My Thursday

Godkväll på er! Har ni haft en bra dag?
Jag kom precis in ifrån stallet där jag spenderat hela min eftermiddag. Jag har vart ledig idag så jag passade på att fixa Rudolphs man, ta en ridtur med syster + hästar och bara mysa runt. Testade även Peewee-bettet för första gången och jag måste ändå ge det tummen upp. Rudolph va som vanligt väldigt pigg och överladdad men det gick liksom inte överstyr som det annars brukar göra. Hon vågade dessutom ta stöd och kändes allmänt trevlig, så nä, jag gillade det verkligen. Ska testa det några fler gånger innan jag kan ge er en riktig utvärdering, men som sagt, jag är verkligen positivt överraskad än så länge! Kul!

Annars är det väldigt lugnt på hästfronten som ni nog märkt. Jag har bestämt mig för att lägga ridningen på hyllan ett tag framöver men det är ju inget nytt utan något som byggts upp gradvis under en längre tid. Min syster kommer börja rida Lektor och tanken är väl sen att han ska flytta härifrån när de har plats igen. Rudolph kommer jag såklart ha kvar och hon kommer ju hållas igång lite smått - så ridning kommer det ju bli, men jag kommer inte att träna och tävla längre. Visst är det lite blandade känslor, men ändå inte. Om en månad kommer min nya häst och allt fokus kommer hamna på henne och travet vilket känns desto roligare och mer rätt! Jag hade aldrig ens kunnat drömma om att jag skulle stå här idag, men det är väl också det som är lite roligt. Ibland behöver man stänga vissa dörrar för att andra ska öppnas. Jag är i alla fall supertaggad på den här resan och SÅ glad att jag litade på min magkänsla och tog steget ur min comfort-zone!



/ linda


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

My Weekend

Ja, nu var det ett tag sen igen.
Men jag hoppas allt är bra med er i alla fall! Med mig är det faktiskt rätt bra. Det har hänt en hel del sen sist men det är dock inget jag kommer gå in på så mycket just nu. En rolig grej är i alla fall att vi var iväg till Karlstad i helgen där lilleman startade sitt första riktiga lopp. SÅ kul! Han skötte sig utmärkt lillkillen och jag längtar ju inte mindre till min nya kommer nu så att säga. En månad kvar... Efter loppet stannade vi kvar och tog någon öl och jag inser mer och mer att travet är min nya grej ;) En annan rolig grej är att jag även har börjat jobba lite smått igen vilket känns jätteskönt. Den här hösten har blivit allt annat än vad jag trott, men jag tror också det är precis vad jag behövde. En nystart, liksom. Och med en nystart så behövs det ju även en förändring så jag gick lite crazy och färgade håret rosa, haha. Nu tror ni jag tappat det helt, men så är absolut inte fallet ;) Jag tyckte i alla fall det blev superballt och trivs jättebra i det! Som sagt, roligt med lite förändring ibland.

Nu ska jag dock hoppa i myskläderna och fixa iordning lite mat innan det blir lite soffhäng innan stallet i eftermiddag. Hoppas ni får en härlig dag så hörs vi snart igen! Kram på er



/ linda


Likes

Comments

Things about me.

Jag gillar inte att hoppa trippelbarrar. Trots att jag har väldigt lätt för att se avstånd och liknande tycker jag på något sätt det känns onaturligt att styra emot en stor trippelbarr. Det är det lättaste och mest naturliga hindret för hästen att hoppa men njae, jag gillar det inte alls. Särskilt inte när de blir högre.

Mitt senaste köp var ifrån Horze. Om man inte räknar med vår nya familjemedlem som vi hämtade i helgen, en maine cone-blandning vid namn Theo Boss.

Jag är en riktig vinnarskalle. Det är nog inget man direkt ser på mig då jag är en väldigt lugn och tyst person. Men jag vill alltid vinna. När jag var liten och tävlade ponny hade jag t.ex aldrig med kompisar osv som många andra hade. För mig var det bara ett störningsmoment. Jag va ju inte där för att äta godis med kompisarna, jag var där för att tävla, för att prestera.

Jag älskar att strosa runt i affärer. Dock inte klädaffärer eller så utan som Rusta, Biltema osv. Billigt är kul!

