Min resa till den jag är idag pt.3

I mitt tidigare inlägg skrev jag om att hitta sig själv. I detta inlägg tänkte jag gå vidare på det spåret och det hela kommer att handla om att lära sig älska sig själv. För några år sedan hade jag aldrig kunnat säga att jag älskar mig själv. Då tänkte jag inte på det viset jag gör idag, jag tänkte inte att det va viktigt att jag skulle lära mig att älska mig själv. Förr när jag träffade människor som uttryckte sig på det viset, som va stolta över vilka dom va och som vågade säga att dom älskade sig själva, så upplevde jag dom ofta som egocentriska & egenkära. Idag när jag möter människor som står upp för den dom är, som älskar sig själva och tar hand om sig själva så blir jag så glad. Dessa människor är den typen av människor jag vill ha i mitt liv.

Det skrämmer mig att man pratar om detta så lite som man faktiskt gör idag, för detta är så viktigt. Vi lever i ett samhälle där man helst inte ska synas för mycket, där många tänker så som jag gjorde förr, att man är egenkär, egocentrisk och självisk om man prioriterar sig själv före andra och om man på nåt sätt uttrycker att man älskar sig själv och är stolt över den man är. Det finns så många människor där ute i vårt samhälle som ständigt ser ner på sig själva, framförallt tonåringar och ungdomar som försöker leva upp till samhällets alla krav och förväntningar. Istället för att säga åt dom hur dom ska vara, varför lär vi dom inte att älska sig själva för vilka dom är? Jag var en av dessa osäkra tonåringar. När människor gav mig komplimanger så hade jag så enormt svårt att verkligen ta åt mig av de, jag gav nästan alltid ett svar som "men dudå", "åh, men har du sett dig själv" osv. Jag hade så svårt att bara säga tack och ta åt mig. Jag tog komplimanger som nånting folk bara sa för att vara snälla och kände mig nästan skyldig att vara snäll tillbaka, oavsett om jag egentligen menade det eller inte. När det gällde elaka kommentarer så hade jag istället jättelätt att ta åt mig. Jag lät all negativitet komma in direkt och jag började tro på det.

Jag har kommit så långt sen dess. Jag tog mig tiden att faktiskt lära känna mig själv och börja älska mig själv för den jag är. Får jag komplimanger idag så kan jag säga tack och verkligen ta åt mig. Elaka kommentarer rinner av mig som ingenting, jag vet innerst inne att det inte stämmer och därav tar jag inte heller åt mig av de. Så nu vill jag försöka hjälpa andra att komma dit till den punkten jag är idag.

Att säga att man älskar sig själv är inte desamma som att säga "jag älskar mig själv och är bättre än alla andra" utan det man egentligen säger är "jag älskar mig själv för att jag värderar mig själv, jag trivs med mig själv och med min kropp och jag är stolt över den jag är".

Kanske har du någon gång varit kär. Du kanske har suttit där precis som jag och kollat på den personen du va eller är kär i. Kanske har du tänkt på alla små detaljer, venerna på armen, läpparna, hyn, ögonen, ett ärr någonstans eller ett födelsemärke. Kanske har du lagt märke till alla dessa smådetaljer, saker som vanligtvis anses "mindre fina", skavanker, men som du kollat på med kärlek. Du älskar dessa småsaker hos denna personen. På samma sätt som du kollat på denna personen ska du också kunna kolla på dig själv. Se på dina ärr, dina s.k skavanker och älska dom. På samma sätt som du kan känna att du skulle vara beredd att göra allt för denna personen, så ska du också kunna känna det gentemot dig själv.

Så vad kan man göra för att nå dit då? Hur ska man kunna lära sig att älska sig själv? Det är oerhört viktigt att komma ihåg att dessa saker tar tid, så ha tålamod, detta är inget som sker över en natt.


