Header

Allmänt

I dag stod klockan på 06.00 så jag kunde ringa till vårdcentralen. Jag har i dag varit hemma och varit sjuk i en vecka och ett läkarintyg var ett måste. De ringde tack och lov tillbaka ganska tidigt, vid 08.15 ringde de. Hon jag pratade med i telefonen tog upp mitt ärende och undrade om jag hade influensa. Jag sa som det var, att jag trodde att det var en vanlig förkylning. Då säger hon att "vi vill ju helst inte ha hit folk som är sjuka". Jag förstod vad hon menade men jag kände bara att "får man inte komma dit om man är sjuk är det väl ingen mening att söka vård?" Sen var tydligen läkartiderna så hårt belastade att hon inte visste hur vi skulle göra. Hon lovade att återkomma innan kl 12.00 då skulle hon ha kollat upp det. hon ringde vid 10.00 tiden och sa "läkaren vill nog prata med dig ändå Linnea". 13.00 infann jag mig på vårdcentralen och läkaren verkade minst sagt stressad. Varför förstår jag inte riktigt då det endast var jag och en till i väntrummet. Inte undersökte han mig eller någonting. Hon kopierade det senaste läkarintyget från när jag var sjuk i höstas och beklagade sig lite över stavningen, så det inte var han som skrivit det. Hur konstig var inte det? Jag passade även på att fråga om alla mina förkylningar under förra året. ca 10 gånger var jag hemma från jobbet pga av förkylning eller huvudvärk. Jag påpekade för läkaren att det inte är normalt att vara förkyld så ofta. Då säger han "fortsätter det så under 2017 får du höra av dig, då vi kanske behöver kolla dina blodvärden" Jag frågade då om det inte var dags att göra det nu då efter 10(!) sjukdomstillfällen. Nej då det tyckte han inte. Jag tog även upp den fruktansvärda morgonen jag hade i går. ( se tidigare inlägg) Det verkade inte så allvarligt enligt honom, men skulle det återkomma under månaden eller bli likadant under nästa mens skulle jag höra av mig så de kunde utreda det också.

Med ett kopierat läkarintyg gick jag därifrån som ett frågetecken. Ska man behöva vara halv död för att få hjälp? Eller var det frisk man skulle var som enligt damen jag pratade med på morgonen? Jag förstår verkligen ingenting. Jag skulle aldrig få för mig att söka sjukvården i onödan! Det senaste året har varit för mycket kontakt med sjukvården (pga av knäoperation och annat), för mycket har krånglat och för många stressade läkare som knappt hinner lyssna. En läkare jag träffade i våras kunde inte svenska, det resulterade i att han inte förstod vad jag ville få fram och jag förstod inte honom. Jag vet att det inte är dessa enskilda personers fel, jag vet att vi ska vara tacksamma att det (i dagens läge) att det finns läkare på vårdcentralerna överhuvudtaget. MEN jag kan inte låta bli att bli irriterad! Som sagt, jag söker verkligen inte vård i onödan och när jag väl tvingas göra det vill jag känna mig trygg. Jag vill känna att läkaren har tid att lyssna på mig och jag vill få hjälp! Det är inte normalt att drabbas så lätt av förkylningar som jag gör och jag vill få det utrett NU!

Det är inte bara jobbigt att vara sjuk titt som tätt utan jag förlorar en massa inkomster. Under 2016 tror jag att jag hade 11 sjukdomstillfällen vilket betyder 11 karensdagar jag inte får ut en krona för. Många veckor jag endast får 80% lön. Nu har jag tröttnat och tappat förtroendet för allt var vårdcentralen innebär. Nu tänker jag tänker jag söka vård direkt nästa gång jag blir förkyld eller när/om jag drabbas av den fruktansvärda värk jag hade igår!



Väntrummet på vårdcentralen, här vill jag sitta med förhoppning om att få hjälp
och inte med ångest!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Mina funderingar

"Du fågel
Du har blivit så rädd
att flyga nu.
Så rädd för okända höjder och djup
Du flyr in i den mörka skogen
och försöker glömma de underbara färder du haft
För att slippa längta mer"


Den där fågeln, det är nog jag..!


"Jag är stark
eftersom jag är sårbar
Jag är klok
eftersom jag gjort mängder av misstag
Jag är lycklig
eftersom livet har gjort riktigt ont i bland
Jag älskar
för jag vet hur det känns att förlora någon nära
Jag har medkänsla
eftersom jag har upplevt lidande
Jag skrattar
för mitt liv har varit tufft ibland.
Jag lever
för jag vet att livet inte är någon självklarhet"


Alla har vi våra erfarenheter, de erfarenheter jag fått det sista året har jag fått den hårda vägen.
Det sista året har jag fått bevisat att jag är sårbar, jag har gjort misstag jag ångrar, livet har gjort fruktansvärt ont,jag har förlorat någon, jag har upplevt äkta lidande, det har varit tufft och jag har lärt mig att inget, INGET är självklart!


