Header
View tracker

Det var mer än ett halvår sedan sist.. Wow. Vet inte var jag ska börja.

Jag har haft asså vääärldens bästa sommar. Precis i början av sommaren så började jag skriva skiiiitmycket med en kille och vi blev så jävla tighta på typ en månad. Asså vi visste allt om varann och hjälpte varann såååå mycket. Jag mådde rätt dåligt då och han mådde hur dåligt som helst typ så vi stöttade varann. Vi var uppe hela nätterna och skrev med varann hela tiden. Vecka 29 var det dags för ridläger. Det var riktigt roligt att träffa alla igen och lära känna nya personer osv. Fick en unghäst som var jätteseg och tråkigt och hela lägret var tråkigare detta året vilket inte var så kul. Men jag låg och skrev med den där killen varje kväll och vi pratade i telefon på kvällarna osv.

Efter lägret så träffade jag Korven som killen som jag hade skrivit jättemycket med kallas och vi var på Liseberg tillsammans med en gemensam kompis och efter det så blev vi tillsammans. Jag trodde aldrig när vi började skriva att vi skulle bli tillsammans. Trodde bara vi skulle vara bästa vänner. Vi var med varann typ 3 gånger efter det men sedan så gjorde jag slut med honom i September typ. Vill inte berätta varför så noga men det va i princip för att jag aldrig hade tid att träffas och hade knappt känslor för honom längre. Varför jag inte hade tid att träffas så ofta var för att jag red Amo 2 ggr i veckan och en häst/ponny(han var typ precis där emellan haha) som heter Mango 3 ggr i veckan och sedan ville jag vara med kompisar, göra läxor osv. Jag hade slutat på Amo, men det är 2 månaders uppsägningstid när man slutar på Monicas ponnyer så jag red fortfarande honom. När jag precis skulle sluta på Amo(hade en vecka kvar) så säljer dem Mango så jag inte hade någon att rida.

I Augusti så blev pappa tillsammans med en väldigt hästintresserad tjej. Hon har haft några hästar och jobbar på GFRK. Efter någon vecka när jag inte hade någon att rida så berättade hon att hon känner Sandra Gustavsson(hon tävlar typ EM i fälttävlan osv) och att hon står med sina hästar i Kullavik/Särö. Så hon skrev till Sandra och frågade om hon behövde en medryttare, Sandra svarade att hon inte behöver medryttare just nu, men det är en häst hon vill ha och om hon får den hästen så skulle hon behöva medryttare typ. Men tills dess så fick jag gärna hjälpa till och så i stallet för att lära känna henne, hästarna och lära mig mer om stallet osv. Jag hjälpte till lite på helger och så och sedan åkte Sandra på semester i två veckor några dagar efter att hon hade köpt den där hästen vilket jag inte visste. Så i två veckor så tog jag hand om Anton som hamn heter själv. Jag hjälpte även till med de andra hästarna vissa dagar.

Det var så sjukt mysigt och sedan kom hon hem då och det är ungefär där jag är idag. Hon kom hem för 1-2 veckor sedan och sedan dess har vi planerat att jag ska få rida en lektion för henne, och jag har hjälpt till lite i stallet med olika hästar. Så på söndag denna veckan(idag är det torsdag) så ska jag rida lektion för henne, fast vet inte på vilken häst haha. Jag fick vara med på en markarbeteslektion typ några dagar efter att jag hade börjat där också och då red jag en häst som heter Dino och han var ganska rolig, men jag kände ju inte honom så det gick inte så bra, men skulle jag få rida honom typ 2-3 ggr till så tror jag det skulle gå mycket bättre.

Det här med killar också ;). Ganska direkt efter att jag gjorde slut med Korven så började jag skriva med en annan kille som jag tror jag är tillsammans med hhah. Det är lite oklart. Men han är iallafall 15 år och bor i Stockholm.. Fett jobbigt med distansförhållande men e man kär så e man.. Han är riktigt jävla snygg och riktigt rolig och riktigt snäll och helt underbar såklart hahha. Men asså jag har typ gillat han sedan i våras. Han har följt mig på Periscope fett länge och vi har liksom haft fett kul som kompisar men efter det tog slut mellan mig och korven så har det varit mer än kompisar haha.