1. Acceptera dig själv för den du är!

Först och främst behöver du lära dig att acceptera dig själv för den du är. Ett bra sätt att göra detta på är att göra en lista. Detta hjälper till att bli medveten om vem man är för att sedan kunna acceptera sig själv. Skriv ner både bra och dåliga saker som du ser hos dig själv. Om de är svårt att komma på saker själv kan man alltid fråga någon närstående som en familjemedlem eller liknande, men se till att det är en person som du kan lita på och som är ärlig mot dig. När du sedan gjort en lista kan du reflektera över det som står nedskrivet. Tänk på när dessa olika egenskaper hos dig själv framträder, i vilka situationer, med vilka människor? Dom bra grejerna ska du bara ta åt dig av och veta med dig själv att dessa saker är sant och att det är den du verkligen är och se till att försöka framhäva dessa saker som du gillar hos dig själv. Sedan kollar du på de negativa sakerna. Försök att återigen reflektera och se när dessa egenskaper dyker fram hos dig själv. Vissa saker som andra berättat för dig kanske kan va svårt att inse själv så försök att bara lyssna och fråga när dom uppfattat att dessa drag kommit fram, utan att gå till svars, försök bara att tänka till om de verkligen kan stämma och tänk på tillfällen där det kanske har märkts av. Sedan har du två val, acceptera eller förändra. Det är viktigt att komma ihåg att ingen människa är felfri. Ingen är perfekt, perfektion går inte att uppnå. Så du måste börja med att acceptera att dessa mindre bra egenskaper är en del av den du är, det innebär inte att det alltid kommer vara det, men det är det just nu och du måste förstå att det är okej. Det är okej att ha sämre sidor hos en själv, vi alla har bra och mindre bra sidor av oss själva. När du sedan kunnat acceptera detta så är det dags för förändringen. Du kan välja att bara acceptera läget som det är för det finns inget som säger att du är tvungen att förändra dig, men ofta vill man kanske bli en bättre person och jobba på dessa mindre bra sidorna hos sig själv. Så om de finns saker du vill förändra, skriv då ner dessa saker. Skriv ner hur det är nu och hur du skulle vilja att det va istället. Sedan får du försöka påminna dig själv att jobba på detta och förändra dessa grejer. Du kan också skriva ner små påminnelser i mobilen eller på lappar och sätta upp i ditt rum för att göra det hela enklare för dig. Dyker det upp situationer där du märker att de negativa dragen kommer fram så påminn dig själv och försök att reagera eller göra annorlunda. Det tar tid att förändra saker hos sig själv, speciellt beteendemönster som man haft under en längre tid, så försök att inte vara för hård mot dig själv eller döma dig själv. Tryck inte ner dig själv om du upptäcker att vissa negativa drag kommit fram utan bara observera och acceptera det. Detta är inte enkelt så va snäll mot dig själv! Och kom ihåg, du ska aldrig förändra saker som du tycker om hos dig själv, förändring ska ske för att du själv vill det och för din egen skull, INTE på grund av andras åsikter eller vad dom vill.


2. Strunta i andras åsikter!

Strunta i vad andra tycker. Jag vet att detta kan låta så mycket enklare än vad det är, men det är så viktigt att vi lär oss detta. Vi lever för oss själva och vi kommer aldrig nånsin kunna tillfredsställa eller göra alla andra till lags hela tiden. Det kommer alltid finnas människor som har negativa åsikter om andra. Ta som exempel, stora artister får enormt mycket hat. Det finns folk som påstår att dom inte kan sjunga, men det är ju ett faktum att dom kan sjunga. Det innebär dock inte att alla måste tycka att det är bra. Det kommer alltid finnas människor som försöker trycka ner andra och få andra att känna sig sämre. Man måste helt enkelt lära sig att inte lyssna eller ta åt sig av detta. Lär känna dig själv såpass väl att du vet vad som är sant eller inte. Så när någon slänger en elak kommentar emot dig så vet du att det inte är sant och kan bara borsta av dig det som ingenting. Visa dessa människor att du är starkare än dom tror och att du inte tänker ta nån skit. Så fort dom inser att dom inte kan komma åt dig kommer dom tröttna på att försöka. Se till att lära dig att skilja på samhällets åsikter och dina egna. Skapa dig egna åsikter och värderingar och våga stå upp för dig själv oavsett vad andra tycker eller säger!


