Header
Graviduppdatering

Om bebis v.35:

Barnet är nu ca 44 cm långt och väger ca 2.38 kg i början av graviditeten och 2.56 kg vid slutet. Det centrala nervsystemet är snart helt klart och matsmältningsapparaten är nästan färdigutvecklad.Barnet fyllernuut nästan hela livmodern.

(Såhär stor/liten var jag när jag föddes. 44 cm och vägde 2,8 kg. Var inte för tidigt född utan var bara en väldigt liten bebis)

Antal veckor:

34 hela veckor har passerat. Jag tycker fortfarande att tiden bara springer iväg. Hoppas att det fortsätter att kännas såhär haha ;)

Mående:

Min energi pendlar, men jag tror minsann att jag har lite mer ork än vanligt, det är förmodligen för att jag dubblade min järn-dos. Min foglossning är nog det jobbigaste just nu och jag kan varken sitta eller stå för länge utan att få ont..

Tankar/känslor:

Gud jag drömmer om förlossningen hela tiden och inatt drömde jag att jag hade gått över tiden och att jag skulle göra hinnsvepning haha. Allt mitt fokus är på min lilla tjej i magen och tiden efter med henne. Jag har börjat tänka att jag nog ska ställa mig in på att gå över en vecka, så att allt annat känns som en bonus! Jag är så glad och tacksam att min graviditet har gått så bra hitills. Lite trötthet och ont i ryggen är verkligen saker jag kan leva med.

Igår rensade jagur mina sommarkläder ur garderoben och la in mina höstkläder. Kändes helt sjukt att lägga fram alla jeans och tröjor jag hade innan jag blev gravid, vi får se om jag kommer kunna ha dom sen efter - kroppen förändras ju en del, även om jag inte lagt på mig så mycket extrakilon förutom bebis, moderkaka osv.

Hemma är det mest prat om tiden med bebis och jag älskar det. Finns ingenting mysigare än att sitta och drömma sig bort. Jag säger som Noah sa "Jag vill bara spola fram tiden!".

Känns som att magen bytt form? Haha.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Gravid

Contains affiliate links

Godmorgon på er!

Två nätter i rad har jag drömt om förlossningen, eller rättare sagt början på förlossningen. Jag drömde att slemproppen gick (var betydligt äckligare i min dröm än vad jag tror det är i verkligheten) och inatt drömde jag att vattnet gick. Min första tanke i drömmen var "Men va NU? Jag är ju bara i vecka 34!" Och sen handlade resten av drömmen om hur jag gick och väntade på värkarna som aldrig kom.. Märks verkligen hur cirklarna blir mindre och mindre och till och med drömmarna handlar om den stora dagen.

Igår var jag på mitt första pass av Gravidyogan jag ska gå på 2 timmar, en gång i veckan i 6 veckor. Jag har ju insett att jag absolut inte orkar gymma mer nu, eller jo, jag hade nog orkat gymma när jag väl var på gymmet, men med tanke på att jag klarar 1 aktivitet om dagen (på vardagarna blir den aktiviteten jobb) så har jag lagt gymmet på is framöver. Att gå på Yoga var däremot det bästa beslut jag kunde ta känner jag. Gravidyoga är ju inte riktigt som vanlig yoga och är mer fokus på blodcirkulation, få bort spänningar och öva på andningen. Det är mycket fokus på förlossningen och det är precis så långt mitt fokus sträcker sig, haha.

Idag var jag och Noah även på besök hos min älskade barnmorska. Mitt järnvärde är fortfarande lågt trots att jag äter Niferex varje dag så jag ska dubbla min dos nu. Vi kollade även så att lill-tjejen hade lagt sig med huvudet ner, så vi gjorde ett mini-ultraljud och där fick vi se att hon hade lagt sig rätt. Hon blev lite sur och började sparka när barnmorskan gjorde ultraljudet (ljudvågorna stör bebisen), så gulligt att se hur hon regaerar på sånt. Det är verkligen en liten människa där inne. Jag märker ju även själv att hon blir störd av vissa saker, typ som när jag råkar luta magen mot handfatet, då puttar hon tillbaka och visar tydligt att hon blir störd. Samma sak när jag hade för tajta byxor på mig - det gillade hon inte alls och puttade och knuffade precis där byxorna satt åt. Så införskaffade mig snabbt nya, mjuka byxor som inte stör min lilla tjej.