Jag har inte ridit sen i somras. Ska jag vara helt ärlig så kommer jag inte ens ihåg senast jag satt på en häst. Det har vart otroligt tufft det senaste månaderna och tyvärr har inte intresset eller lusten funnits där alls. De har dock motioneras på annat sätt så de har inte gått någon nöd på dom. Men för min egen del kommer jag som sagt inte ihåg senast jag satt på en häst vilket är jättetråkigt såklart.

Jag är galen i glitter. Och då menar jag verkligen galen. Det spelar liksom ingen roll om det är kuddfodral, ridstövlar eller sminkborstar, i need it, haha!



/ linda


Likes

Comments

Vår nya familjemedlem

Hej allihopa! Vilket härligt väder vi har idag.
Jag passade faktiskt på att gå en promenad imorse efter jag släppt ut hästarna och det var verkligen helt underbart. Att träna och gå promenader ligger ungefär längst ner på min gilla-lista så idag är en stor dag.. ;) En annan stor grej ser ni här över. Vi har nämligen blivit kattägare! Wohoo Eller ja, den här lilla prinsen flyttar inte hem till oss fören nästa vecka men jag känner mig redan som ett barn på julafton, haha. Det ska verkligen bli såå mysigt att ha en liten missepisse igen. Jag har verkligen saknat att ha fler djur och alla som känner mig vet att jag är den största djurmänniskan som finns i princip. Så ja, det ska bli underbart! Hans mamma är dessutom en renrasig Maine Coon så vi kommer ha ett litet minilejon gående här hemma sen, hihi <3 Han har dock inget namn än så har ni något bra förslag får ni jättegärna komma med det. Just nu lutar det åt Theo, fast jag tycker även Vincent är väldigt fint.. mja, vi får se vad det blir helt enkelt!

Annars rullar det på som vanligt. Jag är otroligt tacksam för all respons jag fick på förra inlägget. Det är både hjärtskärande men samtidigt otroligt värmande att höra alla era historier och erfarenheter. Då vet jag att jag gör rätt när jag delar med mig. Någon frågade mig hur jag kunde vara så öppen med det, och det är faktiskt inget jag direkt tänkt på. Det har bara vart en självklarhet för mig. Att gå igenom något sånt här och inte dela med sig, det hade dock bara känts... konstigt? Det är så många som inte kan dela med sig som jag kan och de får mig känna att jag någonstans måste, inte för mig själv men för allas skull. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och någonstans där måste man börja.

Och det gör mig både stolt, glad och berörd att så många av er är så stöttande och öppensinnade. Utan er hade det inte gått. Så tack för att ni är ni <3 Mer kärlek åt folket.




/ linda


Likes

Comments

Be Kind. Always.

Hej på er! Hoppas allt är bra med er & att ni haft en härlig helg.
Det har faktiskt jag haft trots att det vart fullt upp, vilket märks idag när jag knappt orkar vara vaken. Det tar verkligen så jäkla hårt på huvudet och psyket ibland. Så idag ligger jag nerbäddad under en filt, kollar serier och slumrar till in emellan. Jag lyckades dock pallra mig iväg till läkaren imorse som konstaterade att det blir fortsatt sjukskrivning för min del. Det är lite skräckblandad förtjusning allt det här. Att man kan må så dåligt psykiskt att man inte ens fixar vardagen. Att man inte kan ta hand om sig själv. Att det står att jag har dödstankar i mina läkarintyg. Jag menar, vem är jag ens? Det känns så långt borta från mig som det går.

Och det känns som många andra också har svårt att se det. En lugn och söt tjej som mig, hur kan hon vara stressad? Hon som alltid är så glad, inte kan hon vara deprimerad? Och det gör mig så arg. Folk ser de dem vill se. Resten finns inte. Folk är så otroligt självupptagna idag och frågar om man vaknat på fel sida med ett litet flin om man råkar vara kort i tonen. Men det finns en anledning till varför jag och många andra inte pratar så mycket ibland. Varför jag kan vara kall och svår att komma intill. Varför jag ibland sätter mig ensam. Det är inte för att jag är osäker och dryg utan det är för att jag håller på att gå sönder inombords. Det är så mycket känslor att man tror man ska sprängas. Att hålla igen när man har ångest gör ont. Att ha en panikångestattack gör ont. Så ont att folk tror dom ska dö och ringer 112. Det är inte psykiskt, det känns och det är på riktigt.