Men asså nu pallar jag inte skriva mer typ ahha.

Jag mådde riktigt dåligt, men senaste veckan/orna så har det blivit mkt bättre och jag älskar mina kompisar, min kille och min pappa så jävla mycket. Jag och min pappa har det riktigt bra och han spelar knappt längre och det här med att stänga av mobilen osv vid 21 har vi inte längre. Jag somnar mellan 23 och 01 på natten oftast och jag är inte så trött, jag har fått mycket mer kompisar det senaste osv. Nu i 7:an så splittrar dem klasserna på min skola och jag tyckte verkligen inte det skulle bli bra, men asså jag älskar min klass så jävla mycket. I princip alla är kompisar. Eller nej alla är inte kompisar, men jag är kompisar med i princip alla. Det är typ 7 pers jag inte är så bra kompis med av 26 liksom. Jag är kompis med typ alla killar och med nästan alla tjejer. Det är några som inte är min typ haha men jag hatar dem inte, vi är bara väldigt olika typ så vi umgås inte haha. Så jag älskar min klass och mår jättebra.

Hej då nu orkar jag inte skriva mer hahaha, ha det bra vet inte om jag någonsin kommer uppdatera igen ahaha.

Jag och Mango 2016-08-15

2016-08-08

Sjöis v.29 2016

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Vid 2 års ålder blir en liten tjej fasthållen och pussad på av en kille på lekplatsen: "Åh, vad gulligt, ett framtida kärlekspar!" säger de vuxna.

Vid 5 års ålder kastar ett gäng pojkar sand på flickan i sandlådan. "Ojdå, men gå därifrån bara! Det var inte så farligt, de gör nog så för att de gillar dig! Killar är ju killar..." säger de vuxna.
Vid 10 års ålder slutar hon och de andra tjejerna spela biljard på fritids för att några killar kommenterar deras rumpor och petar dem med biljardköer i baken när de spelar. "Ojdå, jamen de är säkert bara lite kära i er, gå därifrån om ni tycker det är jobbigt, ni vet, killar är ju killar!" säger de vuxna, första gången tjejerna klagar. Flickan och två tjejer gav inte upp på en gång - de tyckte ju i allafall att det var roligt att spela!! - utan valde att gå tillbaka till biljardbordet nästa gång det var framme. Samma sak händer och den vuxne säger "men jag sa ju att ni skulle gå därifrån om det var jobbigt, nu provocerar ni ju killarna istället!". Flickan spelar inte biljard mer...
Vid 15 års ålder blir hon upptryckt mot skåpen i skolan av två killar och blir tafsad på både innan och utanför tröjan. "Jaha, oj, men sa du något innan som fick dem att göra det? Killar är ju killar, de har så mycket hormoner i den här åldern så det krävs bara lite för en sån här grej! Hur kunde de komma åt innanför tröjan förresten?" Säger de vuxna.
Vid 20 års ålder blir hon inlåst på toa och våldtagen av en kompis på en fest. En kompis hon gick tillsammans med till festen, och som har druckit mer alkohol än hon.
Tror ni hon ens vågar anmäla? Orkar hon gå igenom en process där hon blir ifrågasatt för varför hon gick med förövaren till festen, nogsamt förhörd vad hon hade på sig för kläder, hur mycket hon druckit, hur tydligt hon sagt nej, hur mycket motstånd hon gjort...
Eller gav hon upp redan när hon var 10 år?
Det är såna här saker, såna här mönster, såna här normer vi måste SE! Och vi måste agera. Annars sviker vi inte bara alla de tjejer som får lära sig att det är helt OK att kärlek innefattar slag, tvång och våld, att det är de som bär skulden om de ger "fel" signaler, eller tar plats. Utan också alla killar som vi genom vårt agerande, vårt OK:ande - "Asch, killar är killar" - faktiskt LÄR dem att bete sig såhär.
Det är att svika dem totalt... hemskt!

Likes

Comments

View tracker

Jag har ju fått sömnproblem som ni säkert vet, och att de har blivit mycket sämre.