3. Sluta jämföra dig med andra!

Detta är så viktigt! Sluta jämföra dig med andra. Sluta trycka ner dig själv. Det är inget fel i att spegla sig i andra eller använda andra människor som inspiration, men jämför dig inte med andra och få inte dig själv att känna dig sämre än andra. Trampa inte på dig själv! Du måste acceptera att du är den du är och aldrig kommer kunna bli någon annan än den du är. Självklart kan man som person förändras både invändigt och utvändigt, men du kommer aldrig kunna bli precis som någon annan. Vi alla är skapta olika och vi alla är unika. Perfekt finns inte. Våga vara annorlunda, våga sticka ut ur mängden. Om det känns väldigt svårt att sluta jämföra dig med andra så kan du t.ex ta en paus från sociala medier. Ställ dig framför spegeln varje kväll och uppmärksamma dom saker du tycker om extra mycket hos dig själv. Säg till dig själv att du älskar dig själv, intala dig själv detta. Gör en lista varje kväll och skriv ner t.ex 3 bra saker du gjort under dagen och 3 bra egenskaper hos dig själv.


4. Inse ditt eget värde!

Du behöver inse vad du är värd. Du är värd så mycket bra här i livet! Ingen ska kunna säga till dig att du inte värd nånting. Ta bort all negativitet ur ditt liv, om det så är människor eller saker, allt som drar ner dig, tar av din energi eller får dig att må dåligt. Jag hade själv många människor i min närhet, nära vänner som jag känt under flera år som aldrig egentligen varit elaka mot mig men som hade så mycket på gång i deras liv, så mycket som tog energi av mig och som drog ner mig utan att jag tänkte på det. Det kan vara oerhört svårt att lämna sådana relationer, nära vänner och speciellt inte när dom egentligen inte gjort en något illa, men man måste inse att man förtjänar att må bra. Jag blev tvungen att inse att dessa människor inte va bra för mig, att dom inte gav mig den energi och glädje jag behövde. Man måste ha styrkan att gå ifrån destruktiva relationer, om de så är med vänner eller partners i livet. Våga säga ifrån när människor trycker ner dig! Ta ingen skit från någon. Gör dig av med dåliga saker i livet. Behandla dig själv rätt, ta hand om dig själv och din kropp. Omge dig med människor som behandlar dig rätt och acceptera inget annat. Låt inte människor trampa på dig. Du har bara ett liv, bara en kropp så se till att du behandlar dig själv bra.


5. Kontrollera dina tankar!

Dina tankar är så viktiga. Sluta tänk illa om dig själv. Du är inte dina tankar, du är inte vad du tänker! Låt inte negativa tankar styra dig. Vad du tänker påverkar dig mer än vad du tror. Vi tror inte att våra tankar påverkar oss men ju mer negativa tankar vi tänker, desto sämre kommer vi må. Vi måste lära oss att tänka positivt om oss själva, om andra och om livet. Det är möjligt att kontrollera sina tankar. Det finns många olika metoder för att lära sig detta. T.ex så kan olika mindfulness övningar vara till stor hjälp. Tänk på hjärnan som vilken annan del av kroppen som helst. Dina vener, dina händer, ditt hjärta, inget av detta definierar dig som person, dessa saker är inte du. Dom är en del av dig, din kropp, delar som behövs för att allting ska fungera, men dessa saker är inte den du är. På samma sätt är det med hjärnan. Din hjärna är inte du. Du är inte din hjärna. Du är inte dina tankar. Ta kontroll över vad du tänker. Observera dina tankar. Dyker det upp en negativ tanke så bara skratta åt den. Bara observera utan att ta åt dig. För att klargöra det hela, vi kan inte styra över vilka tankar som dyker upp i vår hjärna, men vi kan styra över vad vi väljer att reagera på och ta åt oss av.

"A positive mind will give you a positive life".

Vill du ha en vältränad kropp så går du till gymmet och tränar, vill du vara hälsosam äter du nyttigt, vill du bli brun så solar du. Du skapar rutiner för olika mål du vill nå. Så det är nu dags att du skapar en rutin för ditt tänkande. Träna ditt sinne och dina tankar att vara positiva så kommer så mycket bli bättre, du kommer må bättre och känna dig bättre. Vill man ha en förändring så måste man våga försöka.