" Du finns i vindens sus
Du finns i eldens ljus
Du finns i regnets smattrande
Du finns i den kristallklara snön
Du finns i den vackert kvittrande fågeln"

Men inte här hos mig där du borde vara!








Likes

Comments

Allmänt, Fotografering

I morses vaknade jag av en otroligt obehaglig smärta. När jag vaknat till ordentligt inser jag att det är mensvärk, men det är värre än vanligt. Krypandes tog jag mig ur sängen och in på toaletten och tillbaka till sängen. Skakandes av smärta låg jag men äckliga kramper. Då slår det mig att jag skulle ju till sjukgymnasten i dag tillsammans med min lillebror. Insikten av att kunna köra in till stan bara någon timme senare säger bara NEJ! Då får jag ringa mamma och meddela att jag inte kan åka så att han får lösa det själv. Mamma blev livrädd när jag ringer och både gråter och skakar. Förkylningen jag har haft en vecka nu gjorde det ju inte bättre! Mamma ringde till hjärtat som åkte hem från jobbet och hjälpte mig, fixade alvedon och värmde vetekudden. När det äntligen hjälpte kunde jag få i mig lite frukost och hjärtat kunde åka tillbaka till jobbet.

Det var bland det läskigaste jag varit med om, jag har alltid haft problem med mensvärk men ALDRIG så här. Ett tag var jag orolig att vi skulle behöva åka in. Nu ligger jag i soffan med den varma vetekudden på magen och tycker synd om mig. Nu är smärtan äntligen på en "normal" nivå. Ont gör det men inte alls som i morses tack och lov!


Var ute och fotade igen förra veckan, jag var hemma och var ledig och fick ett litet psykbryt så jag gick en sväng och tog med mig kameran. Det är absolut inga super bilder, men jag tycker det är så himla roligt. Jag har fortfarande mycket att lära, men bättre än va det var från början är det ju absolut.

Några av bilderna skulle jag till och med kunna tänka mig att framkalla lite foton till tavlor. Det får väl bli den dagen vi hittar ett nytt hus att bo i. Ingen idé att börja med det nu, när det, för det första, inte finns någon plats kvar och inte ska vara speciellt lång varit.



Nu hoppas jag att smärtan ger med sig och att jag orkar fixa mig lite mat!


Hoppas alla har en bra dag!

Likes

Comments

Allmänt, Fotografering, Fotboll

I dag har jag äntligen funnit lite tid till att lära mig min kamera, Canon EOS 1300D. Jag fick den i julklapp av hjärtat då jag tycker det är så sjukt roligt att fota. Lika roligt som jag tycker det är att fota lika dålig är jag på det. Tillsammans med kameran fick jag även boken "släpp loss fotografen inom dig" av Petter Stahre. Jag har bara kommit ett par sidor i boken och börjar lära mig vissa av funktionerna på själva kameran. Nu ska jag framöver hitta en hel dag då jag kan ägna mig åt att testa olika program och inställningar. Som sagt så tycker jag det är roligt att fota och jag vill verkligen lära mig se världen så som en kamera ser den. För några dagar sedan var jag ute och försökte fota lite, då utan att läst på någonting och mer eller mindre bara med kamerans AUTO program.

När jag själv ser på bilderna ser man också hur man behöver lära sig att redigera bilderna. På dessa bilder är endast ljusstyrkan och kontrasten ändrad lite grann. Sen satt jag i dag då, som sagt, och försökte mixxtra lite med de olika funktionerna och min älskade kisse var måttligt road över att behöva vara mitt foto objekt i dag ;)

Nästa gång jag har tid att sätta mig ner och verkligen lära mig ska jag fokusera på ISO-tal, bländarvärde och slutartid. Jag vill även försöka få till det så skärpedjupet blir bättre. Jaja vi får se när jag får tid och det är normal ljust ute så jag få lite tid.


Tänkte också passa på att säga att jag ÄNTLIGEN tränade mer eller mindre hela träningen i går. Jag var rädd, försiktig och ovan och skulle bara köra på 85% och det gick super bra! Jätte nöjd med själva träningen så sett, för att inte ha tränat på ett år. Men det som gjorde mig allra lyckligast var att jag kände ingenting i mitt knä vare sig under eller efter och ingen svullnad! Tänkte att jag ska försöka träna både tis och tros nästa vecka också sen hoppas jag på att sjukgymnasten ger mig klartecken på 100%. Det återstår att se :)

Ha en fortsatt trevlig kväll!

Likes

Comments

Allmänt

Julen så här långt har varit fantastiskt, ätit god mat och bara umgås med nära och kära!

julafton började vi hemmet på morgonen då vi gav varandra julklappar innan vi åkte i väg till Dicks föräldrar och åt lite frukost, öppnade mer paket och fikade lite. Sen tillbringade vi resten av julafton hos min faster med släkten på min pappas sida.  kvällen avslutades med spelet " med andra ord" hahahhaha det går alltid lika vilt till när det ska spelas spel i det umgänget! priset tog ju allt när min fasters gubbe skulle förklara med andra ord vem soran  ismael  är och börjar med " han är nog en gammal kung i israel" haha!

juldagen, idag, har varit lugn och skön vi tog hem hunden och busade en del med henne, annars var det soffan hela Dagen fram tills nu i kväll! Då var det dags för en julklapp jag gav hjärtat. Bio premiär på "Hundraettåringen". Filmen var nyss slut och vi är på väg hem. Dock har vi stannat för att köpa med oss lite god mat hem.
I morgon ska vi ut och jaga lite hare är tanken och kvällen bjuder på lite julfirande med våra kompisar.

