Jag tittade på Isabellas intervju med Yoga Girl precis. Väldigt inspirerande! Hela Rachel Brathen verkar lysa av vitalitet och välbefinnande som hon då gärna ger med sig av på sin instagram. Jag har halvföljt hennes instagram ett bra tag men det var så intressant att få höra personen bakom och hur hon hamnade på Aruba, inte alls som jag slentrianmässigt trott, i och för sig inte funderat över det heller.

I intervjun pratas det mycket om balansen i livet. Hon pratade också om hur vi ofta säger att vi inte hinner saker men att vi istället bör säga att vi inte prioriterar dem. Jag både håller med och inte håller med om detta. Mycket av det vi säger att vi inte hinner göra handlar så klart om att vi prioriterar annat i stället, alltså att vi gör ett aktivt, eget, val. Men inte riktigt alltid. I alla fall inte när man har barn. Jag prioriterade inte bort hundens kvällspromenad till förmån för att fixa kring barnens middag och lämna samt hämta på deras idrott inkl det absolut mest akuta i hemmet + läggning när mannen var bortrest, den fick helt enkelt inte plats, oavsett vad jag ville. För min del hade jag gärna tagit en macka i handen och gått på långpromenad i stället för att köra bil (med vovve och göra en snabbrastning för att det sparade mest tid än att gå fram och tillbaka in och ut två gånger) men då hade barnen kommit försent till idrotten via 1 timmes buss alternativt inte ätit någonting och efter idrotten tillbringat 1 timme på buss hem. Visst hade jag kunnat prioritera vovvens promenad istället, men det hade inte fungerat speciellt bra, eller så hade jag i och för sig kunnat prioritera bort barnens idrott, men det hade inte heller fungerat speciellt bra.

För den så kallade lediga tiden, var den nu fanns, där kan man så klart prioritera mellan olika saker i stället för att säga att man inte hinner. Jag hade ju kunnat välja att vara på gym istället för att ha hästarna och vara i stallet ett antal dagar. Och sedan är det väl så också att det är lätt att säga att man inte hinner saker när man inte har lust med saker, även om man skulle kunna få in dem eller skulle kunna prioritera om.

Däremot är det viktigt att man är medveten för sig själv hur man gör, så att man inte prioriterar bort sig själv. Om man glömmer sig själv och vad man själv mår bra av, så att det aldrig finns plats för det som ger kraft till en själv, då blir det inget bra. Inte glömma av sig själv utan hitta det som får en själv att må bra och ta hand om sig själv, både till kropp och sinne. Någonstans finns det plats för det, om än bara för en minut.

Lindansarmama.se

Gillar

Kommentarer

De står där, små och stora, tjocka och smala, långa och korta, obändigt böjandes för vinden, står de där ensamma eller tillsammans, fastvuxna och tyst betraktar omgivningens händelser år efter år. Träden. Som en monetär förbrukningsresurs för skönhet i parker, trädgårdar och naturskyddsområden eller som bränsle, byggmaterial och pappersmassa i skogsodlingar.

Men enligt den tyske skogvaktaren Peter Wohllebens internationella bästsäljare ”Trädens hemliga liv”, en av Sveriges mest sålda fackböcker förra året, så pratar, tänker och samarbetar träden med varandra, de står inte bara där tysta till människans tjänst. Vi bör därmed ta större hänsyn gentemot skogen.

Jag har läst utdrag och diskussioner tidigare om Wohllebens bok där han beskriver de nya forskningsrönen om trädens samarbete och kommunikation med andra träd, svampar, fåglar och insekter, hur rotsystemen fungerar som en slags hjärna och agerar vid påstötta problem, och att träden även kan lära sig av misstag, till exempel från en uttorkningsperiod. Så klart är detta en del av evolutionen och utvecklingen, annars skulle det ju inte ske någon artutveckling och anpassning till nya förhållanden.

Men visst är det spännande att träden, och andra växter, har kommunikation och samarbeten med varandra men också med djur. Kommunikationen växter sinsemellan är så klart helt annorlunda än vår mänskliga kommunikation oss emellan. Men kommunikationen med insekter och fåglar, sker den enbart med feromoner, doftämnen, och liknande, eller läser de varandras energier också? Har vi också kunnat kommunicera men tappat bort det?

Tittar man runt i världen finns det många kulturer där växter, stenar och annat har en själ, till exempel Island. Vilket ger en indikation om att innan "det västerländska" slog till betraktades naturen som besjälad, men någonstans i upplysningen tappade vi bort det. Min tolkning är att det försvann som en resurskonflikt, trosföreställningen utgjorde ett hinder för resursutnyttjande och arbetades helt enkelt bort. Jämför med att idag kan vägar dras om för rödlistade arter etc. Vilket en del tycker är självklart att ta naturhänsyn och jobbar för det medan andra tycker att paddorna bara är i vägen och stoppar samhällsutvecklingen och jobbar för det.

Oavsett vad man har i sin föreställningsvärld så ger oss i alla fall träden, och andra växter, oss vårt syre (och vi ger kol tillbaka), vilket vi inte kan leva utan, de ger oss också energi från solen. Tidigare vördade vi träd och natur, vi tackade god skörd och god jaktlycka, som satte mat på vårt bord. Vår tidigare kristna bordsbön var en variant av tidigare vördnad. Idag, i alla fall i västvärlden, finns inget sådant kvar.

Jag tror att vi, och världen, skulle må bättre av att vara mer respektfulla och ge uttryck för mer tacksamhet när naturen ger oss något. Så Tack! alla träd och andra växter i min omgivning som ger mig syre just nu, Tack! till säden, grönsakerna och djuren som gav mig frukost idag!

Jag tror att, framförallt vi stadsbor, har tappat så mycket energimässig kontakt med naturen att vi blivit lost och att det är en stor anledning till att vi blir otrygga, både mot oss själva och mot andra, vi har tappat det energimässiga gemensamma delandet och därmed fyller vi inte på energin i den känslomässiga tryggheten, vilket skapar en tomhet. Jag tror att om vi visar mer respektfullhet mot träden och övrig natur och ger uttryck för mer tacksamhet för vad de ger oss så blir vi mer av en energimässig helhet med större plats för kärlek både mot oss själva och mot andra. Vad tror du?

Lindansarmama.se

Gillar

Kommentarer