Släpp alla förväntningar. Sluta döma. Acceptera allt. Även det dåliga. Både hos dig själv och hos andra men även saker som sker i livet. Det bra sakerna är enkla att acceptera för att dom gör dig glad. Men träna ditt sinne att göra likadant med dom negativa sakerna. Försök att se allt som en lärdom, vad kan du lära dig av det som skett.

"Train your mind to see the good in every situation."


6. Använd andra människor som en spegel!

Spegla dig i andra. Om du lär dig att känna igen dig själv i andra kommer du också bli medveten om hur du själv är. När du lagt märke till saker så är du ett steg i rätt riktning. Är det positiva egenskaper så framhäv det, och om det är negativ så uppskatta att du nu insett detta, notera det och gör sedan vad du kan för att förändra det och gå vidare utan det.


7. Prioritera dig själv!

Ge dig själv egentid. Prioritera dig själv och det du behöver. Lär dig vad du behöver och lär dig att ge dig själv det. Ta reda på vad som gör dig glad, vad som ger dig energi. Uppoffra inte dessa saker, utan sätt dom först. I slutändan kan du inte räkna med att någon annan ska ge dig äkta glädje så sluta vänta på att någon eller någonting annat än du själv ska ge dig det du behöver. Ta hand om dig själv för det förtjänar du!



Återigen, det är viktigt att komma ihåg att detta är en lång resa, det tar tid. Detta är något man ständigt kommer behöva påminna sig själv om under livets gång. Det kommer inte vara lätt, men tro mig det är värt det. Jag har aldrig känt sådan kärlek gentemot mig själv som jag gör idag. Jag kan lägga energi på så mycket annat, jag kan ge andra den kärlek och respekt som dom förtjänar på ett helt annat sätt än jag kunnat tidigare. Jag känner sån kärlek och tacksamhet gentemot andra människor och det livet jag lever. Så ge inte upp, du förtjänar att älska dig själv. Du har alla hjälpmedel inom dig och du kan klara detta. Om du skulle köra fast under vägen så är det inte fel att be om hjälp. Andra människor kommer inte kunna göra denna resan åt dig, men dom kan bidra med verktyg och tips för att underlätta det hela för dig. Försök att inte lägga för mycket energi eller värde i ditt utseende. Ditt yttre är inte det viktigaste här. Fokusera istället på den du är, för ditt utseende är inte den du är som person. Det ligger mycket sanning i ordspråket "om du får insidan rätt faller det yttre på plats".

"Self love, self respect, self worth. There is a reason they all start with "self". You can't find them in anyone else."

Learning to love yourself is the greatest love of all.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Min resa till den jag är idag pt.2

Jag nämnde lite kring detta i mitt tidigare inlägg, gav en liten presentation av mig själv. Jag beskrev också lite av min resa, vad jag gick igenom innan jag tillslut hittade mig själv, så jag tänkte att jag skulle gå in lite mer på hur jag gått tillväga.

Det är lätt att man "förlorar" sig själv under livets gång. Man kanske inte vet vad man vill längre, intressen kanske inte är lika roliga som dom va förr, man vet inte riktigt vem man är längre. Det kan kännas som att man aldrig kommer finna sig själv igen. Sanningen är att det finns många bra metoder och saker man kan göra för att göra det hela lättare och faktiskt hitta sig själv. Det finns inget som är rätt eller fel, sådana här saker skiljer sig enormt från person till person. Det jag skriver här nedan är enbart ur mitt egna perspektiv och mina egna erfarenheter. Jag säger inte att det är såhär alla ska gå till väga, utan detta är enbart tips som kanske på ett eller annat sätt kan hjälpa andra. Det som är viktigast att komma ihåg är att sånt här tar lång tid och det är viktigt att man ger sig själv tid.