Jag har skrivit om psykisk ohälsa några gånger förut, mest för att jag själv mått bra av att läsa andras texter om det. För man är inte ensam. Även fast det känns som ingen förstår vad man går igenom. Och på ett vis önskar man att någon aldrig skulle behöva gå igenom något sånt här. Medans man ibland önskar att alla kunde göra de så de förstår vilket helvete det är. Det är en sjukdom och det tar livet av folk. Det är som någon annan tar över ens liv och man har inget att säga till om. Man kan bara se på medans mattan man står på bara rycks undan. Man förlorar inte bara sig själv, utan allt i sin omgivning. Relationer som spricker, intressen som försvinner, man förlorar hoppet och tillslut har man inget kvar.

Den enda man har är sig själv - och det är den sista man kan lita på. Jag vet inte hur många nätter jag legat i full panik googlandes efter psykhem och psykakut för jag inte vet hur jag ska ta mig igenom natten. Hur det enda jag velat är att någon ska låsa in mig så jag får hjälp. Att jag kramat om mina händer så hårt att jag fått sår för att tänka på något annat. För att inte göra något jag ångrar.

Jag är så trött på att folk tar så jävla lätt på det.
Att vara psykisk sjuk är inget hitte-på. Det går inte att "rycka upp sig". Jag menar, ärligt? Det är 2017 nu och det måste vara det tröttaste uttrycket någonsin. Tror ni inte att vi hade gjort det om de va så lätt? Tror ni vi tycker det är kul att behöva avboka varenda liten grej, göra varenda människa besviken, att se sitt liv bara passera? Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig för jag vet att jag är stark nog att ta mig igenom det, men jag vägrar låta det vara en sån tabu över det. Man går igenom en mardröm utan slut - och folk tycker att man ska get over it. Vi pratar inte om söndags-ångest här som många verkar tro, vi pratar om ett tillstånd som ofta slutar i självmord. Förstår ni hur långt det går när den enda utvägen man ser är att ta livet av sig själv - för en anledning man inte valt själv. För det är just det, det här är inget vi har valt själva. En frisk människa tar inte livet av sig själv och lämnar sina nära och kära kvar utan svar. Förstår ni vad jag menar? Man drivs av något man inte kan förklara - och man gör det inte ens på sina egna villkor.

Det är en sjukdom som utan behandling är livsfarlig.

För mig gick det så långt att jag var rädd för mig själv. Jag var så långt ner på botten att jag inte såg någon utväg. Men än en gång - hur kan en söt tjej som mig må så dåligt? Tyvärr är det så att det som inte syns finns inte. Jag har varit väldigt öppen med det här just eftersom det hjälpt mig själv väldigt mycket när andra vart det. Och för många sticker det nog lite i ögonen, de blir provocerade och tycker man drar på sig en lite förstor offerkofta. Men jag känner tvärt om. Jag är stolt över mig själv att jag vågar lägga skammen åt sidan för att hjälpa andra. För det är så jävla många där ute som lider av det här och som tror att ingen förstår vad man går igenom. Och ibland vet man inte ens det själv. Att det då finns någon som sätter ord på ens tankar, som gör att man inte känner sig ensam. Det betyder väldigt mycket. För det som inte syns finns faktiskt.

Sen blir väldigt många provocerade som sagt när det kommer till sådana här inlägg, vilket jag ändå förstår. För har man inte gått igenom något sånt här så vet man inte. Man förstår inte. Jag brukar tänka att man alltid ska ta sig tid att förklara - men vill personen ändå inte lyssna har man gjort det man kan. Då har man i alla fall försökt. Jag tror egentligen det bara handlar om okunskap och det är varför det är så viktigt att man aldrig ska låta sig tystas ner när det kommer till ämnen som dessa. Som är lite privata, lite nakna. Det ÄR svårt att försöka förstå sig på psykisk ohälsa både när man har det och inte minst när man står bredvid. Det är otroligt personligt och kan nästan kännas lite förbjudet att prata om ibland. Men det är ändå så viktigt.