Jag vet var de beror på. De är pågrund av att jag och min pappa har en jättedålig relation. Han sitter bara och spelar hela tiden och bryr sig inte om mig känns de som. Asså det är ju skönt för jag får göra vad jag vill osv. och det är väldigt skönt att få ta eget ansvar. Men jag tror ändå att ni fattar att det inte är så kul att inte känna sig älskad av sin förälder. Såhär har det varit sedan i höstas när jag började skolan ungefär, när pappa blev tillsammans med Eva. Men då hade jag ju Eva så jag mådde ju hur bra som helst ändå. Men det var när pappa och Eva gjorde slut som mina sömnproblem så sjukt mycket värre. Det var i januari de började bli värre och i slutet av februari och i mars som de var som värst.

Jag började gå och lägga mig vid 00.30 i slutet av höstterminen, sedan på vårterminen blev det 1.00, 1.30, 2.00, 3.00, 4.00 och tillslut började jag gå och lägga mig vid 4.30 och jag går upp 5.40-6.00 ungefär... Sedan var jag vaken hela natten en gång och då höll jag på att kolapsa(stav) seriöst. Jag går fortfarande och lägger mig vid 4.00 ungefär... Och förra veckan var jag uppe hela natten igen.

Jag blir ju skittrött i skolan såklart när jag inte sover, och detta har min lärare märkt, så för ungefär en vecka sedan så fick jag prata med min lärare och då så pratade vi om lite saker det kunde bero på osv. Han ringde sedan min pappa och efter det har det blivit bättre. Pappa har sagt att vi inte får vara inne på mobilen, datorn, iPad eller så efter 21.00. Så vi brukar faktiskt umgås efter 21 och sedan vid 22 så går jag till mitt rum och då är jag inne på min mobil och iPad ändå hahah. Sedan somnar jag mellan 23 och typ 1.

Sedan har jag slutat äta godis, börjat träna i princip varje dag osv. så jag blir ju tröttare av att träna.

Såhär har mina dagar sett ut denna veckan till exempel: Jag kommer hem från skolan, äter, tar på min träningskläder och går ut och springer. När jag kommer hem så badar jag, pappa kommer hem och sedan när jag är klar så är det mat. Efter maten så sitter jag typ och skypar med kompisar osv och sedan vid 21 går jag ner till köket och umgås med min familj och sedan vid 22 går jag upp på mitt rum och försöker sova och är inne på min mobil och lite så tills jag somnar.

Så jag hoppas det fortsätter såhär och att jag somnar ännu tidigare så jag kommer tillbaka till mitt normala liv som jag hade innan. Fyfan vad skönt. Liksom att aldrig vara trött i skolan. Jag får väl fortsätta kämpa så får vi se hur det går.

Så nu vet ni lite om mina sömnproblem hahah, vi hörs nån annan gång. Hej dåå

Likes

Comments

Heeej!!

Omg. Detta är sjukt. Jag är tillbaka. Eller asså jag kommer nog inte börja blogga igen, men tänkte göra en ganska lång lifeuppdate. Vi kör!!

Vi kan börja med det med Eva. Pappa gjorde ju slut med henne och det har egentligen inte hänt så mycket mer där.

Jag var med henne och hennes två döttrar på tjolöholms slott för ett ganska bra tag sedan nu. Kanske 1-2 månader sedan eller nåt. Jag trodde att det skulle vara jättetråkigt eftersom att det var typ en bröllopsmässa, men det var skit kul och såklart så sjukt kul att träffa Eva och hennes döttrar! Sedan bara någon vecka efter eller något, så dog Arragon...

Jag hade precis ridit klart och såg att jag hade fått en snap av Eva. Öppnade och där skrev hon att han var död... Asså jag blev så jävla ledsen. Men jag kunde samtidigt inte gå och gråta i stallet liksom så jag gick och höll in tårarna, försökte tänka på annat och så. Sedan tänkte jag liksom inte mer på det och så glömde jag typ av det, så sedan när jag väl kom hem så kunde jag typ inte gråta över det för då hade jag liksom gått vidare eller vad man säger. Så det var ganska skönt att inte bli så ledsen, men samtidigt så vill jag liksom bli ledsen över det för att jag är ledsen över det hahah.


