Hey amigos, det va ett tag sen men..

a) jag lever

b) och jobbar kvar i racing stallet 

c) har dock bara ca en månad kvar i Sydney :(

d) men har en ledig söndag idag och passar på att skriva

Sweet. Vad har hänt? En del faktiskt..har uppgraderat mig på jobbet och får nu rida, hela systemet på jobbet handlar typ om att klättra på stegen upp i sadeln, supertöntigt men "man är" lite bättre och lite viktigare om man sitter på en häst i vissas ögon. Så antar att jag gick från att vara inte så jätteviktig till att vara helt okej viktig. I mean PLEAASE.  Vi jobbar med att träna upp hästarnas kondition och att ta dom från ena jockeyn till den andra. Dagarna går rätt så snabbt, känns som solen går upp lite snabbare och i dagsläget får jag ju betalt för att rida så livet kunde varit värre. Anyway, finns som sagt många och åter många speciella peeps på jobbet men har börjat hänga med allt fler helt normala och supergulliga kollegor utanför jobbet och det har varit lite bbq, pubande, fikande och annat roligt vi hittat på. Har ju dessutom fått åka på racing tävling med en häst, Golden Aro. Superfin och han kom 2:a i sitt race så det var man ju såklart stolt över. Det vi gör på tävlingar är i princip att vara hästskötare och se till att den häst du har med dig har det bra och är på rätt plats vid rätt tid osv.

Vemodig känsla i kroppen att Australien året snart är över, känner mig som en veteran som kan det här landet nu, och tackar mig själv varje gång jag får ångest att lämna allt här att jag faktiskt gjort 3 månader farming så jag får komma tillbaka ❤ En tröst och mindre stressande!

Måste dock erkänna att få komma hem och vara HEMMA ska bli sjukt skönt och det har självklart vissa fördelar, plus såklart att jag längtar så efter er där hemma. 

Mamma skvallrade nyss om också att vi kanske ska på semester under julen, vart vet jag inte än, det är min resgalna far som håller i trådarna. Julafton är dock helig för mig. Denna julafton SKA jag fira i sverige, så som vi alltid firar den. Traditionell style. Vet inte om jag nämnt det men förra julafton här i Sydney va katastrofal! Haha. 

Nu ska jag till Wollies och köpa nått gott, se en film och bli tjock. 

Puss!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Tja igen people!
Jag vill börja det här inlägget med senaste nytt från Sydney men det skulle låta så diva så jag låter bli ;) oops!
Hur som helst, jag och Britta har varit i Sydney i en månad nu typ, vi bor i ett område som kallas Surry Hills, har ett rum hos en engelsman som röker på alldeles för mkt och hans tjej. Här finns gym, pool, jacuzzi och bastu :D

Min plan var till en början att leva lite lyxliv och glassa runt nu när farmdagarna är över, men ack..Sydney är ju en dyr stad, och allt för mkt lockar och utan jobb står man sig inte länge, haha så dom planerna fick jag lägga på hyllan tills vidare :(
Jag kan nog nu erkänna att jag fastnat i hästträsket..jobbar faktiskt med hästar återigen, men mitt i stan!
Jättehäftigt, men det ligger faktiskt ett racingstall mitt i smeten!
Denna gång är det racing hästar som gäller, hästar värda miljoner. Gai Waterhouse heter stället för den som är intresserad ;) Gai heter damen/drottningen/divan/häxan (really) som äger stället, den största divan jag nånsin träffat, men hon är inte där så ofta, thank god!

Nu till den delen av det här inlägget där jag tycker fett synd om mig själv.
Våra jobbartider är 03am-08.30am (am står för morgon) och sen har man en paus fram till 12, och så kör man 12-2.30pm. SICK kände jag första dagarna och tro mig, jag har aldrig varit så trött som jag är nu. Men på något sätt anpassar man sig efter ett tag, och nu när jag går upp 2 på natten skulle klockan likaväl kunna vara 7 på morgon istället.
Jaaappppp, jorå så jag jobbar, äter, sover. Kul liv, nej men jag har lärt mig så sjukt mkt. Vi simmar hästarna och har dom i skrittmaskiner varje dag, något som var nytt för mig. Det är en hel vetenskap med dessa hästar, pga att de är så mkt värda så måste vi alltid tänka på deras bästa. De är riktigt bortskämda och får bara det bästa, vilket jag tycker är kul.

