättre. Otroligt skönt. Senaste dagarna har jag känt något som jag tror kan vara "fladder", men ändå vågar jag inte riktigt tro att det verkligen är det jag känner. LIVRÄDD att ta ut något i förskott...

Idag är det i alla fall tre veckor kvar till ultraljudet, känns som en mindre evighet. Undrar förresten varför jag fick tid så jäkla sent? Många får ju göra ul i vecka 19. Hur som helst så är vi hyfsat överens om att vi inte ska ta reda på vad det är för kön. Roligare att inte veta och få en rejäl överraskning sen! Å andra sidan är det ju roligt att veta också så man kan handla mer "specifika" kläder och sånt.

Vi har även börjat fundera på barnvagn och sådant, tror vi ska beställa en Bugaboo Buffalo från Holland då det är några tusenlappar billigare än att köpa i Sverige. Även om det kanske kan vara smidigare att köpa i butik här hemma, så lägger jag hellre mellanskillnaden på något annat roligt! Jag vill ha svart chassi men kan inte bestämma mig för vad jag vill ha för färg på suffletten/toppen på liggdelen.. Vitt, grått eller bara svart? Hm. Tur vi (jag) har ganska lång tid på oss (mig) att fundera.

Nu är det bara två dagar kvar på första terminen på Kommunikationsprogrammet. Hösten har verkligen flugit förbi och jag har en känsla av att våren kommer göra detsamma. Nästa kurs blir kreativt skrivande och som jag ser fram emot det!

Idag vinkade vi av Louise som ska flytta till Italien och jobba som aupair, så häftigt! Det kommer bli the time of your life min vän!! Vi är så stolta över dig! Njut av varje minut och ät lite pizza och pasta från mig. ❤️



Likes

Comments

Idag var jag på inskrivning hos barnmorskan. Väldans massa frågor och ett polisförhör utan dess like. "Hur mycket rotsaker äter du? Hur mycket chips äter du? (Chips är ju iofs en rotsak så jag kanske skulle räknat in det i rotsaksfrågan..?) Hur mycket saft dricker du? Äter du mycket fisk? Hur skulle du beskriva din hälsa? Hur mycket tränar du? Vad gör du på fritiden?". Osv osv. Alltså. Jag är inget jättefan av sjukvården och det blir ju inte bättre av att man får sitta i förhör när man kanske hellre hade ställt egna frågor... Jaja, nu vet hon i alla fall att jag inte dricker saft och äter chips speciellt ofta men jag gör det precis när jag vill. Och att jag helst strosar runt i affärer på min fritid. Varför frågar dom förresten om det är okej att dom sparar mina blodprover men inte om hon får ställa onödiga frågor? Självklart förstår jag vikten av att äta bra nu när man inte bara ska tänka på sig själv (annars också för den delen)... Men vadå är det någon som inte förstår det?

Just nu har jag bara den nuvarande tentan i huvudet. Semiotik. Var är det ens?! Har snart läst hela kursen och har fortfarande ingen aning.

Uppdatering: skickade in den igår. Fortfarande otroligt oklart moment...

Annars mår jag bra. Eller ja, förutom att jag och hinken hade en dejt imorse och att jag haft huvudvärk sen igår men annars är det fint!

Uppdatering igen: fortfarande illamående och huvudvärk till och från. Läste att huvudvärken kunde vara bihålorna som spökar men igår och inatt hjälpte inte ens nässprayen. Har läst om att många får huvudvärk och värre migrän när man är gravid och jag får väl bara inse att jag är en av dom. Tur man vet att det blir bra sen 🙏

Ha en fin dag!

Likes

Comments

Hej fina vänner!

Som vanligt så inleder jag med "nu var det längesen jag skrev!"

Livsstatusen just nu är gravid (wiho!) och student (igen). Så roligt att om allt går som det ska blir vi tre i slutet på juni. Som vi längtar! Jag tänkte att nu när jag har nått roligt att skriva om och nästan all tid i världen, så ska jag bevara och dela med mig av mina tankar, funderingar och annat roligt kring livet som mama to be och student.

Vi har inte varit på något ultraljud än, det är inte dags förrän 8:e februari (snälla låt tiden gå fort!!). Nu kanske många undrar varför jag går ut och skriver innan vi varit på ultraljud men jag känner att skulle något gå snett så finns det inget bättre sätt för mig att bearbeta saker än genom att skriva. Man kan inte styra allt här i livet så man får bara hänga med och hoppas på det bästa. Sen tycker jag inte att man ska vara rädd att prata om missfall och såna saker, det är ju trots allt väldigt vanligt och något som kan drabba vem som helst.

