Header
View tracker

Igår var det dags för pole dance igen. Det blir svårare och roligare för varje gång. Vi fick sitta på stången igår igen, och fy helvete vad ont det gör. Som jag skrev på instagram - tänk dig att hela din kroppsvikt hänger i huden på insida lår. Och för mig som väger lite mer känns det kan jag lova. Vi fick prova på spinny pole också, vilket innebär att istället för att stången är statisk så följer den med dig och snurrar om man tar fart. Dessutom fick vi prova att vara två på en stång, så Jannica och jag kämpade med det. Riktigt svårt att samsas om utrymmet då man gärna vill hålla händerna på exakt samma ställe haha.

Crucifix - Flamingo - Flamingo x2

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Var precis och hämtade ut två paket på posten. Ett från Nordic Feel och ett från Maria Nila.

Från Maria Nila hade jag beställt en av hennes inpackningar från colour refresh-serien. Denna har färgpigment i sig som tonar håret, så vi får se hur det här går och hur mitt hår ser ut efter att jag provat den. Spännande!

Moroccan oil-krämen har jag haft och använt i fyra-fem år, mycket nöjd. Den är otroligt dryg och en flaska räcker hur länge som helst. Detta är nr 3 och 4 i ordningen.

Likes

Comments

View tracker

Vart ska jag ens börja? Hela livet känns bara så jävla meningslöst just nu. Jag har ingen motivation till någonting. Jag känner för att hoppa av universitetet. Att duscha och gå ut med hundarna är typ det jobbigaste som finns i världen. Jag har börjat tappa ord igen, precis som jag gjorde i förra depressionsperioden. Minnet sviker. Och tankarna. Dom där jävla tankarna. Som talar om hur jävla värdelös och oönskad och oälskad jag är. Som säger att jag är ful, fet och äcklig. Som säger att jag inte duger till någonting. Som ifrågasätter varför någon någonsin ens skulle kunna tänka sig att vara med mig. Som får mig att tar illa upp av allting, och ingenting. Som säger åt mig att jag lika gärna kan gå och dö.

Och det läskigaste är nog att jag ibland håller med.

I'm not suicidal, but if a car came while I was crossing the street, I don't think I would move out of its way. And if someone held a gun to my head, I wouldn't exactly beg for my life. In fact, I'd laugh and tell them to go for it. No, I'm not suicidal. But if I had an opportunity to die without having to kill myself, I'd probably take it.

Me: I need to go out today.

Depression: Nope.

Me: I need to get this work done.

Depression: Nope.

Me: I need to sleep tonight.

Depression: Nope.

Me: I need to die.

Depression: Yeah, yeah you do.

Detta är inget "tyck synd om mig"-inlägg. Vill bara poängtera det. Jag vill bara vara väldigt öppen och ärlig om min depression på bloggen, förhoppningsvis kan det hjälpa någon. 

Jag har gått upp på 20mg på mina antidepressiva igen, och jag har hört av mig till min kurator, så hon ska kontakta mig nästa vecka.

Likes

Comments

Igår hade jag en dålig dag. Kände mig allmänt sämst på allting och hatade på mig själv. Så dumt. Sara kom hit på kvällen och jag pratade med henne om det, kändes lite bättre. Sen flydde jag hemifrån och sov hos henne för att slippa vara själv med ångesten och gråten. Idag mår jag lite bättre tack och lov.

Har förresten slutat med uttrappningen av medicinerna. Lyckades komma ner på 15 mg istället för 20, men när jag började växla mellan 15/10 så sa mamma åt mig att sluta för hon tyckte jag blev så känslig. Så gick upp på 15 igen och efter igår så funderar jag på om det ens är värt. Kanske borde gå upp på 20 igen för att må bra. Funderade också på att ta kontakt med min kurator igen, som jag gick hos i våras. Det har uppkommit fler problem som jag mår dåligt över än de jag gick hos henne för, så det kanske är en bra idé. Man känner sig så misslyckad, men måste komma ihåg att jag inte är det. Det blir bättre.

Vill bara vara den där lilla krulltotten igen. Som satt och sjöng samma låt i bilen på väg till dagis med pappa varenda dag, utan ett bekymmer i världen. Den lilla tjejen som var jätteivrig att få börja 6-års för att äntligen få lära sig läsa och skriva. Tjejen som hade lusten till livet. Innan knäskador, ångest och depression. Innan minnesluckor och oändlig trötthet. Innan krav och press. Innan allt dåligt.

Likes

Comments

Alltså, har nu gått på 3 av 8 gånger på pole dancen och måste bara säga att det är så OTROLIGT kul! Det är jobbigt och det gör ont som fan vissa gånger men det är verkligen värt det. Man märker sån skillnad redan. Utvecklingen sen jag var där första gången till i måndags när jag var på tredje lektionen. Nästa lektion ska vi upp lite längre på stången och "sitta" där. Alltså utan att glida ner, kan bli intressant. Roligt att man avancerar så fort ändå. Råkade dock ut för en liten "olycka" i måndags haha. Gjorde jävligt ont, borde skippat den där sista snurren..

