Jag mår så fruktansvärt dåligt, har en konstant tyngd i bröstkorgen. Jag inbillar mig att jag klarar detta och att jag är arg. Men jag är bara ledsen och förstörd.

På dagarna tänker jag på annat då jag alltid ser till att ha något att göra. Kan vara allt från att städa till att hitta nya låtar. Så länge det är något som får mig fokuserad. Men på kvällen när jag ska sova, då är jag ju helt ensam med mina tankar. Jag kan få flashbacks från våra allra finaste stunder, till att helt plötsligt se saker framför mig som han skulle kunna göra ute med andra. Jag hatar att jag inte kan kontrollera mina tankar, jag hatar att det blev såhär och jag hatar att jag inte är starkare än såhär.

Jag vill ju komma ut från detta starkare, känna att jag kan vara ensam utan att känna mig misslyckad. Men som det är nu, så känner jag att jag misslyckades som flickvän och att det är därför det blev såhär.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Mötte upp Nanna runt 12 i stan, vi tog en promenad i det fina vädret! Efter en stund tog vi en take away thai till vattnet. Men Nanna tyckte det kom för många fåglar till slut haha.

Så himla typiskt att jag jobbar helg då det ska bli fint väder + att det är lönehelg. Verkligen min otur. Men får väl tagga upp till nästa helg haha.

Btw, Matilda Nanna och jag funderar på en sista minuten resa. Alla vi vill bara komma bort, spelar ingen roll vart. Matilda har hittat massa fina ställen vi kan åka till, så vi ska bara lösa allt med jobbet så drar vi hihi. Kommer bli så mysigt.

Likes

Comments

Atm ligger jag i min säng. Blev en PW imorse men sen kom regnet så jag och Nanna bytte dag att ses på. Alltså har jag varit helt ensam idag i mina tankar. Jag har inte haft något som kan distrahera mig från sanningen, och det gör så ont. Killar skriver, men jag har absolut noll intresse av att prata med dem. Inte just nu iallafall. Jag vill omge mig med mina vänner, jag vill inte ha uppmärksam från killar som kommer och går. Även om jag vet att han är ute just, och försöker glömma mig genom att komma nära andra tjejer, så har jag inget behov av det.

Jag måste tänka på mig. Om han mår bättre av andra så fine, då får han vakna upp hos en ny tjej efter varje utgång. Jag kommer lägga fokus på mig, som jag sagt innan vill jag bli mitt bästa och lyckligaste jag. Sen när jag nått den punkten, kan jag släppa in någon igen. När jag läkt.

Likes

Comments

Likes

Comments

Efter jobbet åkte jag till Frida&Rebecka. Vi skar upp lite frukt, satte oss i Fridas säng och bara pratade om allt. Det var verkligen jättemysigt och behövligt<33

Imorgon är jag ledig, ska försöka få in en morgonpromenad med en av hundarna. Sen ska jag träffa Nanna, alltså mina girlssss. Alla är verkligen så fina, känner mig inte alls ensam och olycklig tack vare dem!

Nu är jag snart hemma, ska äta något snabbt och sen hoppa ner i sängen.

Likes

Comments

Likes

Comments

Efter en lång, regning och känslomässigt jobbig dag, så ligger jag nu i min säng. Håller om mitt stora enhörningsgosedjur, känner mig inte så ensam då. Har städat bort dem sista minnena från mitt rum, så nu är det mitt rum igen. Åkte till Matilda förut för lite andrum och vägledning i livet. För henne kan jag berätta allt för, hon dömmer mig aldrig. Och det är så skönt.

Ska göra mig mentalt redo för en jobbvecka, känner att jag kommer gå på autopilot mestadels av tiden. Jag tror jag har nått den gränsen då ens känslor stängs av, just för att inte utmatta hjärnan. Förstår ni? I typ en vecka har jag konstant känt oro, sorg, stress och ensamhet samtidigt som jag känt hopp, kärlek och glädje. Men efter ikväll är jag bara tom.

Likes

Comments

Just nu är mitt hjärta i tusen små bitar nånstans på trottoaren. Har ni vart i en sån situation då allt dåligt som kan hända händer? När man inte gjort något fel, men omständigheterna går emot en.

Jag har precis, för andra gången på en vecka förlorat personen jag trodde jag skulle leva mitt liv med. Jag var helt hundra på honom. Vi hade lovat varandra det. Men någon där uppe vill inte att jag ska ha det bra. Fel personer hör av sig till mig, alla utom han skriver på dagarna för att visa sitt intresse. Men jag väntar ju på hans sms, jag har inte tid för er andra. Jag vill inte ha er andra.

Jag kan inte bo kvar här, för allt omkring mig påminner om honom. Det känns som att jag inte kan andas här, all den här ångesten jag gått och bärt på kväver mig nu. Vem är jag utan honom?

Jag ska egentligen tänka att vi båda har gjort fel mot varandra, vi båda har gjort saker, sagt saker. Men vad spelar det för roll? Livet är komplicerat, det består av brister och misstag. Men så länge man känner inom sig att man vill vara med en person, finns det ingen ursäkt till att inte vara det? Jag är komplicerad, jag känner inte ens mig själv. Jag vill inget hellre än att vara med honom, verkligen inte. Men jag har en förmåga att krångla till allt, hela tiden.

Så nu ligger jag här, trasig och lämnad. Aldrig ens tittat på en annan, aldrig ens rört någon annan. Men det spelar ingen roll nu. Han är borta, vi är borta, och det finns inget jag kan göra åt det. Bara vänta på att bitarna på trottoaren ska faller på plats igen. 

Likes

Comments

Mötte upp Nanna i stan runt 1, så har vi fikat och kollat lite kläder, som vanligt hängde några plagg med hem, dålig vana.

Nu är jag iallafall påväg hem, ska duscha bort gårdagen och göra mig redo för ikväll!

Likes

Comments