Det här med kompisar och det också. Asså jag har aldrig mått bättre helt seriöst. När pappa och Eva var ihop så började jag vara med Vilma och Lollo. Nu när de gjort slut så är jag inte lika mycket med Vilma, vet dock inte varför haha. Men jag är mest med Lollo och Karro typ. Sedan en tjej som heter Lisa. Asså jag mår så jävla bra när jag är med dem! Vi har bara så jävla kul tillsammans och vi brukar alltid åka till Kungsmässan på fredagar efter skolan typ och så och det är alltid lika kul även om ingen av oss typ har en spänn hahah. Nej men mitt liv när det gäller kompisar är helt perfekt!

Sedan har jag kanske nämnt att jag har Periscope innan? Ialllafall så har jag det och asså omg... Den appen har gjort mig till en HELT annan person seriöst. Just nu har jag ca. 1,3k följare där vilket är så galet kul. Innan så Periscopade jag på eftermiddagen/kvällen, men nu den senaste månaden typ så är jag bara live på natten. Jag hinner och orkar inte på dagen, sedan på natten har jag inget annat för mig typ haha.

Mina sömnproblem har blivit så jävla mycket värre också haha. Nu för tiden så går jag och lägger mig oftast mellan 03.00 och typ 04.30 men det händer att jag kanske somnar vid 01.00 eller så. Helt olika haha. Sedan går jag upp typ 6.00.

Jag brukar ligga och Skypa med en kille typ hela nätterna haha. Gissa hur vi ''träffades''? VIA PERISCOPE. Liksom tänk om jag aldrig skulle hittat honom. Hur skulle mitt liv va då? Jag har pratat med han ett tag nu och det har hänt en del grejer som har gjort mig till den jag är idag. På ett positivt sätt alltså haha.

Men jag mår iallafall så jävla bra och det är lite därför jag inte bloggar. Jag har inte tid. Jag lever livet istället liksom hahah. Och vill ni få tag på mig så är det absolut lättast att kontakta mig via Snapchat. Där heter jag lija03. Jag är typ inne på snap 24/7 hahaha.

Annars så finns ju även:

Instagram: Linneajansson00

Periscope: Linneis_

Och som sagt snap: Lija03

Ha det bäst nu så hoppas jag att vi hörs någon gång i framtiden! Hej då<3

Likes

Comments

Hello… It's me😂 jag heter Lollo och tar över världen😂❤️ Instagram: lolloolofsson_❤️ snapchat: lollobollo7❤️

Likes

Comments

Idag börjar skolan.... Orkar inte!! Det har iallafall varit skönt med lov.

Igår så var jag ju i stallet. Jag red ut till en paintball-bana med två tjejer. Jag har aldrig varit där så att det var jätteroligt! Vi red dock inte hela vägen, utan vi red ut på en äng istället. Ängen var ganska ojämn så att jag galopperade bara lite eftersom att Amo är så himla klumpig. Vi red sedan tillbaka.

På vägen tillbaka började ena hästen(han heter Liveus) att bocka som tusan! Det var inte några små fjuttiga bocksprång, utan det var så jävla stora!!! Har aldrig sett något liknade. Plus att han var en storhäst, så då såg det väl ännu större ut, men ändå! Men asså det coolaste var att hon som red Liveus SATT KVAR! Jag förstår inte hur hon lyckades! Amo var sååå taggad också! Han ville ju galoppera haha. Men vi gjorde inte det eftersom att Liveus bockade och det var ganska halt.

När vi kom tillbaka sedan så gjorde jag alla sysslor och sedan åkte jag hem! Innan jag red så fotade jag även Amo! Men dum jag jag är så glömde jag kameran i stallet -.- Men jag får helt enkelt ta med den hem på torsdag istället. Ha det bra, även fast det är måndag och, för vissa, första dagen i skolan efter lovet!

Likes

Comments

Förlåt för usel bloggning, men jag har inte mått så bra sedan i fredags...

