En samling ekonomiska tips för hushållet.

Nytt år, ny början och nya löften. En bra sak kan vara att se över hushållets ekonomi. Flera av nedan spartips för hushållet är hämtade från Spara pengar snabbt - 50 bästa tipsen.


1.
Vilka inkomster har jag och hushållet? Kan jag påverka dem? Vill jag påverka dem? Tänk långsiktigt på om du/ ni är nöjda med nuvarande situation ett tag till eller vilka steg, små eller stora, som kan göras åt det håll ni vill. Om förändring önskas, hur har just du/ ni möjlighet att påverka situationen i önskad riktning i stort som i smått? Det är bara fantasin som sätter gränsen. Gör vad du kan med det du har där du är, även om det är aldrig så litet. Tänk på Joakim von Anka, även en ettöring är pengar.

2. Föräldrapenning. Fundera över olika scenarier för hur föräldradagarna kan tas ut och vad just du har möjlighet till. Här kan du läsa om hur just vi tänkte och gjorde för att absolut maximera dagarna så mycket det bara gick utefter våra mål och tankar.

3. Barnbidraget. Tänk över hur ni vill använda barnbidraget, rakt in som omärkta pengar i hushållsekonomin eller öronmärkta för olika saker. När vi hade barnomsorg använde jag barnbidraget till det. Det som blev över sparade jag som buffert för att kunna betala terminsavgifter till idrotten, träningsläger, inköp av cyklar och annat som blir en stor utgift vid specifika tillfällen under kommande år. Det är alltid bra att tänka över vad barnbidraget behöver gå till för utgifter under åren framåt om inte annat för att kunna förändra när det handlar om så många år.

4. Spara på något sätt.
- Öppna ett sparkonto. Sparkonto hos storbankerna ger dig idag ingen ränta. Ett sparkonto hos en mindre aktör ger dig däremot sparränta. De som inte omfattas av insättningsgarantin innebär en större risk, men samtidigt får du också bättre avkastning på ditt sparande. Här får man räkna på sannolikheten och risken att banken går i konkurs inom den tidsrymd man har pengarna där.

- Investera i aktiefonder. Fonder kan ge bra avkastning på sikt. Du kan öppna ett investeringssparkonto för dina fonder, vilket innebär att du inte behöver betala vinstskatt utan endast en knappt märkbar schablonskatt som baseras på ditt sparandes värde. Vill du inte att skatten ska dras varje år kan du istället direktspara i fonder och betala skatt på vinsten. Aktiefonder ger större avkastning än sparkonton men där finns också risken att alla pengarna går förlorade. Jag sparar i aktiefonder, både själv och till barnen men har aldrig satt en krona i en aktiefond som jag inte haft råd att förlora.

- Sprid riskerna på flera olika sparformer efter långsiktigheten, när pengarna behövs och hur lättillgängliga de behöver vara. Se över alltihop någon gång per år och förändra det som behövs. Planera framåt. Häng med med ett halvt öra i världskonjunkturen.

Vilka utgifter finns?

5. Utvärdera hur hushållets ekonomi sett ut under föregående år, blev utfallet som det var tänkt? Utan att döma, vilka lärdomar kan du dra av utfallet? Det vill säga jag tänker aldrig, fy vad jag har misslyckats och vad värdelös jag är. Utan jag tänker, den här konkreta saken hände som ledde till den här händelsen, jag gjorde då så här, vilket blev bra/ inte blev så bra/ blev katastrofalt, vad kan jag dra för slutsatser av det för att komma vidare åt önskat håll?

6. Tänk över hur ekonomin är tänkt att se ut under det kommande året. Vad måste det finnas pengar till? Vad skulle det vara roligt om det finns pengar till?

7. Gör en budget. Utgå ifrån hur mycket pengar du har att spendera under månaden, skriv upp dina fasta kostnader och räkna sedan ut hur mycket du har till mat, kläder och sparande. Skriv också upp de saker som köps var och varannan månad såsom mat inklusive hygienartiklar och hushållsartikar etc., godis, kaffet på väg till jobbet, bion, godisbiten efter jobbet, lunchen ute, busskort, bensin det vill säga alla saker som du normalt köper var och varannan månad. Går det ihop eller behöver pengafördelningen justeras?