// Byxor HÄR // Tröja HÄR //

Likes

Comments

Graviduppdatering

Om bebis v.34:

Barnet är nu ca 42 cm långt och väger ca 2.18 kg i början av graviditeten och 2.35 kg vid slutet. Bebisen kan nu själv bekämpa lätta infektioner med sitt immunförsvar. Kring den här persioden lägger sig en del barn till rätta med huvudet i bäckeningången, medan 3-4% av alla barn lägger sig med stjärten neråt. Man kan då försöka att få bebisen att vända sig rätt. Detta görs på förlossningen och sker omkring vecka 37.

Antal veckor:

Nu är vecka 34 här och nu börjar det verkligen kännas på riktigt. Det är snart dags för hennes ankomst, bara 1,5 månad kvar och jag längtar ihjäl mig!

Mående:

Jag är fortfarande väldigt trött, inte så mycket i kroppen utan mer trött som i sömning. Spelar ingen roll hur bra eller länge jag sover - jag är alltid trött ändå. På vardagarna räcker det med att jobba, sen måste jag gå hem. På helgerna klarar jag av en aktivitet, resten av dagen behöver jag bara ligga i soffan och vila. Vilket är skönt, jag har faktiskt ingen lust att göra någonting annat heller. Kroppen har ställt sig in på att bara vila upp sig inför förlossningen och det är precis vad den ska få göra. I övrigt mår jag faktiskt bra, humörsvängningarna har lugnat sig och foglossningen är i det mildaste laget, så inget att klaga på. Jag har börjat få mina första förvärkar (tror jag?), det känns ungefär som att jag har sträckt mig i magen, så håller dom i sig i några minuter. Någon som känt samma? Eller är det något annat?

Tankar/känslor:

Inatt drömde jag att slemproppen gick. Så jag tror verkligen att jag mentalt börjar ställa mig in på förlossningen nu. Jag bryr mig inte om så mycket annat än att vila, må bra och förbereda mig inför världens största dag. Jag kan inte riktigt förstå att tiden har gått så fort och att jag faktiskt måste börja tänka på vad jag ska ha i min förlossningsväska? Redan?

Här har vi veckans mage. Ser ni någon skillnad från förra veckan?

Likes

Comments

Gravid

Ja, det börjar ju dra ihop sig. Om 1,5 månad är det beräknad förlossning och hon kan ju komma när som helst fram tills dess och till och med 2 veckor senare. Det känns helt otroligt att JAG ska föda ett barn? Ska förklara lite hur jag tänker och känner kring denna enorma livshändelse.

Gud vad ska man ens börja? Som jag skrev, detta är en enorm livshändelse, förmodligen den största jag kommer att vara med om, så det är svårt att få alla tankarna samlade men jag tar det från början.

Jag har i hela mitt liv velat ha barn, det har för mig känts som det mest självklara i världen. När jag träffade Noah förstärktes dom känslorna ännu mer och att skapa en familj med mannen jag älskar var precis det jag kände att jag var menad för här i livet. Jag vet inte om det även är därför jag har haft en såpass lätt graviditet, den har lixom känts så självklar från dag ett? Varför gå runt och oroa sig och må dåligt när det är detta jag ska göra - bära mitt barn. Har läst om så många som tycker det är helt overkligt att dom har ett barn inom sig, att det känns som en alien och jag förstår det - men jag har aldrig känt så själv. "Kan du fatta att du ska ha barn?" Ja, det kan jag. Kan inte fatta att hon snart är här för det känns faktiskt helt overkligt, men jag har aldrig varit så redo för något i hela mitt liv.