I fredags så gjorde min pappa slut med Eva. Asså vaaa?! Vad hände där? Det bara kom helt plötsligt från ingenstans att pappa typ inte var kär i henne längre... Usch. Vad händer nu? Ska jag gå tillbaka till det pisstråkiga livet jag hade innan? När man bara satt hemma och hade tråkigt, längtade efter hästarna och stallet och inte hade några vänner eller någon att prata/vara med. Aldrig.

Imorgon kommer det upp en video på YouTube om det och det kommer även upp en vlogg!

Igår så var Eva hemma hos oss för sista gången. Sista gången NÅGONSIN. Jag kommer aldrig att få träffa hon eller Arragon igen. Aldrig. Men vi kommer antagligen att hålla kontakten via Snapchat, Facebook osv. Och Eva sa att jag kunde åka hem till henne någon helg och så kunde vi rida i snön osv. Men jag vet ine om det kommet att hända. Men jag hoppas verkligen på det sååå mycket för att jag älskar verkligen Eva!

Hon var som en bästa vän men samtidigt en mamma för mig. Pappa och Eva var ihop i 4 månader(fast det kändes som typ 6-7 månader!) och det var de absolut bästa månaderna i hela mitt liv! Jag har aldrig lärt känna någon av pappas andra flickvänner som han har varit ihop med på något liknande sätt överhuvudtaget! Varje fredagkväll när hon och Arragon kom hit och Arragon gick runt och skällde och var överlycklig medans vi försökte hälsa, vilket inte var så enkelt då Arragon skulle springa emellan oss och var i vägen hela tiden.

Det kommer aldrig att hända igen.

Det här med att skaffa egen häst också. Den tanken måste jag få ur min hjärna, för att en stor anledning till att jag började tänka på det var att jag hade Eva som kunde hjälpa mig osv. Men liksom nu. Ska pappa hjälpa mig eller vadå? Nej tror inte det va. Så det är 110% säkert att jag ALDRIG kommer att få en egen häst.

Men jag ska inte skriva så överdrivet mycket nu, så vi får höras någon annan gång!

Likes

Comments

Igår så var jag, pappa, Eva och min storebror på gymmet. Tränade armar, axlar, lite rumpa/baksida lår och lite mage. Körde jättehårt eftersom att jag tränar så sällan så vill jag köra lite hårdare när jag väl kör.

Rumpa körde jag stenhårt! Det var jag och Eva som körde en övning som jag aldrig har kört tidigare. Vi körde 5 set(set är hur många gånger man kör, och man brukar köra 3 set) och Eva stöttade mig svinbra så att jag fick energi att verkligen köra tills jag bara föll ner på marken typ hahah. Nej men körde verkligen stenhårt! Armar körde jag lite olika övningar jättehårt också. Sist körde alla fyra mage och vi körde en övning där jag även där tog i stenhårt! Speciellt eftersom att det var den sista övningen vi körde.

Gissa vad som hände idag när jag vaknade? Jag kunde inte röra mig för att jag hade så ont! Jätteskönt att man känner att man verkligen har kört hårt, det ger ju mer resultat. Men inte lika skönt när man kommer på att man ska till stallet hahah...

Men det gick bra. Jag red inte jättehårt med tanke på att jag visste att jag inte skulle klara av att stanna honom då han blir mer stark ju mer man rider, och ju hårdare man rider. Jag hade sådan träningsvärk i mina armar asså! Men det gick så mycket bättre än vad jag trodde! Visste inte ens om jag skulle komma upp på honom haha.

Efter ridpasset gjorde jag sysslor och fixade och lite sånt och sedan åkte jag hem :)

Nu sitter jag här och bara chillar. Ska nog redigera en vlogg till YouTube. Har ni sett min senaste video förresten? Den blev inte så bra, men det är nog bättre än inget hoppas jag ;) Vi hörs!

Likes

Comments

Jag har tänkt en del på detta med att fota ett tag nu. Jag skulle vilja börja fota hästar oftare. Nu det senaste här på hösten har jag nog inte knäppt av en enda bild! Jag skulle vilja åka ut på tävlingar och sådant och fota också. Men fota Amo MÅSTE jag verkligen göra! Jag har aldrig fotat honom i hagen och har haft honom i typ 3 månader!