Hur görs utbetalningarna?

8. För sparandet välj stående överföring i början av månaden. När överföringen sker per automatik kommer du inte ens känna av att pengarna dras till ditt sparkonto.

9. Undvik pappersgöra. Får du fortfarande hem pappersräkningar? Dubbelkolla den administrativa avgiften! Genom att sköta din ekonomi via autogiro och e-fakturor kommer du att tjäna in tusenlappar varje år. Själv använder jag autogiro för allt som går och där jag bedömer att det är något som jag återkommande vill betala för.
Betala räkningarna via internet (avgiften ingår i den månadssumma man betalar till banken för att få lov att ha sitt transaktionskonto där) i stället för att betala per avi på posten eller banken.
Den elektroniska myndighetsbrevlådan Kivra tycker jag är bra också. Där kan brev från myndigheter komma in elektroniskt i stället för i pappersform, avisering om nya brev kommer till min vanliga e-post.

10. Betalningsmedel
-
Betalkort är bra men flera kort har årsavgifter. Se över vilka kort ni har i hushållet och vilka som behövs. Åker man mycket utomlands kan det också vara bra att ha olika kort med sig ifall det blir strul, Visa kanske strular men inte MasterCard och vise versa. Korten ger inga öresavrundningar, utan det belopp som blir är det belopp som dras från kontot. Det viktigaste är dock att kortet är ingen förlängd plånbok, bara ett betalningsmedel, de pengar som finns på det kopplade kontot är de pengar som finns, oavsett eventuella krediter och annat. Övertrassera inte, varken faktiskt eller över i krediten, vilket genererar räntekostnader.
- Kontanter har inga årsavgifter men allt fler butiker nekar kontanter och tvingar en därmed att skaffa kort med tillhörande årsavgifter.

När görs utbetalningarna?

11. Betala fakturan i tid. Dröjsmålsränta, inkasso och kronofogdar är saker din ekonomi kan leva utan.

12. Planera, kanske kommer det att ske en större utgift i september och därmed kan det vara bra att sätta undan en slant varje månad till när pengarna ska användas för den här utgiften så blir det ett jämnare pengaflöde.

13. Skaffa en buffert. Hur stor den är och hur den ska förvaltas beror helt och hållet på vad den är buffert för. Den som bor i hyresrätt med tvättstuga behöver ingen buffert för värmepannan eller tvättmaskinen, medan den som bor i hus behöver både det och för underhåll av själva huset. Tänk över vad i just ert hushåll som kan gå sönder eller behöver pengar för underhåll. Har ni bil? Kan vara bra att ha en aldrig så liten buffert för nästa inköp. Alla pengar är bättre än inga pengar den dagen de behövs.

Vem gör köpen?

14. Planera inköpen så inte båda parter köper dubbelt av saker som sedan inte kommer till användning. Ha dialog om vad som köps in så inte den ena frossar i massa gott, medan den andra aldrig kan unna sig något.
Vem köper alla vardagliga saker och vem köper kapitalvarorna och spelar det någon roll? Det kan det göra vid en eventuell bodelning. Görs ränteavdragen på bolånet och andra avdrag i deklarationen på ett så smart sätt som möjligt för hushållet eller gynnas bara en part? Om hushållet gynnas av att bara en part drar av bolåneräntan, hur kompenseras den andra parten för att också få del av den sammantagna nyttan?

Varför finns dessa utgifter?
jaa, varför då och hur kan du värdera detta?

15. Hyra för hyresrätt eller bostadsrätt. Är du/ ni nöjda för tillfället eller är det läge att tänka på förändring av bostaden på kort eller lång sikt? Sköts bostadsrättens ekonomi på ett sakkunigt sätt eller har du möjlighet att bidra på något konstruktivt sätt (kostnader tas alltid genom egen insats eller genom köp av tjänster till exempel snöskottning, enbart synpunkter på att hyran är dyr ger ingenting, men sakkunniga tips för till exempel bättre upphandling är konstruktivt)?