Samma sak gällande förlossningen. Jag har aldrig känt oro, rädsla, skräck eller någonting annat, förutom att jag har känt mig redo. Jag har varit redo från dag ett och har sagt att "Jag hade kunnat föda imorgon om det var dags". Jag är inte rädd för smärtan, för att inte ha kontroll, för att spricka, för vad som komma skall - jag är redo. Ja, jag kommer vara med om det mest smärtsamma en människa kan gå igenom, men vad ska jag göra åt saken? Det går inte direkt att backa bandet, att ångra sig. Så varför vara rädd och orolig? Jag väljer att acceptera det som ska hända, tänka på det med positivitet och glädje. Att oavsett hur ont jag kommer ha, hur min förlossning kommer gå - så kommer hela den processen ge mig min dotter. Jag kommer att få min dotter upp på mitt bröst och jag kommer få pussa på hennes panna. Hennes pappa kommer att få pussa henne och hålla hennes lilla hand och vi kommer äntligen vara en familj. Det är ALLT jag ser framför mig, förlossningen är bara det där berget jag måste bestiga för att ta mig dit - och jag gör allt för min dotter.

Så, jag längtar. Jag längtar efter det värsta jag kommer att vara med om, för jag vet att det kommer även att vara det häftigaste jag har varit med om. Det kommer ge mig så mycket respekt för min egen kropp och främst av allt - det kommer att ge mig min dotter.

Likes

Comments

Gravid

// v.25 // v.26 //

// v.31 // v.32 //

Här kommer magens utveckling de senaste 6 veckorna. Mellan vecka 25-26 hände det en hel del, men sen mellan 26-31 stod det väl ändå ganska still? Nu mellan vecka 31-32 tycker jag man ser en stor skillnad.

Så vad har hänt på dessa 6 veckor för bebisen?

I vecka 25 var hon 31 cm lång
I vecka 32 är hon 40 cm lång

I vecka 25 vägde hon mellan 830 gram - 930 gram.
I vecka 32 väger hon mellan 2kg - 2,15 kg.

Hon har alltså vuxit 9 cm och mer än dubblat sin vikt.

Vad har hänt dessa 6 veckor hos mig?

Gått från ca 63,5 kg till 66,5 kg.

Jag har alltså gått upp 3 kilo på dessa 6 veckor 😊 Jag har än så länge gått upp ca 10 kg och lär väl gå upp några kilo till innan det är dags att föda.

Ha en fin dag 💗


Likes

Comments

Gravid

Hej fina ni! 💗

Min energi-nivå har inte varit på topp senaste tiden, därav inte lika frekvent uppdatering här. Men hoppas att ni har överseende med det!

För ca 2 månader sedan skrev jag detta inlägg där jag skrev att det är otroligt att ingen bryr sig om en gravid kvinna i kommunaltrafiken förens hon är höggravid och ser ut att poppa när som helst. Nu är jag höggravid och ser ut att poppa när som helst och jag är SÅ tacksam för alla människor som erbjuder sin plats för mig på tunnelbanan varje morgon - för nu händer det faktiskt varje morgon. Otroligt uppskattat när man blir mer och mer otymplig, energinivån är låg och man har ont. Nu går det ju inte att missa magen, så då blir det förmodligen mer självklart för andra att faktiskt resa sig och erbjuda sin plats.