För mig har det vart guldvärt att ha den här bloggen. Att kunna skriva av sig. Att kunna prata om det - utan att prata om det. Det tog lång tid innan jag vågade och orkade söka hjälp för det, för det är en annan sak att säga orden högt än att skriva dem. Det blir liksom på riktigt. Jag fick i alla fall en väldigt bra läkare och nu har jag som sagt vart sjukskriven ett par månader samtidigt som jag äter antidepressiva tabletter. Vissa dagar går bra, andra dagar går mindre bra. Men det är ju sånt livet är. Men utan mina tabletter hade det inte gått alls. Att kalla de lyckopiller är så felvänt de kan bli. Man blir inte glad av dem, man tar bort känslorna helt. Man blir helt nollställd. Och för mig har det vart så jävla skönt rent ut sagt. Att slippa känna hela tiden. Jag gick från att gråta konstant i full panik dygnet runt till att ha fällt kanske två tårar de senaste månaderna. Att börja äta tabletter har vart mitt bästa beslut någonsin men jag vet att många är rädda för det. Och det var även jag. Jag tyckte det va en quick-fix och att jag va stark nog att klara mig utan. Och att det skulle behöva gå så långt för mig att inse att de inte gick önskar jag ingen ska behöva gå igenom. Så för er egen skull, sök hjälp så fort ni kan. För sen kan det vara för sent.

Det finns bra läkare som tar en på allvar. Och varför må dåligt när du i alla fall kan må lite bättre? Det enda jag ångrar är att jag inte tog hjälp tidigare. Det är så många som skrivit till mig att jag borde söka, att det finns hjälp att få. Men jag har inte vart modig nog att ta det steget. Och det höll på att kosta mig allt. Men vet ni vad, det blir bättre. Kanske inte idag, kanske inte imorgon. Men det kommer bli bättre.

Så våga stå på er, våga ta hjälp & våga visa att det är okej att inte vara okej.
Det är inte att vara svag, det är att vara stark.
<3



/ linda


Likes

Comments

My new love

Här kommer lite fler bilder på min nya stjärna.
Och visst är hon fin? Jag längtar verkligen såå mycket till december när hon flyttar hem. Det här blir inte bara min första travhäst utan också min allra första egna häst där jag är med direkt från början. Så det känns verkligen speciellt. "Edsel" som hon kallas nu är lite tillbaka och försiktig än men jag tror att det kommer bli en superskillnad sen när vi börjar umgås och blir vänner liksom. Jag har egentligen aldrig vart ett fan av just ston, men efter Rudolph har det faktiskt ändrats. Hon är verkligen min bästa vän och hon skulle göra allt för mig även om jag bad om de omöjliga. Och det är just de, ston må vara lite "knepiga" och ha sina dagar men när det väl gäller känns det som att kämpar lite mer trots att det inte borde gå. För din skull. Så jag är verkligen supertaggad på att få göra hela den här resan tillsammans med lilla E <3

Men fram tills dess har jag lite att göra. Och det största to do:et just nu är att bestämma namn till den här lilla tjejen. Jag skrev ju i ett tidigare inlägg att jag får döpa henne själv - men att jag har lite problem, hehe. SÅ jag tänkte helt enkelt ni skulle få hjälpa till lite!

Namnet ska börja med Niras som är stället där hon kommer ifrån. Efter det ska hennes tilltalsnamn börja på E och hela namnet från va högst 18 bokstäver ink. mellanslag. Så de ska alltså börja med "Niras E....." och vara längst 18 tecken ink. Niras. hit me!