Man blir röd om och öm i händerna, får blåmärken överallt och så fläker man upp huden på fingrarna.. Vem sa att pole var en dans på rosor? Haha

Likes

Comments

I lördags hade vi då ovveinvigning, den 5e november. Vadå sent haha? Dagen gick alltså ut på att "inviga" (=smutsa ner) ovven så att man sedan kan ha den knuten runt midjan så man slipper se ut som Mulle Meck. Vi började klockan 10 och fick värma upp genom att dansa bl.a. cha cha slide, dock fick vi ligga på marken när vi gjorde det haha. Sen fick vi krypa, åla oss, rulla och dra varandra i lera, göra "snöänglar" på marken, rulla nedför backar, och krypa i blöta löv/lerahögar. Dessutom fick vi gräddfil, majonäs, rödbetor, ketchup, mjöl osv kastat på oss. Allt detta medan vi var påverkade av fulvin. Det var faktiskt himla roligt, tro det eller ej. Men så otroligt kallt!! Jag hade tights och mjukisbyxor plus linne, t-shirt och tjocktröja under ovven, eftersom man absolut inte får ha någonting utanför. Så man såg ju ut som en uppstoppad gris typ ahaha. Allt som allt var det dock en lyckad dag med både träningsvärk och mycket blåmärken som resultat!

Likes

Comments

Igår var jag och Jannica på första lektionen av Pole Fitness. Alltså pole dance. Det första jag hör när jag kommer innanför dörren hemma efteråt är "Linnéa, ska du bli strippa?" av min bror. En så jävla irriterande sak att säga. Nej, det ska jag inte. Nej nej nej. Det finns några väldigt enkla anledningar till att jag valde att börja med pole fitness:

1. Det är bra träning för hela kroppen - man blir både vig och stark

2. Det verkade (och är) kul

3. Det är coolt vad man med hjälp av en stång kan göra med kroppen

Punkt slut.

"Men det är ju så lättklätt" - anledningen till att man (eventuellt) väljer att ha mindre kläder på sig i pole dance, som exempelvis korta shorts och träningsbh, är för att man ska få bättre grepp om stången och inte glida ner och landa som en pannkaka på golvet. Så kan ni trångsynta människor bara lägga av med era fördomar? Tack.

Likes

Comments

Igår på dagen firade jag min födelsedag lite i förväg för släkten. Fyller ju inte förrän på onsdag (hint hint till er som inte har köpt present till mig än heheh) men kände inte att jag hade tid att fira nu i veckan i och med att vi har tenta på fredag så passade på igår.

Vid 18 drog jag vidare till Jannica, vi gick och köpte sushi och sen hade vi deep talk innan vi drog igång musik och började fixa oss till Disneyfesten. Jannica klädde ut sig till Peter Pan och jag till Tingeling. Det tog la ungefär 30 min för henne att klä ut sig till man och ungefär 300 år för mig hahah. Det svåraste var att försöka fejka en jävla lugg! Asså hahaha.. Var dessutom tvungen att fixa det sista på mina vingar och skor också så det tog lite extra tid.

Som alltid så suger man ju på att få bild på sminkningen som gör den rättvis. Och med mina hooded eyes blir det inte bättre haha.

Kände att jag kanske gick in lite väl mycket i rollen som svartsjuk/sur tingeling på den där bilden hahah.

Väl på Trappan gick tiden så otroligt fort! Helt plötsligt stod alla där och sjöng Stad i Ljus och vi fattade inte riktigt vad som hände. Men det tyder väl på att vi hade kul! Dock lite besviken på hur några det var som faktiskt hade klätt ut sig, vad är grejen med en maskeradfest om ingen klär ut sig liksom? Dessutom tappade jag min mobil så skärmen gick i tusen bitar, jag som precis skulle lämna in min för att få ut en ny gratis... Nu är den liksom inte godkänd längre om man säger så.. Såklart var det SSKadat som höll i festen också, haha ironin.

Likes

Comments

I fredags var det dags för vår tacksittning för vårt mästeri LÄRsex och våra faddrar som höll i vår nollning. En lyckad kväll med god mat, gott sällskap och mycket gyckel. Det hade Ettan fixat bra tycker jag!

Likes

Comments

Igår tvingade Jannica med mig till campus för att plugga. Jag fick inte så mycket gjort ändå, fastnade på min uppgift och kom inte en centimeter framåt. Vid 14.30-hugget gav vi upp och gick ner på stan för att leta kläder till helgen när vi ska på Disney-maskeradfest på Trappan. Hur kul?! Jag hittade såklart ingenting som passade men jag tror att jag kan hitta saker hemma och DIY:a mig fram till det mesta.

På kvällen kom Sara till mig och vi satt och pratade och grät (okej det var bara jag som grät) i timmar. Har gjort en minskning till på medicinerna nu (växlar mellan 15/10mg varannan dag) så mitt mående har varit lite kaos igen. Kände likadant när jag minskade från 20 till 20/15, men sen stabiliserade det sig och jag kände ingen skillnad när jag gick ner på bara 15. Så jag försöker hålla ut och hoppas att det känns som vanligt snart.

Just nu sitter jag i köket i min ensamhet och pluggar lite mera. Det lossnade lite så jag har skrivit en del på min VFU-uppgift nu. Det går framåt iallafall. Sen skickade Jannica, som sitter med övningsfrågorna inför tentan, ett sms om att ett "kort svar" på tentan ska vara en sida långt, och så fick jag panik igen. Tack Jannica.. haha.

Likes

Comments