16. Befintliga lån. Går det att få ner räntan på bostadslånet eller förändra på andra sätt för att få en långsiktig fördel? Genom att jämföra olika långivares villkor och låta dem ge dig sina bästa erbjudanden, kan du i lugn och ro välja den som ger dig högst avkastning. Ta inte första bästa. Även för andra typer av lån än bostad lönar det sig att jämföra långivare och kanske slå ihop sina lån. Utvärdera också om det går att betala bort något av lånen antingen direkt eller genom att spara en summa varje månad på lämpligt sätt.

17. Se över lånemönstret. Hur tas lån? Vilken typ av lån tas, kapitallån eller konsumtionslån? Vem i familjen står för vilka lån? Behövs alla dessa lån eller går det att hitta ett annat konsumtionsmönster? Är konsumtionsmönstret hållbart över tid?

Om man tänker så här, väldigt få ha råd att köpa ett hus/ lägenhet för egna pengar, de allra flesta har råd att köpa en dator även om de måste spara ett tag. Alltså är det svårt att komma ifrån bostadslånet, men det är relativt enkelt att komma ifrån mindre lån. Gäller även för små utgifter, det kanske är bättre att avstå från bion om du måste låna pengar till biobiljetten när pengarna spenderats på chips under den månaden, avstå chipsen och gå på bio månaden efter istället. Eller avstå ett antal chips per månad så att det finns pengar om det plötsligt skulle dyka upp en bioförfrågan.

18. Värme, el och andra bostadskostnader. Är du/ ni nöjda för tillfället eller är det läge att se över till exempel elavtalet och elförbrukningen? Kan du släcka lamporna i rum du inte är i? Använda energisnålare lampor? Tvätta mer sällan? Diska mer sällan, använda mindre porslin? Tänk över när och hur och vad som kan minskas/ ersättas/ göras om. Kanske frysen är 20 år gammal och även om inköp av en ny är en investering så fås den snabbt igen av väsentligt lägre elförbrukning. Det kanske går att sänka värmen en eller två grader, överallt eller i något rum.

19. Försäkringar. Gör en genomgång av vilka försäkringar som finns, vilka som verkligen behövs och kontrollera villkoren och försäkringsnivåer för både hem, personer, djur och egendom. Ibland kan det vara bra att samma bolag har hand om flera försäkringar för att få ner försäkringspremien, i andra fall är det lämpligt att försäkringen följer med försäkringsobjektet även över flera ägarbyten. Vad betalar jag för? Vilka undantag finns? Hur fungerar en nyteckning av en försäkring hos annat bolag än nuvarande för ett specifikt försäkringsobjekt?

20. Kommunikation. Nyttjar du alla 300 TV-kanaler, Netflix, Spotify med mera du betalar för? Se över alla abonnemang med jämna mellanrum under året. Värdera både vilka abonnemang och hur abonnemangen ser ut och hur de används för att hitta bästa priserna i förhållandet till innehållet i önskad tjänst.

21. Transport. Busskort eller bil, cykel eller gå, när lönar sig vad? Och vad är definitionen av lönar sig? Vad är det som lönar sig? Kör du slentrianmässigt barnen till förskolan med bilen fast det ligger åt andra hållet i förhållande till jobbet och skulle lika gärna kunna gå eller ta cykeln för att sedan hämta upp bilen? För mig var det så, jag värderade högre att kunna dra barnen på pulka hem från dagis än att hämta med bil de dagar det gick att dra pulka. Just vid hämtningen fanns ju ingen tidspress på det sättet som när man har en jobbtid att passa så jag varierade väldigt mycket på vilket sätt jag hämtade och vilka dagar jag gjorde vad. Till exempel när de nyss lärt sig cykla prioriterade vi cykling, det vill säga mannen tog cyklarna i bilen vid lämning och jag cyklade hem med barnen vid hämtning. Just här var prioritering 1 för mig att i största möjliga mån varken lämna eller hämta med bil, dels för att spara bensin men också för att barnen skulle vara utomhus och röra på sig.