1. Ta tag i ditt mående

Mitt första råd är att man bör ta tag i sitt mående och se till att man mår bra. Med detta menar jag inte att man måste må jättebra hela tiden för att kunna hitta sig själv, verkligen inte. Men OM man mår dåligt, mer än att man har en dålig dag då och då precis som vem som helst, så tycker jag att man ska försöka ta tag i det först. Jag vet själv av erfarenhet att det är otroligt svårt att fokusera på något annat än all smärta, negativitet och de jobbiga som är när man mår dåligt. Och kom ihåg, det är aldrig fel att be om hjälp! Det kan vara svårt att orka ställa sig upp efter att man fallit, ibland behövs det en hjälpande hand. Jag kämpade enormt mycket med detta. Jag ville inte be om hjälp. Jag skämdes för att be om hjälp. Idag är jag enormt tacksam att jag till slut tog tag i mitt mående och tog emot den hjälp som erbjöds.


2. Ge dig själv egentid

Jag skulle nog säga att detta är det viktigaste av allt. Att ta tid för sig själv, att vara ensam, det är nog det absolut bästa sättet att gå till väga. Ta reda på vad som ger dig energi, vad som gör dig glad och vad som är viktigt för just dig. Se till att dessa saker är saker du enbart gör för dig själv, inte för att tillfredsställa andra människor. Prioritera dessa saker, prioritera dig själv. Om du kanske inte vet saker rakt av så försök att upptäcka nya saker, testa olika grejer och se vad du tycker om, vad som får dig att må bra. Lär dig att skilja på vad som är dina egna tankar, känslor och värderingar och vad som hör till andra eller samhällets värderingar. Det är lätt att ta åt sig av vad andra tycker och tro att det är ens egna åsikt. Spendera tid med dig själv och försök att verkligen lära känna dig själv. Ställ dig själv frågor och reflektera, hur skulle du tänka och vad skulle du göra i olika situationer, gör en lista på bra och dåliga egenskaper hos dig själv, fråga andra om hur dom uppfattar dig som person. Skriv om vem du är och skriv sedan om saker du kanske skulle vilja va annorlunda hos dig själv. Försök att vara så ärlig som möjligt mot dig själv och döm inte. Detta kommer även vara till stor hjälp framöver, när du ska lära dig att älska dig själv.


3. Skaffa mål och drömmar i livet

Se till att du har mål och drömmar här i livet och kämpa för att nå dom. Tänk efter vad du vill ha ut av livet. Vad du vill utbilda dig till, jobba med i framtiden, hur en framtida partner ska vara, vart du vill bosätta dig, saker du vill uppleva osv. Kom ihåg att inga drömmar är för små eller för stora. Ignorera alla tankar inom dig eller människor som säger att det är omöjligt. Du kan om du verkligen kämpar för det! När du väl har drömmar och mål kommer du enklare kunna finna inspirationen att faktiskt börja agera och arbeta framåt. Va inte rädd för att kliva utanför din comfort-zone. För att växa och utvecklas behöver vi våga utmana oss själva.


4. Använd dig av andra människor

Använd människorna runt omkring dig som en slags spegel. Lägg märke till andra människors egenskaper och personligheter. Finns det saker du stör dig på och inte tycker om? Reflektera om du gör likadant, om du själv har samma beteende. Notera detta och lägg det på minnet för att sedan kunna förändra det. Men se även bra egenskaper hos andra, reflektera om du själv besitter dessa egenskaper. Om du inser att detta är delar av den du redan är så notera det och försök att framhäva dessa drag som du tycker om hos dig själv. Men även om detta är egenskaper du inte besitter så är det inget fel i att försöka få fram dessa drag. Det är aldrig fel att göra vad man kan för att förändra och jobba på sig själv som person för att bli en bättre människa, men det är viktigt att komma ihåg att det är skillnad på att jobba på sig själv och att försöka bli någon helt annan än den man är. Det är ingen idé att se på andra och jämföra sig och försöka bli precis som den personen, för du kommer aldrig lyckas. Vi är alla skapta olika och det är just det som gör oss så unika. Det finns många människor som har likadana egenskaper eller vissa liknande drag men man kommer aldrig någonsin kunna vara precis som en annan människa. Det är inget fel i att använda sig av andra människor för att förbättra sig själv utifrån den man redan är. Det handlar inte om att bli som någon annan utan att vara sig själv och utveckla den man är. Man måste acceptera att alla människor är olika och man kommer inte kunna uppnå s.k "perfektion". Gör dig själv medveten om ditt beteende och din personlighet, acceptera det eller om möjligt förändra det. Jobba på dig själv.


