Nu sitter jag här igen. Men med nya funderingar, beslut och dilemman. Jag har nu börjat med processen att ansöka som Au pair med organisationen scandinaviskainstitutet (Au pairs in America) men börjar fundera kring destinationen.

Är helt säker på att jag vill bli Au pair för vad är bättre än att kombinera resa, jobb, kultur, prata Engelska och samtidigt lära känna en till underbar familj?! Det känns som rätt val för mig. Jag vet att det kommer vara jobbiga stunder men mitt utbytesår var det bästa jag gjort och vill inget annat än att göra något liknande igen men denna gång mer självständigt och med mer ansvar. Det känns som ett nästa steg i livet.

Men jag börjar bli fundersam över om jag verkligen vill till USA?! England är ju också ett underbart land! Tycker om USA på så många sätt. Det är där jag gjorde mitt utbytesår, min värdfamilj bor där, det finns potential till att hamna i värmen, den vänskapliga befolkningen, dess stora påverkan på världen, den varierande naturen och bara allt annat underbart! Men anledningen till att jag börjar tveka är rädslan för framtida politik, distansen till hem och att jag redan spenderat ett år där.

Dock vill jag tillbaka för att uppleva detsamma men ändå helt annorlunda och hem längtan är något jag nu vet hur jag ska hantera. Det är politiken som oroar mig mest då det är något jag känner väldigt starkt för och tycker om att diskutera.

Därför har jag börjat tänka på att kanske åka till England istället. Men det som oroar mig där är vänstertrafiken och sedan är inte kyla en favorit. Dock har England bland annat en väldigt vacker arkitektur samt en underbar befolkning med. Föll lite för landet när jag var där och besökte Thezz en kort helg då hon är Au pair där. England är även närmare hem så att vänner kan besöka och jag kan besöka hemma .

Ett otroligt svårt beslut då jag tror. Nej, jag vet att båda skulle bli fantastiska upplevelser och erfarenheter! Men med min obeslutsamhet kommer detta bli svårt.

Likes

Comments

Rubriken låter så dramatisk, men det är verkligen "nu eller aldrig" med mig. Jag prata om allt jag vill göra, men det blir aldrig av. Om inte. Om det inte är så att jag bestämmer mig och gör det direkt. Hoppar rätt in i något med huvudet först för att sedan se hur det blir.

Denna gång gäller det framtiden. Tiden efter gymnasiet.

Varje dag kommer jag på en ny idé om vad jag vill göra. Hittills har mina idéer varit; Göteborgsuniversitet, Linköpingsuniversitet, Jönköpingsuniversitet, studera till lärare, studera till sjuksköterska, studera till socionom, studera konflikthantering, gå bartender skola, åka på franska språkresa, volontärarbeta i Indien, volontärarbeta i Kina, volontärarbeta överallt, lära ut engelska i Asien, backpacka genom Europa, working holiday någonstanns eller mina favorit idé, Universitet i Kanada!

Bara att tänkta på att behöva ta ett beslut gällande framtiden får huvudet att snurra. Detta var bara några av mina idéer. Men nu, nu har jag en briljant idé!

Trotts mitt starka ogillande mot Trump och halva USAs befolkning som stödjer hans oförståeliga och helt oacceptabla fientliga politik så vill jag tillbaka till USA. Jag vill tillbaka till det underbara land där min värdfamilj bor, Engelska talas och främlingar hälsar var man än är! Tillbaka till det Underbara USA med dess hemska politik.

Så nu idag när jag precis kommit hem efter en weekend i England hos Theres bara skriker jag av längtan att åka tillbaka. England påminde mig om hur underbart det är att prata Engelska och bara babbla med främlingar, så nu ska jag bli Au Pair!

Det är min nya idé! Trotts rädslan för vart USA är påväg och skräcken i att minoriteter kommer bli allt mer utsatta i det samhället så ska jag tillbaka! Som med allt annat dök jag in med huvudet först. Så fort jag fick idéen registrerade jag mig hos en agentur och börjar processen! USA here I come! (Nästa höst troligen.)

Någon vacker tunnel i England med massa graffiti som tydligen inte gjorde sig bra på en överpixlad bild.

Likes

Comments