Något som skulle vara riktigt nice, är att skaffa ett Tamron 70-300 objektiv! Det var på ett hästforum jag hörde talas om det och så sökte jag upp bilder folk har tagit med det objektivet, och herrejävlar vad fina bilder! Är helt besatt asså! Men allt handlar ju om pengar. jag tjänar ju direkt inte pengar så för mig är det svårt att spara/samla. Får en hundring ibland av pappa men liksom ändå.

Jag är även en riktigt snål tjej. Så jag sitter här med typ 3 000 kr i kontanter och vägrar köpa något. Pappa bah: ''jag men det är bra så kan du spara de pengarna till moppe osv.'' Ja, men jag har ju mitt sparkonto? Det är väl där jag sparar till sådant har ju du sagt! Men vi får se... Vill ju inte slösa mina pengar. Dock så är det något jag önskat mig i julklapp och typ 2 000 av mina pengar är julklapps pengar som jag samlat på mig genom åren. Jag ska kolla med pappa så får vi se :)

Vi hörs kanske ikväll!

​Kommer ni ihåg Emmas hyrponny Sammy?♥

Likes

Comments

Igår var jag i stallet igen. Jag började med att ta in honom och borsta, sadla osv innan jag och en tjej som heter felicia red ner till manegen.

Vi hade kommit ungefär halvvägs när Vi red tillbaka eftersom att Amadeus, felicias häst, skakade för att han frös så mycket.

vi började gå tillbaka igen och denna gången ledde Felicia Amadeus eftersom att han var jäääääätte pigg! Han typ bockade och så. Ungefär på det stället där vi vände innan stannade Felicia och kunde inte gå längre. Hon hade visst haft det jättejobbigt och Amadeus hade gått och dummat sig hela tiden och jag hade knappt märkt det. Så tillslut hoppade jag av och frågade om jag fick testa att leda honom. Jag är väldigt bestämd och väldig hård mot hästen om den dummar sig vilket Amadeus gjorde. Han var inte rädd för någonting eller så. Han dummade sig lite, var väldigt pigg osv men efter bara några meter var han supersnäll och lyssnade jättebra på mig. Eftersom att jag bossade och visade vem som bestämde.

När vi kom fram så tog jag Amo felicia tog Amadeus. Nästan direkt började amadeus och hoppa och dumma sig runt Felicia ''igen''. Jag fick ta Amadeus igen(eller alltså jag ville det hahah) och så gick jag runt med honom och märkte verkligen hur pigg och busig han var. Men jag sa till honom och han var duktig. Det var bara vid ett ställe som han började hoppa och bocka och så.

Det en tjej som sedan fick rida honom och det gick jättebra! hon fick av väldigt mycket energi också tror jag :)

Efter ridpasset så tackade felicia alla som hade hjälpt henne haha. Hon sa till mig att hon tyckte att jag var duktig med olydiga hästar. Typ frihetsdressyr, horse man ship och så. Asså jag blev så glad ska jag säga! En helt vanlig komplimang kan göra en tjejs dag! Tänk på det om ni bara är typ och handlar, att kanske fråga den som jobbar i kassan hur dess dag har varit. Det är inte svårare än så och du kan få den personen på så himla mycket bättre humör. Eller som i detta fallet. I stallet, säg till någon, vad bra du är på att rida, vad fint du mockar, vad duktig du är med hästarna på marken eller liknade. Man blir faktiskt glad, även m man säger: ''äsch det är jag inte alls!''. Man blir glad innerst inne oavsett vad man svarar.

Jag har länge trott att jag är ganska bra bland hästar på marken och så. Jag har bra självförtroende, är mallig visar vem som bestämmer osv. Men att höra det från någon annan så gjorde att jag tror på mig själv 100 gånger mer. Tog detta som ett exempel, eftersom att det var så tydligt exempel. Men det har hänt innan, folk har sagt att jag rider bra osv. MAN BLIR SÅ JÄVLA GLAD♥ Så tänk på det. En mening kan göra såå mycket!

Måste bara säga att jag blev typ 100 gånger sugnare på egen häst då också haha♥ Vi ses imorgon!


Likes

Comments