Header

Livet

Till 16 åriga Linn. Allt löser sig.

Om ett år träffar du killen som alltid funnits i din hjärna, han du alltid tittat på lite extra. Killen som kommer att växa och bli man.

Men innan dess hinner du hitta på andra hyss, hyss som får dig att finna dig själv. Du kommer att träffa på idioter till killar, du kommer att träffa vänner som är skit, du kommer för första gången gråta ut för en vän, mitt på bron i Brunnsparken. Då just i det läget tror du att ditt liv är förstört att det inte kommer gå att rätta till. Men just då har du en fantastisk vän, i det läget relativt ny vän som fångar dig och får dig att andas igen.

Till 16 åriga Linn. Du är inte vuxen även om du tror det, även om du har skaffat dig ditt första jobb. Ett bra jobb, för där finner du vänner du kommer ha länge.

Du har fortfarande inte stött på riktigt sorg. Du tror du vet hur det känns att vara vilsen, du tror du bara spelar glad varje dag. Men fel, du var äckligt glad varje dag, för helt ärligt du hade inte mycket att vara ledsen för, utifrån sett. Inombords, djupt nere var du inte hel, något skavde. Jag vet.

Till 16 åriga Linn. Om ett år bor du inte längre i Torslanda, du har då hittat ett nytt ställe att kalla hem. Och detta hem kommer sedan förbli det stället du förknippar med hemma. Det är i den lägenheten du finner dig själv och din trygghet. Det är i den lägenheten du fyller 18, 19, 20 och 21.


Livet är inte över för att ännu en kille har sårat dig. Du är inte för smal, din rygg är inte ful, dina fingrar är inte för krokiga din näsa är inte för stor, ditt smultronmärke syns knappt och du har inte för mycket finnar. Jag vet att du inte tror mig men det är sant. Och vet du? Du kommer snart kunna säga att du inte kommer i byxorna från förra året. Jag lovar.

Till 16 åriga Linn. Du vet killen jag nämnde? Han du bara kikade på i smyg för inte trodde du kunde få honom? Han blir din om ett år och om 5 år flyttar ni ihop i er första lägenhet. Ni kommer ge varandra en resa som inte bara är en dans på rosor. Ni båda kommer falla djupt ner i mörkret för att sakta ta er uppåt. Men ni klarar det, ni klarar det galant.

Till 16 åriga Linn, jag tänker på dig ibland. Du som precis trodde att du hade haft sommaren i ditt liv du som utåt visade att du ägde världen, skrattade och log. Men som många kvällar grät dig till sömns.

Allt löser sig, du hittar riktigt lycka att skratta åt men du kommer även tillåta dig även att vara ledsen. Du kommer växa upp och förlora några fina vänner på vägen men du kommer även att fina diamanter.

Du kommer att byta jobb nio gånger, ett av dessa jobb kommer alltid att ligga dig varmt om hjärtat, detta jobb kommer få dig att växa och hitta dig själv. Men du kommer inte stanna, du lämnar innan det blir för tungt. Nästa jobb satsar du allt på och det lönar sig.

Till 16 åriga Linn. Om fem år, har du precis fått din första tillsvidareanställning och vart sambo med mannen i ditt liv i 23 dagar.


Det löser sig.

Likes

Comments

Flytten

Och så har vi bott här i 2 veckor redan och inte en lugnt stund i princip. Nu sitter i soffan och andas ut för första gången.

Det har vart många trippar på Ikea och Ica och lite överallt med tanke på att det var jul. Vet inte om vi vart hemma så mycket haha. Men vi trivs.

Jag tänkte att jag ska börja blogga detta år (2017) igen, då jag känner på mig att mycket kommer hända. Men just nu har jag knappt ro i kroppen att sätta mig ner och lösa för det finns så mycket att fixa till. Men så fort jag känner att det flödar i inspirations delen av hjärnan så kommer inlägg att komma upp. I början kanske nån gång ibland för att fortsätta bli mer kontinuerligt.

Nu har jag i alla fall köpt en sladd för att kunna lägga in bilderna från kameran direkt till mobilen, väntar på att den ska dimpa ner i brevlådan bara.

Åh vad jag trivs att vars sambo med honom.

Likes

Comments