Hey amigos, det va ett tag sen men..

a) jag lever

b) och jobbar kvar i racing stallet 

c) har dock bara ca en månad kvar i Sydney :(

d) men har en ledig söndag idag och passar på att skriva

Sweet. Vad har hänt? En del faktiskt..har uppgraderat mig på jobbet och får nu rida, hela systemet på jobbet handlar typ om att klättra på stegen upp i sadeln, supertöntigt men "man är" lite bättre och lite viktigare om man sitter på en häst i vissas ögon. Så antar att jag gick från att vara inte så jätteviktig till att vara helt okej viktig. I mean PLEAASE.  Vi jobbar med att träna upp hästarnas kondition och att ta dom från ena jockeyn till den andra. Dagarna går rätt så snabbt, känns som solen går upp lite snabbare och i dagsläget får jag ju betalt för att rida så livet kunde varit värre. Anyway, finns som sagt många och åter många speciella peeps på jobbet men har börjat hänga med allt fler helt normala och supergulliga kollegor utanför jobbet och det har varit lite bbq, pubande, fikande och annat roligt vi hittat på. Har ju dessutom fått åka på racing tävling med en häst, Golden Aro. Superfin och han kom 2:a i sitt race så det var man ju såklart stolt över. Det vi gör på tävlingar är i princip att vara hästskötare och se till att den häst du har med dig har det bra och är på rätt plats vid rätt tid osv.

Vemodig känsla i kroppen att Australien året snart är över, känner mig som en veteran som kan det här landet nu, och tackar mig själv varje gång jag får ångest att lämna allt här att jag faktiskt gjort 3 månader farming så jag får komma tillbaka ❤ En tröst och mindre stressande!

Måste dock erkänna att få komma hem och vara HEMMA ska bli sjukt skönt och det har självklart vissa fördelar, plus såklart att jag längtar så efter er där hemma. 

Mamma skvallrade nyss om också att vi kanske ska på semester under julen, vart vet jag inte än, det är min resgalna far som håller i trådarna. Julafton är dock helig för mig. Denna julafton SKA jag fira i sverige, så som vi alltid firar den. Traditionell style. Vet inte om jag nämnt det men förra julafton här i Sydney va katastrofal! Haha. 

Nu ska jag till Wollies och köpa nått gott, se en film och bli tjock. 

Puss!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Tja igen people!
Jag vill börja det här inlägget med senaste nytt från Sydney men det skulle låta så diva så jag låter bli ;) oops!
Hur som helst, jag och Britta har varit i Sydney i en månad nu typ, vi bor i ett område som kallas Surry Hills, har ett rum hos en engelsman som röker på alldeles för mkt och hans tjej. Här finns gym, pool, jacuzzi och bastu :D

Min plan var till en början att leva lite lyxliv och glassa runt nu när farmdagarna är över, men ack..Sydney är ju en dyr stad, och allt för mkt lockar och utan jobb står man sig inte länge, haha så dom planerna fick jag lägga på hyllan tills vidare :(
Jag kan nog nu erkänna att jag fastnat i hästträsket..jobbar faktiskt med hästar återigen, men mitt i stan!
Jättehäftigt, men det ligger faktiskt ett racingstall mitt i smeten!
Denna gång är det racing hästar som gäller, hästar värda miljoner. Gai Waterhouse heter stället för den som är intresserad ;) Gai heter damen/drottningen/divan/häxan (really) som äger stället, den största divan jag nånsin träffat, men hon är inte där så ofta, thank god!

Nu till den delen av det här inlägget där jag tycker fett synd om mig själv.
Våra jobbartider är 03am-08.30am (am står för morgon) och sen har man en paus fram till 12, och så kör man 12-2.30pm. SICK kände jag första dagarna och tro mig, jag har aldrig varit så trött som jag är nu. Men på något sätt anpassar man sig efter ett tag, och nu när jag går upp 2 på natten skulle klockan likaväl kunna vara 7 på morgon istället.
Jaaappppp, jorå så jag jobbar, äter, sover. Kul liv, nej men jag har lärt mig så sjukt mkt. Vi simmar hästarna och har dom i skrittmaskiner varje dag, något som var nytt för mig. Det är en hel vetenskap med dessa hästar, pga att de är så mkt värda så måste vi alltid tänka på deras bästa. De är riktigt bortskämda och får bara det bästa, vilket jag tycker är kul.