Ha en fortsatt trevlig julhelg!

Likes

Comments

Mina funderingar

"Symptom på depression:
Det vanligaste symptomet vid depression är nedstämdhet. Du känner dig tom och oinspirerad, och kan ha svårt att finna glädje i vardagen. Livet känns lätt meningslöst och det blir inte bättre med tiden. Går det för långt kan det leda till självmordstankar."


Det är inte alltid lätt, det finns en gräns även för mig. En gräns på när kroppen säger i från.  Just nu är jag inte långt i från den gränsen.  jag är trött och ointresserad av det mesta just nu. Jag vill så mycket, men så lite blir gjort. I dag vill jag baka när jag kommer hem, jag vill baka lussekatter. Känner jag mig själv blir det inget bakat trots att jag vill och trots att jag tycker det är roligt. Jag skulle även behöva tvätta och städa! Orken finns inte där. jag tänker "jag gör det i morgon i stälelt" inte blir det gjort då heller. Jag vet vad många tänker, "det är väl bara att göra det" "det kan inte vara så svårt" "det är bara lathet" Men när jag själv så gärna vill men allt i mig skriker bara NEJ!!! Då är inte så lätt, det inte bara att ta tag i det och det har inget med lathet att göra. Jag orkar helt enkelt inte bara. Det krävs mer än så. Humöret måste vara 100% motivationen måste vara 100% och det måste vara så himla roligt, då är det "bara att ta tag i saker"

I dag ska jag verkligen anstränga mig för att baka lite och i alla fall försöka tvätta lite.

Hoppas  ni alla har en underbar dag!

Likes

Comments

Allmänt

Jag lyckas då med allt...!
På jobbet i dag så pajjade jag handen.  jag skulle bara stänga en dörr och vet inte alls hur det gick till men ont gjorde det.Jaf tänkte väl att det skulle gå över, men icke!
Det blev genast bekymmer hemma när jag skulle hänga upp tvätten.  Nu skulle jag laga mat, det gick inte steka kyckling och det går inte skära grönsaker heller så nu står Dick i köket och lagar mat medans jag ligger riktigt soffan och tittar på film.
Jag hoppas att det går över tills i morgon och helst under kvällen.  I morgon är tanken att jag under förmiddagen ska vara en stund med Moa och Vera medans Dick och Pelle ska jaga. Sen hade jag tänkt städa, tvätta och baka under helgen så jag hoppas, som sagt, verkligen att det går över!

Nu i kväll ska vi käka kyckling tacos och se på film och bara njuta av att det äntligen är helg! ❤

Likes

Comments

Jakt

I onsdags var jag ledig och hade tid hos sjukgymnasten  kl 09.00. Det gick riktigt bra och jag är super taggad på att jobba för att vara tillbaka på planen lagom till slutet av januari i alla fall. Det är nog inget orimligt mål hoppas jag. Klarar jag det så är det mer eller mindre exakt ett år sedan jag klev av träningen  på grund av att knät värkte. På väg hem var jag i alla fall vig 10.30 ungefär. Dick hade gått ut på morgonen  för att träna hunden  lite innan han skulle börja jobba.  Hunden fick upp älg mer eller mindre på en gång  och skötte sig jätte bra. Det är så roligt att se!

Dick ringde och bad mig komma ut i skogen och fånga hunden om det sprang på mig. Jag startade. in GPS och gick ut. Mycket kom jag in på ca 70 meter i från älg och hund. Dock starkt det bara i väg och hunden lyssnade då inte på mig, det var tydligen  mycket troligare att jaga älg😉
Sen började helvetet, haha! Jag vet inte hur många gånger vi var bara ett par meter ifrån  de men hon vägrade lyssna på någon av oss 🤔
Efter 4 timmars jagande efter hunden och en kvarts tank mindre i bilen gav vi upp.  i åkte hem och lät henne fortsätta, vi startade GPS:en hemma för att ha lite koll på vad som händer, inget hände utan hon stod med älgen i ståndskall ytterligare någon timme! Sen åkte Dick och hans pappa ut och en timme efter det får dom äntligen  tag på henne!

Det såg ut så här hela dagen.  Jag som trodde jag skulle kunna tvätta och bara ta det lugnt på min lediga dag, haha där fick jag för det. Dock var det väl lite roligt att hjärtat inte åkte till jobbet, eftersom han ändå inte kunde åka i från hunden.  Då var han ju hemma med mig och kikade på bonde söker fru i stället!

Jätte roligt att hon äntligen  jagar så bra och verkligen  hänger i, tråkigt dock att hon inte lyssnade på någon av oss ute i skogen!

Likes

Comments