Dock är det inte alla som är lika trevliga mot sina medmänniskor. Här om dagen var jag med om en ganska otrevlig händelse på tunnelbanan. Klockan var runt 10.30 och jag var på väg till jobbet från Barnmorskan. Vid den tidpunkten är det inte så mycket folk på tunnelbanan och jag satt på priotiterad sittplats (för äldre, gravida och funktionshindrade) med tunnelbanedörren vid min rygg och utom synhåll. Ser hur en kille på andra fyran brevid mig reser på sig och ska ge sin plats åt någon, så jag vrider på huvudet och rakt över mig står en äldre herre och hans fru och helt plötsligt skriker han "OM DET ÄR NÅGON SOM SKA FLYTTA PÅ SIG ÄR DET HON!!!" och hyttar i lyften mot mig. (Äldre och funktionshindrade går självklart före mig som gravid, MEN nu blev alltså denna herre och hans fru erbjudna exakt samma plats jag satt på fast till höger i vagnen ist för till vänster.) Jag svarar artigt "Nej.. jag är gravid?" (För om det är NÅGON i vagnen som SKA flytta på sig är det inte JAG.) Då skriker gubben igen "DET ÄR PRIORITERADE SITTPLATSER!!!" Och jag säger igen "JA, och JAG är GRAVID." Helt i chock över hur någon kan ställa sig och skrika på en ung kvinna på tunnelbanan på det sättet. Jag hade rest på mig ALLA dagar i veckan för äldre eller funktionshindrade, men i detta fall så reste sig ju en annan person innan mig och erbjöd precis identiska platser? Varför står han och skriker på mig som faktiskt också har all rätt att sitta där? Hela situationen var så sjukt absurd och jag bara såg hur hela vagnen blev obekväma runt omkring. Folk som satt på min fyra tittade på mig med medlidande och jag satte i mina hörlurar och tog ett djupt andetag. Ser hur folk fortsätter titta mot gubben, så sänker min musik och hör hur han fortfarande sitter och klagar på mig med frugan som försöker få honom att lugna ner sig. Två stationer senare ska jag av, reser på mig några sekunder tidigare och ställer mig upp med magen i vädret mitt framför honom och hoppades att han såg att jag var höggravid och skämdes.

Han sover säkert dåligt på nätterna och har blöja, annars är man inte sådär bitter. Well well, tackar gud för alla andra trevliga människor som kompenserar händelser som denna 😂

Likes

Comments

Graviduppdatering, Gravid

Om bebis v.33:

Barnet är nu ca 40 cm långt och väger ca 2 kg i början av graviditeten och 2.15 kg vid slutet. Bebisen fortsätter att lagra underhudfett och går snabbt upp i vikt.

Antal veckor:

Vecka 33. The countdown is real nu kan jag lova. Har försökt släppa det här med tid så det känns faktiskt bättre denna veckan och det känns som det går i en bra fart! Märks att hon blir stor och stark där inne i magen för hela magen deformerar sig efter hennes rörelser haha. Sen kan vissa sparkar bli rött obehagliga också när hon röjer runt där inne. Blir en del grimaser och ljud från min sida, haha!

Mående:

Blödningarna i tandköttet har minskat rejält sedan jag använde den anti-baktriella munsköljen 2 ggr per dag i en vecka, så nu slipper jag blodbad i munnen i allafall. Näsblodet är kvar och kan komma precis när som helst och är faktiskt rätt jobbigt. Satt på ett fik med mina tjejkompisar och fick ha papper i näsan konstant för att det inte slutade blöda. Jag har faktiskt börjat känna mig mer gravid i både kroppen och knoppen denna veckan och energinivån är inte längre på topp. Känner mig rätt "uppkörd" i magen och är faktiskt inte så sugen på mat just nu, men det är bara äta. Kroppen har börjat säga sitt och jag har fortfarande känningar på foglossning, även om den inte gör superont så är det lite jobbigt. När jag sitter för länge så gör det otroligt ont i ryggen, så blir inga jättelånga fikastunder med tjejerna längre. Gå långt är inte hller så skönt i bäckenet så jag fårhelt enkelt slippa alla aktiviteter och börja hålla mig hemma och göra saker i kortare perioder.

