För er som gillar plockmat, se hit!

Nr.1 Lägg brieost i folie, häll på honung och sen täck med pinjenötter och stäng till foliet.
Ställ in i ugnen och ha inne den i ca 15min.
Ta sedan ut och lägg över på tallrik, när du sen skär i den kommer osten att vara lite smält och såå god!
Lägg osten på kex och ät!


Nr.2 Skala ett päron och skär i mindre platta bitar.
Hacka valnötter och skär mögelost (vilken sort du väljer är smaksak) i bitar. Sen är det dags att äta. Ta en päronskiva, lägg på mögelost och ringla på balsamico kräm och toppa med krossade valnötter.
Sååå gott, olika smaker men som blir en guldgruva när dem blandas 😍

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Igår va en tung dag, riktigt tung dag.
Man går dag in och dag ut med människor runt omkring sig som frågar hur man mår och man har alltid ett standard svar ”det är bara bra”.
Varför? Varför svarar jag så? Det finns ingen som förväntar sig ett sånt svar av mig, inte nu.
Jag mår inte alls bra, jag ljuger bara för mig själv och det kommer alltid ikapp. Igår brast det helt.
Jag lever i någon slags förnekelse, dumt beteende enligt mig. Försöker verkligen så hårt att gå vidare, jag vill bara snabbspola men det hjälper inte, det jagar mig och kommer alltid ikapp hur fort jag än springer..

Igår gick jag in och öppnade lådan i barnrummet, lådan där jag stängt inne så mycket starka känslor. Pang sa det så bröt jag ihop. Jag vill inte, jag orkar inte..

Jag får höra från så många olika
”det är bara att försöka igen”.
Men ni förstår inte, det handlar inte om saknande av barn, det är saknad efter att ha förlorat barn som man hunnit bygga upp framtidsdrömmar med..

Samma dag som plusset kom på stickan så såg jag vår framtid, en liten kärleksfull familj.
Jag skulle bli den bästa mamman, jag hade bestämt det. Nu står jag här och ser på hur folks liv med barn rullar på och jag kan inte vara mer avundsjuk.
Varför fick inte jag det?
Jag blir påmind varje dag av vad jag förlorat. Hemma, på jobbet, sociala medier, via vänner. Vart jag än är så finns det barn där eller så pratas det om barn, det gör så jävla ont men det går inte att undgå..
Jag har insett det nu, jag kan inte fly.

Likes

Comments

På söndag är det äntligen första advent!
Jag har städat och pyntat lite varje dag denna veckan.
Så himla roligt! 😍
Igår fick vi upp vår gran och idag pyntade vi den🎄
Jag är en av dem ”tidiga” varje år, men jag är också den som vill ta bort allt dagen efter nyår.
Vill att allt är klart till första advent så man hinner njuta av dem fyra veckorna som allt julpynt är framme.

Här är vårt tv-rum/middagsrum.

Likes

Comments


Hur kan livet va så orättvist?
Hur kan en glädje ryckas så fort ifrån en?
Hur ska man återhämta sig?
Går det ens?

Babybubblan vi levde i gick sönder.
Nej, den gick inte bara sönder den krossades totalt.
Skulle precis gå in i vecka 18 när vi får beskedet att det finns inga hjärtljud.. Ja ni läser rätt, inga hjärtljud, det va tvillingar, enäggstvillingar. Jag kommer aldrig få krama om er och förklara hur mycket jag redan älskade er och det gör så himla ont i mig!
Tänk att dem där få orden ”inga hjärtljud” kunde slå mig i tusen miljarder delar. Har aldrig någonsin i mitt liv känt mig så jävla maktlös. Detta är nu 38dagar sen, exakt.
Instabil är ordet som beskrev mig bäst.
Alla känslor va utanpå kroppen och det gick inte kontrollera överhuvudtaget.
Första dagarna är dimmiga, mörka men samtidigt så skarpa, kommer aldrig glömma känslan. Fick gå 5 dagar innan jag fick åka till förlossningen för att sättas igång.
Dem längsta, vidrigaste, mest påfrestande dagarna någonsin..
Resten säger sig självt. Ett rent helvete.

Mina dagar bestod av tårar, tårar och tårar.
Efter ytterligare några dagar började ilskan, jag va arg över livet, jag va arg över allt.
Efter det kom det en period när jag låtsades vara stark och trycka undan det jobbiga (sämsta man kan göra).
Då fylldes ångesten upp och tillslut rann det över, då kom panikångesten som ett brev på posten. Efter det fick jag nog. Bestämde mig för att jag ska fan ta emot sorgen med öppna armar. Vilket jag gjorde.
Där är vi nu, vi tar oss sakta men säkert framåt.
Men en sak är säker, man blir aldrig, aldrig hel igen.

Likes

Comments

Wow! Vilken fantastiskt dag vi har! 🍁☀️😍
Perfekt väder enligt mig, inte kallt och inte varmt.
Sånna här dagar, då mår jag som bäst ☺️

Likes

Comments

Ja, där i bor en liten krabat. Och jag kan säga att jag älskar dig redan🌸💕

Likes

Comments

Har fått så fina grejer av min brorsdotter Alexandra!
Hon hade köpt ett fint set till bebis, inte nog med det har hon även stickat en liten filt och mössa😍

Vet inte vad det blir för kön än och det spelar mig verkligen ingen roll, är inget jag hoppas mer på än det andra.. Men det senaste säger jag bara ”han”, drar mig till ”pojkiga” saker. Är detta ett tecken eller bara en gravid kvinnas hormoner och konstigheter? Tids nog får vi svaret!

Likes

Comments

En rädsla jag har (som förmodligen är löjlig för dem flesta andra) är att Pelle ska känna sig utanför/bortglömd/utbytt när vi får barn.
Jag kommer göra allt i min makt för att ge honom precis lika mycket kärlek och uppmärksamhet som innan. Han är lixom inte "bara en hund" för mig, han är så mycket mer. Han är en bästa vän, en familjemedlem, och ja, han är en hund, men en hund med stort hjärta och han är viktig för mig 🖤🐾

Likes

Comments

I fredags va vi på Ullared och sen Ikea. Köpte massa bebissaker. Va en lång men så rolig dag! ☺️ Alla dagar med Joakim är roliga. På lördagen satte Joakim ihop spjälsängen och skötbordet och pang så blev allt så verkligt! Att se dessa grejer, att veta att detta är till vår lilla krabat som växer och växer i min mage. Tänk att jag får delade all denna glädje, lycka och kärlek med Joakim, magiskt är det enda ordet jag kan komma på! 

Likes

Comments

Finns inget jag hellre vill än att det ska bli Mars! Jag längtar så himla mycket! Jag stannar upp ibland och tänker "jag ska bli mamma" och det är en så konstig, overklig men samtidigt fantastisk känsla!
Är i vecka 14 och magen har börjat växa lite, det spänner och mina kläder börjar bli lite sådär jobbiga, tacka vet jag mina leggings🙏

Känner mig så otroligt lyckligt lottad, att just jag hittade världens finaste kille, att han ville ha just mig. Och att idag står vi här, mer än redo att bli föräldrar.
När man träffar någon så säger man alltid att man är så kär, att det känns så rätt osv. Men från den stund jag träffade Joakim så har jag haft en helt annan känsla i kroppen, inte i närheten som tidigare, det finns inte ett enda tvivel, inte en enda grej jag stör mig på hos han, jag älskar allt, precis allt. Allt känns bra, allt känns perfekt. Vår vardag tillsammans är aldrig jobbig, allt bara går ihop så jäkla bra. Vi är ett perfekt team, jag och min Joakim❤️

Likes

Comments