5. Be om hjälp

Våga be om hjälp! Det finns så många människor där ute som vill och finns till för att hjälpa andra människor. Nå ut till andra och be om hjälp. Du behöver inte klura ut allt detta på egen hand. Om det så är en vän, familjemedlem, mentor, psykolog, kurator, våga vända dig till andra och ta emot den vägledning och dom verktyg som erbjuds. Ibland är allt man behöver en givande konversation med någon där man kan bolla sina tankar och diskutera ordentligt. Det finns så många olika hjälpmedel såsom böcker, hemsidor, människor osv. Det finns alltid hjälp att få!


Kom ihåg att det är du som styr över ditt liv och vem du vill vara! Självklart kommer det finnas saker i livet som ingen kan styra över, men vi kan styra över hur vi agerar när dessa saker händer. Vi själva styr över vilka vi är. Ingen annan ska kunna säga till dig vem du är eller vem du borde vara, det är helt upp till dig! Återigen så är det viktigt att komma ihåg att detta tar tid. Det tog mig många år att finna rätt verktyg och redskap för att ens kunna börja resan till att hitta mig själv. Och även fast jag kommit en lång bit på vägen så upptäcker jag hela tiden nya sidor hos mig själv och lär känna mig själv mer och mer varje dag. Så är det för alla människor. Vi alla är i en ständig förändring och på en ständig resa.

Likes

Comments

Min resa till den jag är idag

"Vem är du?"

Hade någon frågat mig den frågan för några år sen så hade svaret varit ungefär såhär: "Jag heter Linnéa Jonsson. Jag är född i Falun den 8 September 1999. Jag har bott i Falun, Kil och nu Forshaga. Jag har 3 syskon och bor hemma hos mina föräldrar. Jag gillar musik och att sjunga. Jag är brunett och har gröna ögon." Det tog mig många år att inse att det här inte va den jag va. Dom platser jag bott på, mitt utseende, vart eller när jag är född säger ingenting om vem jag är som person.

För några år sen hamnade jag i en period där väldigt mycket saker hände i mitt liv. Det var dags för högstadiet, ny skola, nya människor & allting var nytt. Jag hamnade i ett umgänge som kanske inte var det bästa för mig. I detta umgänget så var det mycket droger, kriminalitet, alkohol och dumma påhitt. Vi hade alltid nånting på gång som sällan var varken vettigt eller ens lagligt och detta var väldigt olikt mig och det fick jag höra ofta, speciellt från mina lärare. Dom brukade säga att jag var den udda fågeln i gänget och dom blev förvånade att det här var den typen av människor jag valde att umgås med. Jag visste att jag var udda, jag hade alltid varit den där skötsamma, snälla och glada tjejen som tidigare hållit sig undan människor som var motsatsen, men jag tror att det handlade om att jag var trött på att människor alltid såg mig på de sättet. Det kändes som att alla alltid förväntade sig det bästa från mig och det kan ju självklart vara bra och roligt att människor tycker att man är bra och skötsam osv, men för mig vart det jobbigt, det kändes som att jag inte var tillåten att göra fel och som att människor vart förvånade och extremt besvikna när det hände. Det var aldrig så att någon sa till mig att dom vart besvikna om jag råkade göra fel eller liknande, utan jag tror att mycket av den uppfattningen berodde på mina egna tankar då jag hade extremt höga krav på mig själv. Så jag tror att jag helt enkelt ville visa på nåt sätt, både för andra och för mig själv, att jag inte var den här gulliga, snälla och skötsamma tjejen hela tiden utan att jag också kunde göra fel och missköta mig. Jag ville att saker och ting skulle hända, jag ville uppleva nya saker och va väldigt nyfiken. Till en början så lyckades jag ändå hålla mig på min kant och hålla kvar i den jag va trots att dom andra höll på med all möjlig skit. Det var ofta så att jag var med, men det var dom som gjorde nånting och jag mest bara stod där och kollade på. Jag var alldeles för rädd för konsekvenserna som kunde bli. Men efter ett tag så började jag må dåligt och det var alltid så mycket saker som hände kring mig som ständigt spädde på det hela, så till slut så var det som att jag bara stängde av. Jag sket totalt i alla konsekvenser som kunde bli av det vi gjorde, jag hakade på mer och det hela började spåra ur totalt.