När man är ny på detta ställe är man dock "the new girl" tills man kan skaka av sig den stämpeln. Believe me, första två veckorna var bland de värsta i Aussie so far men det här är ett sånt ställe där man är ny och får klättra sig uppåt och tampas med hästfolk a la bitches, ni som vet vad jag försöker förklara vet att hästfolk vanligtvis är riktigt speciella, men nu har jag hittat min plats i ett schysst crew och börjar faktiskt trivas.
Nu tycker jag mest att det är komiskt hur vissa människor har cero life och kan ha så mkt åsikter hit och dit. Om jag har långt blont hår är det en massa åsikter om det, om jag har beiga ridbyxor nån dag tycker dom det också är fett odd och tråkigt nog är det äldre tjejer/kvinnor som ska vara förebilder och mentorer för nya yngre som kommer som är värst. Som sagt så var den första tiden den värsta, nu kan jag inte låta bli att le åt the sillyness och tycka synd om några stycken.
Sorligt nog måste du antingen sitta på en hög häst eller känna rätt människor från första början för att inte bli dömd och bli uppäten innan de sett vad du går för.

Yea man, vad mer..
Har varannan helg ledig och då har vi festat. Mkt trevligt och nu i helgen fyller en tjej från jobbet år så då ska vi fira henne.
Annars rullar det mesta, äter dock allt för mkt choklad..har ingen nu ikväll och då känns det som något saknas, illa illa!
Xx
















Likes

Comments

När jag kom tillbaka till Sydney låg bloggen på vilning men skulle få nytt liv, did it happen...??
Whatever mates, nu finns det en hel del att skriva om och en av anledningarna till att det varit sååån torka här inne är inte pga inget spännande, tråkigt eller flummigt har hänt, jag har bara varit väldigt försiktig med vad jag skrivit för mina farmdagar innehöll mkt människor som ville lägga sin näsa i blöt och jag ville inte riskera något, 2-års visumet var viktigt för mig så jag höll god min och skrev inget fast att jag gärna hade velat dela med mig om vad som hände.

Var ju inte helt isolerad på min hästfarm, hade ändå rätt så bra teckning i min stuga som jag bodde i.
I korta drag för er som inte vet så jobbade jag på en hästfarm som var ett privat företag som hade trial riding som det heter på engelska. Det betyder i princip att man rider på ett led i skogen, mest en turistgrej men även mkt locals kom varje vecka. Min titel där var tour guide/ridinstruktör. Jag höll alltså i ridlektioner och red med på turerna och höll ordning på både hästarna och människorna..och tro mig, oftast behövdes det mer ett x-tra öga på de icke engelsk talande kineserna och pappan med go pro'n än på hästarna. Vi jobbade 5 dagar i veckan, men när man va ledig hamnade man oftast nere i stallet iaf, det fanns liksom inget annat i närheten.

Man va lite som i en bubbla, vi veckohandlade varje fredag, och det var ända gången vi kom utanför grindarna..låter kanske som att jag inte supertrivdes, och det ska jag heller inte ljuga om att jag inte gjorde. Jag vantrivdes inte, jag fick ju rida varje dag, och de flesta av de som var involverande var schyssta, dock fanns det som nämnt innan en hel del idioter på plats som fick en att bita ihop och hålla ihop sig själv gång på gång tills man lärde sig hur man skulle hantera den sortens människor. Svårt att förklara, men mkt som försiggick på farmen var inte i samma form av värderingar om hästar och ridning som jag har. Finns dock många unika och bra minnen från den här tiden, något jag sent kommer glömma. Och vad som inte dödar gör dig ju bara starkare som det så checkt heter. Totally!

Jag var där i 3 månader, red i genomsnitt 4h varje dag, lärde mig japanska, fick höra att jag lät amerikansk/kanadensisk, åt otroligt mkt ris, lärde mig spela lite gitarr, såg kengrur varje dag, lärde mig kasta boomerang och lasso, lagade svensk mat till de andra, hann bli uttråkad, stressad, fann ett lugn och hade ordentligt med tid att fundera och tänka. Lite av varje. Mkt av allt och ännu mer skinn på näsan.
En livserfarenhet, konsten att bita ihop och hålla ihop.
Är otroligt glad att jag gjorde det, att jag har mina papper och den tiden nu är över.
Saknar vissa individer och pollar, klart man fäster sig, men allt slutade på god fot så jag får komma tillbaka när jag vill. Men det får vi allt se hur det blir med.