22. Mat och övriga hushållskostnader. Använda matlåda på lunchen. Använda mer burkar i stället för plastpåsar till förvaring. Laga matlådor och lägga i frysen till middagar. Ha bättre framförhållning och tina saker på bänken eller i kylskåpet än i micron. Anpassa portioner på tallriken för att minska matsvinn, bättre att ta om, så att rester kan sparas till dagen efter eller frysas. Olika sorters medlemskort är ofta bra där man får rabatter. Till exempel har alla stora matkedjor medlemskort (numera elektroniska) med både rabattpoäng och olika erbjudanden. Kolla upp vilka ni har och om det finns andra som kan behövas, nyttja erbjudanden när det är erbjudanden som ni vill ha och behöver, inte bara för att de finns.

23. Se över konsumtionsmönstret. Köper du en chipspåse av ren slentrian varje fredag eller för att du verkligen vill ha just de chipsen, eller tänker du över vad du just nu i denna stund skulle vilja äta på fredagsmyset? Behöver du äta något alls eller kan ni mysa på annat sätt och nyttja de pengarna till sommarsemestern? Vad är ett mys?
Handla mycket få gånger eller lite nästan varje dag? Beror på effekt. Jag tillhör de som har en matlista i handen (eller huvudet) och kommer hem med det som står på listan (eller utbytt för jag ville ha paprika och det visade sig vara jättedyrt så jag tog en annan grönsak), eller till och med färre saker, medan andra inte gör så, för mig spelar det ingen roll om jag handlar få eller många gånger. Jag tänker väldigt mycket medvetet val. Den här veckan köper jag den här saken och njuter av smaken, nästa vecka köper jag något annat och njuter av den saken, men jag köper inte båda samma vecka. Någon vecka inget alls för att jag redan gjort det inköpet på ett café eller köpt någon sak. Samma med helgen, något gott jag vill ha, en sak, alltså inte både chipspåsen och en god ost.
Jag delar in inköpen i mat och annat vi måste ha och sådant som tillfredställer egot, alltså hamnar både extra mat, godis, kakor, kläder, musik, bio, resor etc. i samma kategori. Har jag bara en viss summa pengar att röra mig med så kan jag alltså inte både köpa en god dessertost, kläder och gå på bio samma vecka eller månad, utan jag får välja. Jag får även välja mellan att göra slut på alla rörelsepengar varje månad eller ha några kronor kvar som följer med in i nästa månad.

Hur gärna vill jag ha just det här just nu i förhållande till hur gärna jag vill ha något annat en annan gång? Däri ligger nog hela min ekonomiska kärna tror jag.

Bästa tipset, värdera när det är värt att lägga pengar på olika saker. Någon kanske uppskattar en hämtkaffe om dagen och verkligen njuter av det, medan det för en annan skulle vara mer värt att skippa det dagliga hämtkaffet och köpa något dyrt och riktigt gott kaffe en gång i veckan i stället, alltså samma pengar men ändå unna sig och riktigt njuta en gång istället för att tänka att det är för dyrt fast samma summa läggs ut ändå. Att göra medvetna val. Hur gör du?

Läs mer:
Spara pengar snabbt - 50 bästa tipsen
Tips för barnens ekonomi (tidigare blogginlägg)

Lindansarmama.se

  • Samhälle
  • 110 visningar

Gillar

Kommentarer

Jag förundras över hur olika vi ser på drycker och alkohol i olika sammanhang både inom Sverige och mot andra delar av världen. Jag förundras också över att det ofta inte verkar finnas någonting emellan ”festa till”/”supa till” och ingen alkohol alls, framför allt med barn närvarande.

När vi tidigare i höstas hade familjedag med BBQ på eftermiddagen på barnens amerikanska skola serverades fullständigt självklart vin och öl att smutta på till föräldrarna som dryck till maten. Fanns väl inte på kartan att någon enda förälder ”söp till” eller blev onykter.
När vi varit utanför allfarvägarna och turiststråken ihop med greker på grekiska öar har vi, liksom de andra grekerna, blivit serverade husets vin eller liknande när vi ätit lunch. Ingen blev onykter eller ”söp till”.
Min bekant fick för många år sedan som inneboende i en familj i en stad i dåvarande Sovjetunionen ett litet glas vodka som enda frukostdryck. Personen fick inte riktigt i sig det, speciellt som personen skulle arbeta sedan, men det verkade vara standard överallt att det i alla mer eller mindre sammanhang serverades vodka som dryck. Skulle tro att det hade med kylan och ouppvärmda bostäder att göra väldigt mycket.