Tankar/känslor:

Ja, ni läste ju kanske mitt inlägg om mina gravidhormoner som har uppkommit. Det går upp och ner, men blev mycket bättre när jag satte mig och pratade med Noah och förklarade så han också är med på noterna. jag har faktiskt börjat märka av att jag närmar mig förlossningen mer och mer och att min kropp börjar förbereda sig, för det sker även någonting mentalt. Min mamma förklarade det så bra "Du kommer märka när du närmar dig förlossningen att dina cirklar blir mindre och mindre och tillslut kommer du bara vilja vara hemma." Och det är precis så. Jag har ingen lust att gå ärenden efter jobbet, åka till andra stadsdelar eller ha saker att göra - jag har börjat känna hur mina cirklar blivit mindre. Jobbet, eventuellt en fika med närmaste vänner och typ hämta ut ett paket efter jobbet är dit jag sträcker mig nu haha. Kommer väl sluta med att mina vänner får komma hem till mig om några veckor om dom vill ses haha.

Nu börjar som sagt förlossningen närma sig och jag tänker att jag skriver ett separat inlägg om hur jag tänker och känner kring den.

Nu växer både jag och hon så det knakar!

Likes

Comments

Gravid

Åh vad jag har älskat att vara gravid, älskat min mage och älskat hur min kropp har skapat liv. Men nu börjar det bli aningen långdraget. Det är precis såhär jag läste att andra kände efter vecka 30, när graviditeten börjar lida mot sitt slut och man faktiskt bara väntar på att få träffa sin älskling där inne. Trodde aldrig att jag skulle känna samma, eftersom jag har trivts så bra med att vara gravid (och gör det såklart fortfarande) Men jag kan inte hjälpa att jag saknar att få känna mig som "mig själv" igen. All min energi, att orka träna, gå på stan i timmar, att orka träffa folk och fylla dagarna med aktiviteter. Att få känna mig sexig, snygg och attraktiv. Jag älskar min gravidmage och tycker det är otroligt vackert, men jag är lite trött på att känna mig vacker. Nu vill jag känna mig sexig, för kan inte ens minnas sist jag kände mig det. Måste vara minst ett halvår sedan, eller till och med 32 veckor sedan. Sekunden jag visste att jag bar på ett barn blev allt sånt oviktigt och det är det fortfarande, men jag längtar till den dagen (snart är den här!) som jag kan få ha min dotter på utsidan och min kropp tillbaka. Såklart inte som förut men den här stora badbollen som jag går och bär på kommer iallafall vara borta. Vill kunna sätta på mig sexiga underkläder, snygga outfits och bara få komma tillbaka till min kropp och tillbaka till mig själv utan krämpor, besvär och gravidhormoner.

Jag älskar fortfarande att få ha henne inom mig varje dag, känna hennes sparkar och se henne växa. Men längtar ännu mer efter att få träffa henne, lära känna hennes personlighet, skapa band och älska någon som jag aldrig älskat någon förut.

Nu gäller det att släppa alla sånna tankar och bara leva i nuet, njuta varje dag av att jag får chansen att bära min dotter. Då går tiden snabbare och då är hon snart hos mig. Fan nu börjar jag gråta mitt i allt, jävla gravidhormoner. Längtar så mycket ❤️

Likes

Comments

Gravid

I veckan kom vårt fina Babynest som jag beställde via KlaraElsas och jag är sååå nöjd. Det är så fint och mysigt och jag vill helt ärligt bara lägga mig i det själv!

Idag var vi en vända på Ikea och köpte madrass till spjälsängen och nu väntar vi bara - på själva spjälsängen haha. Ska bli så mysigt att få piffa den och göra fint inför vår lilla tjejs ankomst ☺️💕

Vi längtar så mycket efter dig vårt älskade hjärta. Idag blev du så glad när pappa låg och pratade och gosade med dig att du gjorde kullerbyttor och volter i mammas mage. Vi älskar dig så mycket redan! ❤️

Likes

Comments

Instagram@linn.otterbeck