Hoppas alla som börjat skolan igen, är tillbaka på jobbet eller börjat på ett nytt äventyr där hemma har det superbra.
Det finns många utav er som jag saknar mer än jag själv förstår ibland.
Endless
ly




Likes

Comments

Snart har jag gjort 2 månader av 3 på mitt farmande. Tiden har gått rätt så fort samtidigt som det känns omöjligt att det är mindre än hälften kvar. För mig kommer ju dock en tvist om en vecka då jag flyger upp till Cairns för att ta emot världens bästa människor för 2 veckor i Port Douglas hos pappas polares hus. Ska glömma allt om hårt arbete och överlevnad och bara vara som det ska va med familjen. Har ju dock ett uppdrag och det är att visa dom mitt fina andra hem. Australien. Vi ska ha det bäst och allas förväntan är på topp, dom är bäst som gör en sån lång resa för att komma och hälsa på. Modigt.

Dryga veckan efter jag varit iväg kommer ta kål på mig, då har vi kids camp här och om jag känner mig själv rätt så är det lika med en trött och barnhatande Linn. MEN sen är det typ bara några veckor och så är jag klar här, finito.
Då väntar underbara Sydney på mig och Britta och ett helt annorlunda liv.
Slutspurten. Ska se till så det blir den bästa tiden.




Likes

Comments

Detta är från början skrivet på papper, för hand..! Old style.
För jo..i måndags kväll fick jag säga RIP till min Iphone amigo..NÄSTAN!
Fick igång den efter flera traumatiska och långa timmar, nu blinkar skärmen konstant och jag kommer få ticks genom att kolla på den varje dag, men den funkar iaf..SO FAR!
Så..i min ensamhet låg jag och skrev det här för hand med brist på annat att göra..landet you know.

Sjukt hur beroende man blir av sin mobil här ute vishan, långt hemifrån och ALLT man har i princip finns innanför skalet. Ville slänga skiten i väggen och skrika "tack för att du sviker mig nu, när jag verkligen behöver dig" Men har redan fått utbrott på den en gång förra veckan då den också la av.
Då satte jag mig ner och grät en stund, helt seriöst, och seriöst akward att erkänna..så den här gången fick jag ta mig i kragen..
MEN..närmaste mobilaffär ligger en timme bort, all kontakt jag har med alla hemifrån, alla aussies och min musik..snyggt om allt skulle försvinna!

Nog om detta, idag har jag varit ledig men ridit och haft lektion för söta Momoko, en av de nya tjejerna.
Den här bruden är lite utöver det vanliga. Igår slog hon utan fear död på en phytonorm på 3 meter..som vi hittade utanför stugan bredvid min!! Sånna där som vi svennar bara ser på zoo! Sjukt stor, äcklig och något man inte vill ha som granne direkt. Jag brukar inte få gåshud över sånna här saker, men det här var nog det värsta hittills i OZ so far..fyyyy faaan!
Fick ingen bild på den men spindlar finns det ju mkt utav här också och igår när jag skulle duscha var jag inte ensam..känner mig omringad..usch..!!
So long niggas! <3




Likes

Comments

06.10 ska min dag börja enligt mitt alarm. Jag skjuter alltid upp det till en kvart senare. Blir sen till frukosten. Hinner slänga i mig en nutellamacka och lite kaffe. Är oftast sist ut av alla ner till stallet. Tidsoptimist javisst!
Hämtar in och sadlar 34 hästar.
Rider första morgonritten. Har privatlektion för en mamma och hennes dotter. Min häst rymmer och försvinner bort mot stallet.
Får gå tillbaka...kommer lagom till sena morgonritten. Hittar hästen igen och hoppar upp.
Lunchrast. Första eftermiddagsritten börjar. Otur med vädret så kommer tillbaka dränkt i östkustens regn... lagom till att eftermiddagsritt nr 2 börjar. Så vänd om och kör ytterligare en timme. En av hästarna tappar sin sko "nånstans på vägen" så rider tillbaka och hittar den till slut.
Blir klar med gruppens trav och galopp. Tittar bort mot stallet och sista gruppen står redo, och då var det dags igen...PJUHH!
Klockan är 21, och jag är DÖD!!
Detta var min lördag, ofta min söndag och då och då min mån-fre.
Härligt va!? Jag längtar faktiskt redan till imorgon. På riktigt, no joke.
:)




Likes

Comments

Hej bloggen jag sviker dig emellanåt
Men skyller på att jag denna vecka och veckan innan drog kortaste stråt.
Klyshig förklaring och fult rim, allt är bra men jag är tyst om saker jag egentligen skulle vilja skriva om men inte kan...än.