Många människor brukar säga till mig att jag alltid haft den här inställningen att jag vill rädda världen. Jag vill hjälpa alla och jag vet inom mig att detta stämmer. Jag är väldigt empatisk och omtänksam och det har jag alltid varit och jag tror att det spelade in mycket i att jag valde just det umgänget. Jag ville försöka förändra dom, men istället så vart det dom som förändrade mig. Dom hade redan mycket problem sen tidigare och mådde inte bra och jag ville så gärna hjälpa dom. Dom va det som samhället kan kalla "problembarn". Det hände alltid saker runt dom och dom hade alltid något slags problem, det var aldrig en lugn stund. Jag tog på mig deras problem som om de vore mina egna. Det kom till den punkten att jag alltid var så upptagen av alla andras problem att jag inte såg vilka problem jag skapat för mig själv under tidens gång. Jag gav all min tid och energi till att göra vad jag kunde för att det skulle bli bättre för dom. Jag glömde bort mig själv och insåg inte att jag förlorat mig själv helt. Jag insåg inte hur mycket allting tärde på mig och hur förstörd jag faktiskt hade blivit. Jag mådde så oerhört dåligt och kände mig ofta otillräcklig när jag inte kunde hjälpa dom.

Jag menar verkligen inte att jag började må dåligt på grund av dom, utan det hela handlade om att jag tog på mig för mycket, mycket mer än vad jag klarade av. Jag visste inte hur jag skulle hantera allting. Jag mådde dåligt och kunde inte hjälpa mig själv så jag gjorde allt för att hjälpa alla andra istället. Jag visste inte vem jag var längre. Jag blev oerhört osäker på mig själv. Jag visste inte vem jag ville vara eller vem jag borde vara. Jag såg inte mitt egna värde och försökte konstant hitta det i annat. Jag satte mitt värde i mitt utseende, vilket ledde till att jag vart osäker på min kropp, jag vägrade gå utan smink, jag kunde inte ens åka till affären osminkad. Jag gav mig in i relationer för att försöka få bekräftelsen från andra människor och känna mig älskad av dom. Jag gjorde så mycket som jag trodde skulle hjälpa mig då men sanningen är nog att jag gjorde det hela värre för mig. Jag vägrade erkänna att jag mådde dåligt, jag skulle ju vara den tjejen som alltid hjälpte alla andra och vara den starka, då kunde jag ju inte må dåligt. Jag försökte dölja det men självklart lyste det igenom. Jag vägrade be om hjälp, jag ville inte ha hjälp.

Åren gick och saker och ting vart absolut bättre, men en del saker förblev oförändrat. Jag mådde fortfarande dåligt. Det var dags för mig att börja gymnasiet och det vart inte riktigt som tänkt. (Jag kommer prata mer om just gymnasiet och hela den historien i ett annat inlägg.) Jag klarade helt enkelt inte av skolan på grund av hur jag mådde. Jag blev tvungen att erkänna för mig själv att jag inte klarade detta på egen hand utan att jag kunde behöva hjälp på vägen. Så jag fick hjälp att få kontakt med ett ställe dit jag går och pratar med olika människor och jag har gått dit i några månader nu. Valet att göra det är nog ett av dom bästa valen i mitt liv. Jag kan inte hjälpa andra på ett bra sätt förrän jag mår bra själv och jag är äntligen en god bit på vägen. Det har hänt så extremt mycket inom mig det senaste året. Jag har insett så otroligt mycket.