Hennes stam är e. Olympic As (Diamond Way) u. Love of my life (Adams Hall) så namnet får gärna innehålla någon koppling till de. Jag själv är inne på orden Love och Hall, men som sagt det behöver inte innehålla de utan jag är öppen för alla förslag :) Hon kommer ju även bli grå/skimmel så något med Grey hade ju vart kul också. Ah - så svårt! haha

Några namn jag gillar än så länge är Easy To Love, Escala Hall, Epic Love, Emmy Hall osv osv. Men bomba mig gärna med förslag som sagt :)


/ linda

Likes

Comments

Kentucky Show Rug

Ja, här kommer två av mina stora Wanties just nu. Inget jag direkt är i behov av men som mer än gärna hade fått flytta hem till mig ändå. Det första är täcket här över ifrån Kentucky som jag gärna hade haft ett par av hemma i stallet. Jag älskar den mysiga "luddkragen" samtidigt som det otroligt snyggt och stilrent. Kombon med marinblått, brunt och naturfärgat slår liksom aldrig fel. Det är även anatomiskt utformat och väl genomtänkt när det kommer till material, funktion och komfort t.ex. Det gör att jag ändå kan känna att det är värt att köpa trots att täcket kostar närmare 2.000:- . Men det är väl som man säger, ska man vara fin får man lida pin ;) Superfint i alla fall och väldigt högt upp på min önskelista som sagt!


Kask Lady Swarowski

En annan sak som står högt upp på min Vill Ha-lista är denna hjälm. Och kan vi inte bara take a moment här? För hur drömmiga är inte de nya hjälmarna ifrån Kask? Jag har haft väldigt svårt för deras hjälmar tidigare, men they got me now, haha. Den här modellen heter Lady Swarovski Midnight och som man hör på namnet är alltså hela överdelen fylld med glittrande swarowski-stenar. Jag tycker dock inte dom gör sig helt rättvisa på bild utan gå gärna in på instagram och sök på Kask eller liknande så kommer de upp filmer där man ser hur mycket de verkligen glittrar.

Dock kostar dom tyvärr ungefär lika mycket som de glittrar. Hos Skara Hästsport får man nämligen betala 13.000:- för den här hjälmen vilket inte är förvånande, men ändå helt galet. Så ja, för min del förblir det nog en drömhjälm. Hade man haft någon slags garanti på att man aldrig skulle ramla av/göra sönder den t.ex hade jag inte tvekat, men tyvärr vet man ju aldrig med hästar. Särskilt inte med en häst som Lektor i stallet.. ;) Men som sagt, superfina verkligen och jag hoppas ändå att jag någon gång har en i mina ägor.



Har ni några speciella Wanties just nu?




/ linda


Likes

Comments

Ur min kamerarulle

En selfie påväg till en kompis white-party för ett tag sedan. Det händer inte allt för ofta att den här donnan är uppiffad så bäst att föreviga det, haha || Min bästa vän sen vi flyttade: Bubbelbadet! Bäst tillsammans med ett glas vin och en podd. Det har blivit min guldkant på vardagen.


Att komma ut till det här varje morgon värmer i hjärtat. Gnäggande hästar med spån överallt och öronen framåt <3 Det gör mig lika glad varje dag || Ett av mina senaste köp: Nya maskotar till tjejerna! Jag menar, klart Rudolph och den nya hästen ska ha matchande, glittriga enhörningar på grimmorna, visst? ;)


Ett till utav mina senaste inköp: Diskborstar! En rosé-färgad o två guldiga och förhoppningsvis blir det lite roligare att skura alla leriga hovar i höst, hehe. Och ja, jag köpte de för att matchar resten av stallet ;) 3 st för 10 kr på Rusta, kap! || Rymd-Rudis redo att kriga mot sommarens alla insekter. Både huvan från Amigo och täcket från Bucas är nytt för iår och har funkat toppen.


Glossybox by Maria Nila kom här om dagen med massa kul i. Jag har hört väldigt bra om de märket så det ska bli såännande att testa! Stort plus att de är Cruelty Free och Veganskt || Another day, another selfie. Det bästa med hösten är att man kan bära mörka kläder och läppstift igen. Love it!