Lite nytt som hänt är iaf att jag har hållt i fler lektioner i veckan och börjat rida in Jasper, en av de nya hästarna som kom för ett tag sen. Han kan inte mkt alls och är halvt galen och känslig som bara den men duktig ändå och lär sig snabbt. Supermysig att ha och göra med och nu har jag ansvar att rida honom varje dag.

Om mindre än en månad är min modiga familj här och då har vi två underbara veckor ihop i Port Douglas. Inte allas mamma, pappa och syster som ger upp svenska midsommaren för att komma och hälsa på här borta hos mig.
Det är min favorittanke just nu. Att de snart är här.

I Augusti drar jag och mi compadre Britta tillbaka till Sydney och lever ut våran kärlek till den staden.
Blir att bo ihop, fixa ett hyffsat jobb och leva storstadsliv igen efter allt lantliv. Saknar sååå att kunna bestämma vad man vill göra av sin dag, välja att vara bland folk eller ta det lugnt. Shoppa, ta en kaffe och titta på folk och vara fri.
Har lovat mig själv ögonfransförlängning, nya kläder, VS, massa goda smoothies och stranden precis när jag vill.
Bara för att nämna nått ;)
Kommer bli bäst, känner staden och har lämnat backpacker livet in the past då, längtar emellanåt, även fast jag kommer sakna hästarna.
Adios for now!







Likes

Comments



Ligger i sängen helt slut.
Inga lektioner idag, eller turer i skogen men träning för en av de nya tjejerna som ska lära sig trava. Red krutpaketet Tattoo. Oh lord, riktiga ponny fasoner, kände mig som 15 igen. Fick höra nu i eftermiddags att jag kanske ska få börja rida in Tonto, en unghäst som kom hit för ett tag sen och blivit dåligt behandlad, sad story men nu ska vi nog allt få pli på honom!
Följde med till stan sen med de andra. Lite civilisation skadar ju inte.
Köpte nya ridbyxor. Och rensade ur gamla garderober med kläder som andra som jobbat här lämnat kvar.
Hittade en svinsnygg fransväska och en Ralph Lauren skjorta. FYND! Ser det lite hela som en second hand shopping. Mår psykiskt bättre med nya kläder. Även det en sad story.
Imorgon kommer det bli fullt ös, medvetslös. Mycket folk som kommer och rider.
Gud hjälpe oss! Lägger mig ju aldrig efter 10 längre, svenne och gammal och bonde och morgontrött som man är så måste jag ju ha mina 9 h sömn för att fungera. Så därför ska jag ut i mörkret med en ficklampa. INTE kliva på nån orm och borsta tänderna! Hah! Skillnad på life man levde för några månader sen. Men det är samma land, samma planet samma stjärnor och bla bla bla.
Nu fick jag syn på en MYGGJÄVEL i mitt rum så först ska den dö och sen ska jag sova!
Thudeles!

Likes

Comments

Än så länge har veckan inte varit något speciellt. Vardagen på farmen har kommit ifatt mig och när jag inte jobbar och rider tar jag det mest lugnt med de andra eller för mig själv i min lilla stuga. Som en piga. Men vafan. Kan va skönt det med. Idag har jag inte gjort mkt alls, men man måste ha sånna dagar också!
En månad har snart gått här så tiden rullar ändå på bra.
Jo, fasiken! Igår hände något supersött, hur lodigt som helst men något jag är såååå svag för!
En av getterna här på gården födde två killingar. Två gosisar. Hur gammal jag än är så är det bland det bästa jag vet. Djurbebisar. Såklart befann sig min mobil utan batteri i min säng på mitt rum..men kan säga att de var som SOCKER! Förlåt för att ni just nu läser en bondes blogg men aa that was the big happening so far! Imorgon och fram till sön väntas jobb och många fler timmar i sadeln. Sweet. Tränar just nu tre olika hästar. Dee, June och Twinnie och så har vi ridturer med "costumers" som de säger här både morgon och em. Busy busy Innn som japanerna här säger, ja de säger inte mitt namn rätt och har sisådär engelska. Men de skrattar ofta efter varje mening så de menar nog bara väl.
Nu precis tjatade jag till mig att vi skulle se på Saw här i vardagsrummet, fick med mig en till som ville. Japaner är inte mkt för skräckfilm. Behöver nån som är lite mer som jag här känner jag! :(
Oh well..tv:n funkar inte längre så det blir inget ändå! Haha, livet på landet <3

Bild från Fraser Island. En ö byggd på sand, för er som är intresserade.
Natur att dö för och vatten som man tyvärr inte får bada i. Kryllar nämligen av hajar.
So long! :)


Likes

Comments