Hela denna resan till att hitta mig själv och att börja må bra har varit otroligt lång och jag har kommit mycket längre än jag vågat hoppats på men jag har fortfarande en lång bit kvar att gå. Jag vet att livet aldrig kommer vara perfekt, lätt eller bra hela tiden. Livet har sina upp- och nedgångar, men jag har lärt mig, och jag lär mig fortfarande, hur jag ska hantera det på bästa sätt. Jag lär mig att kontrollera mina tankar, att det inte är möjligt att styra fullt ut vad vi tänker men att man kan styra vad man väljer att lyssna på, tar åt sig av och reagerar på. Jag vet nu att jag är inte mina tankar. Mina tankar definierar inte mig och den jag är. Jag har lärt mig att älska mig själv, att se mitt egna värde. Jag har lärt mig att ta hand om mig själv i första hand, att prioritera mig själv och förstå att det inte innebär detsamma som att jag är egoistisk eller självisk. Det är inget fel med att ge tid åt sig själv och prioritera sig själv först. Jag har lärt mig mycket om vem jag är, vad jag tycker om och värderar här i livet. Jag har lärt mig att inte tillåta andra människor att dra ner mig på något sätt. Jag har lärt mig att våga lämna människor som påverkar mitt mående negativt, som inte ger mig den energi och glädje jag behöver och som inte visar mig den uppskattning och respekt som jag förtjänar. Relationer hänger på 2 människor som både ger och tar, inte en människa som bara ger och ger men inte får något tillbaka. Kvalitet före kvantitet. Jag har lärt mig att acceptera det jag inte kan förändra och att förändra det som jag faktiskt kan förändra istället för att fastna med blicken på problemet och klaga över situationen.

Jag vet nu vem jag är och jag har nog aldrig varit så stark i mig själv som jag är nu. Jag är så stolt över mig själv och jag älskar mig själv för den jag är och håller på att bli.

Så åter till frågan: vem är jag? Sanningen är att jag inte kan svara på den frågan fullt ut då jag fortfarande håller på att lära känna mig själv och ständigt förändras. Men det finns saker jag vet helt säkert, som jag lärt mig nu senaste tiden och som alltid kommer vara en del av den jag är så här har ni en liten presentation av vem jag är, för er som inte redan vet:

Mitt namn är Linnéa Jonsson. Jag är en väldigt omtänksam och snäll tjej. Jag värderar ärlighet och tillit högre än något annat och därav hatar jag lögner. Jag är lojal och oavsett hur illa folk behandlar mig eller hur ofta andra människor sviker mig så är det en egenskap hos mig som aldrig kommer förändras. Jag tycker om att fotografera. Jag brinner för musiken, sjunger mycket, skriver egna texter & drömmer om att en dag kunna leva på det. Jag gillar att vara ute i naturen. Jag älskar storstäder och stränder. Jag har en extremt barnslig och lekfull sida samtidigt som jag har en betydligt mognare och mer allvarlig sida. Jag vill resa jorden runt, möta nya människor och få uppleva nya saker och kulturer. Jag hatar kallprat. Jag vill prata om saker som gör en glad, saker som gör en ledsen, sex, meningen med livet, minnen, ens uppväxt, lögnerna man sagt, ens rädslor, ens högsta drömmar och mål i livet, vad som håller en vaken under nätterna och så mycket mer. Jag gör alltid mitt bästa med att försöka att inte döma andra människor. Jag är förstående. Jag är kärleksfull. Jag är väldigt envis, både på gott och ont. Jag föredrar att ha kontroll över mitt liv, planera och veta vad som kommer härnäst, samtidigt som jag ändå på många områden tycker om att bara släppa allt, se vad som händer och ta saker och ting som de kommer. Jag har ett väldigt temperament, men oftast har jag en lång stubin innan jag blir riktigt arg och inte längre kan hålla en god ton. Jag är inte stresstålig för fem öre, men jag håller på att lära mig och blir bättre på de sakta men säkert. Jag har en tendens av att skratta i allvarliga lägen eller i situationer där jag känner mig obekväm. Och så finns det självklart så mycket mer som spelar in och bidrar till den jag är idag.

På denna bloggen kommer jag skriva mycket om just allt detta: psykisk ohälsa, att hitta sig själv, lära sig älska sig själv, mitt liv och mina erfarenheter, gymnasiet, relationer av olika slag och så mycket mer som jag tycker att man borde prata mer om. Det blir ett sätt för mig att få ut mina tankar, funderingar och känslor samtidigt som de för er som läser kanske blir en form av hjälp eller något ni kan relatera till.

Likes

Comments