Inte har vi hittat något hus än heller. Fy farao vad bostadsmarknaden är tråkig just nu. Helt dött. Tur att jag är en sån som lever efter "är det meningen så..".

Just nu njuter jag av att det är den absolut mysigaste veckan på hela året. Jag älskar julen och allting som hör till. Åh vad jag längtar tills jag får se julen genom ett barns ögon ❤️

Stor kram!


Likes

Comments

Dagen spenderades i Monaco, Monte Carlo. Typ världens finaste plats. Vi tog tåget dit och på tågstationen satt det en kille och spelade Yiruma - River flows in you (världens finaste låt) på piano och jag kände direkt att den här dagen kommer bli dagen då vi sätter på oss ringarna (som vi haft med oss under resan men tänkt att vi sätter på oss vid rätt tillfälle, om något skulle komma..)
Men när vi var nere vid hamnen och resterande familjemedlemmarna inte var med kände vi båda att this is it! Så med en utsikt utan dess like och strålande sol förlovade vi oss, jag och min andra halva. Känns lite konstigt att säga att man är förlovad men ändå helt rätt!

Senare den dagen gick vi runt allihopa i en matvarubutik och så kommer det fram en tjej som presenterar sig som bröllopsfotograf och att hon letar efter "fina" par som hon skulle kunna få fota och ha i sin portfolio... Vad är oddsen att hon kommer fram och frågar just den dagen vi förlovade oss liksom.. Känner att det var ett tecken på att den dagen verkligen var våran dag. Oturligt nog fanns inte tiden riktigt för att hinna ta några bilder men det var ändå väldigt smickrande.
Något bröllop blir det dock inte på X antal år... Vi får se när tiden är rätt! Jag känner att var sak har sin tid. Vi har inge bråttom ☺️

Störst av allt är kärleken ❣

Likes

Comments

Vissa veckor är bra och andra veckor är mindre bra. Det här var definitivt en av dom mindre bra.
Ett besök på VC och två på akuten med en akut bortopererad blindtarm som följd.
Det började med att jag var ute med barnen på jobbet i måndags och fick en grusig vante i ögat så jag gick in och sköljde bort gruset men hur mycket jag än sköljde så fick jag inte bort allt. Gudars vad ont det gjorde. Jag slutade tidigt så jag åkte till Apoteket för att höra om det fanns något annat att spola med men hon tyckte att jag skulle gå in på vårdcentralen... Kändes lagom roligt att gå in på VC och säga att jag har grus i ögat 😅 Men det var drop in så det gick relativt fort, men det krävdes två sköterskor för att få bort det... 🙈

Sen på tisdagkvällen började jag känna mig konstig i magen, fick väldigt ont och visste inte alls vad det berodde på. Gick och la mig och hoppades på att det skulle ge med sig men istället började jag må jättekonstigt och hela jag skakade. Vid 00.30 ringde jag 1177 och sköterskan trodde det var blindtarmen och tyckte att jag skulle åka in till akuten men det tog emot att inse att det faktiskt kanske var nödvändigt. Jag vet ju att man typ måste vara död för att få hjälp på akuten och tanken på att behöva sitta där mitt i natten var inte alls lockande. Men vi åkte in och förvånande nog fick vi komma in på en gång och dom tog prover och jag tänkte att det här kanske går fort ändå. Nepp. Men vid 05 hade smärtan lagt sig lite och det kändes bättre så vi fick äntligen åka hem men med restriktionerna att jag var tvungen att åka in igen om det blev värre eller om jag fick feber.
Jo men det blev såklart både värre + feber så efter många tårar och mycket övertygelse åkte vi in på eftermiddagen igen och då var jag inte alls kaxig, förstod att det var blindtarmen som krånglade men trodde inte alls att det skulle bli akut operation. Så ca 01.30 (ungefär 28 timmar efter att allt började) opererade dom bort blindtarmen. Väldigt skönt så här i efterhand men det var lite jobbigt innan.
Efter några timmar på uppvaket fick jag komma upp på avdelningen. Allt hade gått bra så jag fick åka hem efter lunch. Ont men skönt att få komma hem till sin säng.

Akuten är verkligen stället Gud glömde och jag hoppas verkligen att det dröjer bra länge innan jag måste åka dit igen! Inte för att personalen är dålig, för personalen var jättebra men dom hinner ju inte med en... Tänkte flera gånger på vart alla skattepengar går när dom inte är där dom behövs allra mest?!
Annars är jag väldigt nöjd med sjukhusvistelsen, alla sköterskor och läkare fick mig att känna att jag var i trygga händer hela tiden. Tusen tack för allt!

Och tack mina fina för allt ni gör/gjort för den här invalidon, ni är bäst ❤️

Likes

Comments