När man är ny på detta ställe är man dock "the new girl" tills man kan skaka av sig den stämpeln. Believe me, första två veckorna var bland de värsta i Aussie so far men det här är ett sånt ställe där man är ny och får klättra sig uppåt och tampas med hästfolk a la bitches, ni som vet vad jag försöker förklara vet att hästfolk vanligtvis är riktigt speciella, men nu har jag hittat min plats i ett schysst crew och börjar faktiskt trivas.
Nu tycker jag mest att det är komiskt hur vissa människor har cero life och kan ha så mkt åsikter hit och dit. Om jag har långt blont hår är det en massa åsikter om det, om jag har beiga ridbyxor nån dag tycker dom det också är fett odd och tråkigt nog är det äldre tjejer/kvinnor som ska vara förebilder och mentorer för nya yngre som kommer som är värst. Som sagt så var den första tiden den värsta, nu kan jag inte låta bli att le åt the sillyness och tycka synd om några stycken.
Sorligt nog måste du antingen sitta på en hög häst eller känna rätt människor från första början för att inte bli dömd och bli uppäten innan de sett vad du går för.

Yea man, vad mer..
Har varannan helg ledig och då har vi festat. Mkt trevligt och nu i helgen fyller en tjej från jobbet år så då ska vi fira henne.
Annars rullar det mesta, äter dock allt för mkt choklad..har ingen nu ikväll och då känns det som något saknas, illa illa!
Xx
















Likes

Comments

När jag kom tillbaka till Sydney låg bloggen på vilning men skulle få nytt liv, did it happen...??
Whatever mates, nu finns det en hel del att skriva om och en av anledningarna till att det varit sååån torka här inne är inte pga inget spännande, tråkigt eller flummigt har hänt, jag har bara varit väldigt försiktig med vad jag skrivit för mina farmdagar innehöll mkt människor som ville lägga sin näsa i blöt och jag ville inte riskera något, 2-års visumet var viktigt för mig så jag höll god min och skrev inget fast att jag gärna hade velat dela med mig om vad som hände.

Var ju inte helt isolerad på min hästfarm, hade ändå rätt så bra teckning i min stuga som jag bodde i.
I korta drag för er som inte vet så jobbade jag på en hästfarm som var ett privat företag som hade trial riding som det heter på engelska. Det betyder i princip att man rider på ett led i skogen, mest en turistgrej men även mkt locals kom varje vecka. Min titel där var tour guide/ridinstruktör. Jag höll alltså i ridlektioner och red med på turerna och höll ordning på både hästarna och människorna..och tro mig, oftast behövdes det mer ett x-tra öga på de icke engelsk talande kineserna och pappan med go pro'n än på hästarna. Vi jobbade 5 dagar i veckan, men när man va ledig hamnade man oftast nere i stallet iaf, det fanns liksom inget annat i närheten.

Man va lite som i en bubbla, vi veckohandlade varje fredag, och det var ända gången vi kom utanför grindarna..låter kanske som att jag inte supertrivdes, och det ska jag heller inte ljuga om att jag inte gjorde. Jag vantrivdes inte, jag fick ju rida varje dag, och de flesta av de som var involverande var schyssta, dock fanns det som nämnt innan en hel del idioter på plats som fick en att bita ihop och hålla ihop sig själv gång på gång tills man lärde sig hur man skulle hantera den sortens människor. Svårt att förklara, men mkt som försiggick på farmen var inte i samma form av värderingar om hästar och ridning som jag har. Finns dock många unika och bra minnen från den här tiden, något jag sent kommer glömma. Och vad som inte dödar gör dig ju bara starkare som det så checkt heter. Totally!

Jag var där i 3 månader, red i genomsnitt 4h varje dag, lärde mig japanska, fick höra att jag lät amerikansk/kanadensisk, åt otroligt mkt ris, lärde mig spela lite gitarr, såg kengrur varje dag, lärde mig kasta boomerang och lasso, lagade svensk mat till de andra, hann bli uttråkad, stressad, fann ett lugn och hade ordentligt med tid att fundera och tänka. Lite av varje. Mkt av allt och ännu mer skinn på näsan.
En livserfarenhet, konsten att bita ihop och hålla ihop.
Är otroligt glad att jag gjorde det, att jag har mina papper och den tiden nu är över.
Saknar vissa individer och pollar, klart man fäster sig, men allt slutade på god fot så jag får komma tillbaka när jag vill. Men det får vi allt se hur det blir med.

Hoppas alla som börjat skolan igen, är tillbaka på jobbet eller börjat på ett nytt äventyr där hemma har det superbra.
Det finns många utav er som jag saknar mer än jag själv förstår ibland.
Endless
ly




Likes

Comments