Kineserna har ingen så stor vinkultur med druvor som europeérna, de har i första hand sitt risvin och svag öl. Vet inte riktigt hur mycket det är måltidsdryck överlag, verkar mest vara olika teér. Risvinet verkar mest användas vid formella middagar och banketter samt i själva matlagningen. Risvinet används också, liksom vårt vin, i religiösa och cermoniella sammanhang. Här i storstaden ute på gator eller på restauranger har jag inte sett en enda som varit påverkad. Vid formella middagar och liknande kan det nog bli lite onyktert om jag förstått det rätt, men dessa tillställningar är ju inga barnsammankomster. Hur det ser ut i hemmen vet jag inte, till exempel vid festligheter, men jag tror inte generellt, på gruppnivå, att det så att säga sups så mycket. Risvinet håller en alkoholhalt på mellan 18-25%, så det kommer ju inte heller alls upp till våra nordiska spritdrycker.
Vi i norden har väl traditionellt druckit mycket starksprit, säkert mycket beroende på vårt kalla klimat. Soldater världen över har ju alltid i historien fått alkohol och annat berusande när de verkat i kalla områden.

Tittar man på gruppnivå är det norden och det nordiska bältet som har stora dryckesproblem och alla därtill relaterade alkoholproblem, vilket det verkar vara vi europeér som stått för. Alkoholiserade indianer, aboriginer och sibiriska tundrafolk fanns inte innan europeérna koloniserade deras världar. Rusdrycker javisst, men inte som gemene man söp sig full på. Det verkar helt klart som att det är vi nordeuropeér som har svårast att hantera spriten och alkholen. Är man då inte vuxen nog att kunna smutta på ett glas vin eller öl till familjedagen på skolan, eller kunna smutta smaken på snapsen till julmaten utan att ”supa till”, då ska man nog låta bli alkohol eftersom man inte klarar av att vara vuxen. Det egna vuxna ansvaret. Ingen annans. Kan man inte agera vuxen utan måste ”supa till” då kanske man inte ska delta på julmiddagen av respekt mot de andra.

Jag förundras också över synen på fest och alkhol. Jag har varit på åtskilliga fester, innan barnen, där jag kört bil och därmed varit nykter. Eftersom jag velat vara med och skåla har jag då hällt vatten eller min alkoholfria dryck i snapsglasen och skålat med och det har av någon anledning blivit väldigt upprört av detta. Precis som att jag inte skulle kunna skåla med vad som helst i glaset, att det är innehållet i glaset som är viktigare än själva skålen. Varför måste man sitta tyst och tillbakadragen och inte få vara med och skåla bara för att man inte har alkohol i glaset? Jag har både skålat och dansat på bordet fullständigt spiknykter, för att jag gillar att skåla och älskar att dansa. Vilket har fungerat bra tills det gått fram att jag inte druckit, då har det blivit väldigt konstigt, för av någon anledning ska man sitta tyst och tillbakadragen och inte delta i festandet om man inte druckit. Tycker det är en väldigt konstig inställning, men råkat ut för den så mycket. Och jag har fått höra så många gånger att skåla kan man ju inte göra när det inte är alkohol i glaset. Öh?

Så min inställning till familjelivet är att ibland har man alkohol i glaset, ibland har man inte och det varierar både för tillfälle och för enskild person, alla är med och skålar för det är lika självklart att man skålar med alkholfritt som alkohol, det är skålen och inte innehållet som är fokus, och man kan festa loss precis lika mycket oavsett alkohol eller inte. Det är inte alkoholens vara eller icke vara som ska styra skålar, stämning och festande. Byt fokus. MEN!, är man då inte vuxen och kan hantera det vuxet utan man måste ”supa till” då ska man nog låta bli alkohol eftersom man inte klarar av att vara vuxen. Det egna vuxna ansvaret. Ingen annans.

Här i Kina hittar man ofta en lista med alkoholfria drinkar på menyerna under den egna rubriken Mocktails.
Här är två recept på alkoholfria drinkar från @yayas blog baserade på Kopparbergs alkoholfria cider som både lät och såg mycket goda ut.

Skål på er!

Lindansarmama.se

Gillar

Kommentarer