- 🌸 -

Ja, såhär kan de alltså se ut i min kamerarulle.
Vardagliga bilder som inte direkt är tänkta att hamna på bloggen. Typ som alla tusen bilder man har på hästarna där de egentligen ser likadana ut men ändå måste man ta upp kameran och fota, haha. Någon som känner igen sig? ;)


Hoppas ni tyckte det var kul att se i alla fall! Och tack @lajna för inspiration till inlägget.
Kram på er



/ linda

Likes

Comments

My Home

Ja, dagen till ära kommer ni faktiskt få se hur det ser ut här hemma.
Jag har ju inte visat er så mycket ifrån vårat nya hus - men tack vare Desenio kommer ni i alla fall få en liten sneakpeak ;) Jag beställde nämligen hem massa posters och ramar från dem för ett tag sedan. Och alltså, jag är sååååå nöjd!! De översta bilderna är ifrån vårat sovrum och de nedre är ifrån ett av "allrummen". Jag har fått världens dille på guld & mörkgrönt men det är väl ändå rätt tacksamt eftersom allt annars är rätt vitt, hehe. Men visst blev det fint?

Min favorittavla är nog den med citatet. Inte bara för att den är snygg utan för att texten verkligen betyder något. Så de ser jag varje gång jag vaknar och det är en väldigt bra påminnelse faktiskt. Detsamma gäller på kvällen när man har en miljon tankar och man kanske redan är stressad inför morgondagen. Att då få en liten påminnelse att "Ta det lugnt, det ordnar sig" liksom. Nä, jag gillar verkligen den starkt! De har massa prints med olika citat på så jag rekommenderar er verkligen att kika in på Posters & Citat för hitta din egen favorit. Snyggt, inspirerande & motiverande!

Och eftersom jag är helt galen i guld för tillfället måste jag bara tipsa om deras Guldramar . De är SÅ fantastiskt fina och jag tror faktiskt jag kommer beställa dem till de två nedersta tavlorna också. Tanken är att de ska flytta in i vårat matsalsrum sen när det är klart och då hade jag tänkt att ha en guldig taktampa, så ja, jag tror de hade blivit riktigt fint. Undra om jag kan använda på min egna rabattkod... he-he.

För ja, det bästa av allt är nämligen att jag har en rabattkod till er!
Koden "LINDA" ger er 25% rabatt hos Desenio mellan 12-14 September. ( Gäller ej handpicked posters eller ramar ) Så passa på säger jag bara. Det enda du kommer ångra är att du inte köpte något.. ;)

Kram på er!




/ linda
I samarbete med -> Desenio


Likes

Comments

Monday

Då har ännu en helg passerat & jag startade den här måndagen med en välbehövlig sovmorgon.
Stefan va underbar och fixade både stallet igår när jag va borta hela dagen samt tog utsläppet imorse <3 Så min förmiddag har spenderats med en stor latte i soffan framför google där jag försökt hitta lite namn-inspiration. Alltså, det är ju en dröm att kunna döpa en häst helt själv, men fasen vad svårt det är! haha Man vill ha ett coolt namn, man vill ha med något från föräldrarna/stammen, man vill ha något som passar hästens personlighet, man måste hålla sig inom 18 bokstäver, det måste börja på E, det ska helst ha en historia/vara lite klyftigt, man ska ha med "stuteri-namnet" osv osv. Med andra ord lättare sagt än gjort, hehe.

Hästen jag ska döpa är i alla fall min nya stjärna som ni ser här på bild. Vi var och hälsade på de igår och alltså - jag är så kär! Det är den sötaste, mest feminina häst jag någonsin sett. Hon kommer dessutom bli skimmel vilket är väldigt ovanligt och det tillsammans med hennes utseende kommer verkligen bli något utöver det vanliga. Sen har hon även en toppenstam med miljonärer som både pappa, farfar & morfar så ja. Det ska verkligen bli superkul! Även fast det kommer lite som en chock för många att jag köper en travhäst så känns det SÅ rätt. Jag taggade Oskar ( J Andersson ) i en bild på fb där jag skrev att jag köpt min första travhäst och hans svar blev "Nej men vad nu?! Har blixten slagit ner?" haha! Och ja, det är väl lite så det känns. Men jag tror det kommer bli toppen och ser verkligen fram emot den här resan.

Jag kommer självklart ha kvar mina hopphästar och fortsätta rida som vanligt så ni som inte gillar trav kan vara lugna ;) Men visst är ni allt lite sugna på alla mysiga fölbilder som kommer?




/ linda

Likes

Comments


Better Blogging Nouw